<p>Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna. De mönster som kunde urskiljas var bemötandets betydelse och vikten av vardagsinformation. Föräldrarna uppfattade generellt de samverkanskanaler som innebär ett personligt möte som inbjudande till samverkan i högre grad än de skriftliga samverkanskanalerna.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver gällande överlämningar. I studien är samverkan och informationsutbyte två ledande begrepp som återkommer och som är grundläggande i överlämningar mellan förskola och förskoleklass. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer som metod och har utförts i två olika kommuner. För att vi skulle kunna ta del av olika beskrivningar gällande överlämningar valde vi att utföra intervjuerna med personal inom både förskola och förskoleklass i de båda kommunerna. På så sätt fick vi möjlighet till att se om det finns några eventuella skillnader i deras upplevelser gällande överlämningar. Det är sju förskollärare och åtta förskoleklasslärare som har deltagit i studien. Studien har visat att förskollärare i förskola och förskoleklass överlag har liknande upplevelser när det gäller överlämningar mellan dessa verksamheter. Det går trots detta att urskilja olika mindre skillnader och uppfattningar gällande vissa aspekter inom överlämningarnas struktur. Studien synliggör att vissa upplevelser kan kopplas till att förskola och förskoleklass arbetar efter olika läroplaner. Det framkom även att sekretessen i vissa fall kan ha en påverkan för hur överlämningarna utförs och upplevs. Överlämningar mellan förskola och förskoleklass är en väsentlig aspekt och det är därför grundläggande att den sker på bästa möjliga sätt för att underlätta för barnen i deras trygghet, utveckling och lärande.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som implementeringen av samverkansverktyget samordnad individuell plan (SIP) kan medföra för socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen barn och unga. Detta har gjorts genom att sju socialsekreterare från tre olika kommuner har intervjuats.   Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys på datamaterialet har fem olika kategorier skapats där det framgår att socialsekreterarna anser att de har tillräcklig kunskap om samordnad individuell plan trots att de fått en mycket begränsad utbildning. Dock uppger flera socialsekreterare att de skulle kunnat göra fler samordnade individuella planer än de har gjort, vilket förklaras med stress samt i vissa fall osäkerhet. Samtliga socialsekreterare är positivt inställda till samordnad individuell plan men de upplever ändå vissa hinder för att samverkan ska fungera optimalt. Bland annat upplever många att de som representanter får ta ett större ansvar i arbetet med samordnad individuell plan än andra samverkansaktörer. Det framkommer också att socialsekreterarna ser samordnad individuell plan som en möjlighet att dela och inhämta information samt att det förenklar planeringen i ett ärende. Även om arbetet med samordnad individuell plan läggs till socialsekreterarnas övriga arbetsuppgifter kunde samtliga se hur det faktiskt kunde effektivisera deras arbete. För att tydligare förklara resultaten från undersökningen kopplas dessa ihop med tidigare forskning om samverkan och implementering.

Tidigare studier av hur organsystem samverkar visar på en bristande förståelse hos elever. Syftet med denna studie var att skapa bättre förutsättningar för den undervisning som ska utveckla elevers förståelse av kroppen som en funktionell enhet. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 16 stycken elever har medverkat. Med hjälp av en tematisk analys har särskilda mönster upptäckts och resulterat olika teman, som har synliggjort elevers föreställningar av hur organsystemen samverkar. Studiens resultat och diskussionsavsnitt kan förbättra en undervisning som tar utgångspunkt i hur kroppens organsystem samarbetar.

Under vår utbildning har det varit ett mindre fokus på utomhusmiljön och hur vi fritidspedagoger kan arbeta för att stärka barnens motivation för utomhusaktiviteter. Det var något som vi även reagerade på under vår praktik, hur lite fritidsverksamheten nyttjade utomhusmiljön som de har tillgång till och utbudet av uteaktiviteter för barnen. Utifrån det vi fått se växte våra funderingar och frågor kring hur fritidspedagoger värdesätter utomhusmiljön och hur dem väljer att nyttja den under fritidstiden. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hur pedagoger inom fritidsverksamheten arbetar för att motivera eleverna till deltagande av aktiviteter i utomhusmiljöer. Även med observationer belysa skolors olikheter av skolgårdar och tillgång till naturmiljöer. I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod som bestod av observationer och intervjuer. Vi valde två olika skolor där vi utgick ifrån frågeställningar som handlar om utemiljöns betydelse för fritidsverksamheten, pedagogers arbetssätt och deras åsikter gällande uteaktiviteter. Utifrån det samlade materialet bearbetar vi fram skillnader mellan skolor, pedagogers åsikter och utevistelsens betydelse i en bra utomhusmiljön. I resultatet får vi fram hur utomhusmiljön nyttjas på de båda skolorna, utomhusmiljöns betydelse för fritidsverksamheten och hur skillnaderna mellan skolor och deras olika arbetsmetoder ser ut. Det som också framkommer av resultatet var en svårighet rörande tiden, som fritidspedagogerna känner inte är tillräcklig för att kunna utforska olika utomhusmiljöer som finns runt omkring. Dessutom visar observationerna av de två skolgårdar deras olikheter gällande tillgången till naturmiljöer runt omkring skolområdet. Utomhusmiljön runtskolområdet har förändrats med åren och blivit mer begränsade, naturmiljöer runt om har blivit glesare på grund av att bostadsområden växer sig större.

Flera studier visar att många barn som far illa hamnar mellan två myndigheter i stället för att få uppmärksamhet och hjälp som dem behöver. Anledningen till detta uppges vara bland annat att de respektive myndigheterna och yrkesutövarna inte lyckas samverka. Syfte med denna studie är att undersöka, analysera samt diskutera huruvida socialtjänsten och skolan samverkar kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Ett ytterligare syfte är att lyfta fram alla möjliga faktorer som gynnar eller missgynnar att en effektiv samverkan sker. Återkoppling från socialtjänsten, efter en anmälan har gjorts, är en ytterligare fråga som ger upphov att forska kring detta i denna uppsats. Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsmetoden där empirin baseras på intervjuer: två rektorer och två socialtjänstemän. Organisations, – och kommunikationsteorier är de teoretiska perspektiven som har använts i denna studie för att kunna analysera den insamlade och bearbetade empirin. Även tidigare forskningar är av stor vikt för analysen av resultat. I resultatet presenteras de olika samverkansformer som finns mellan de två myndigheterna. Resultatet visar även vilka faktorer eller möjligheter som är avgörande för effektiv samverkan eller däremot hindrar samverkan i vissa fall.

Genom en fallstudie av planeringsverktyget grönytefaktorn undersöks i denna masteruppsats offentliga och privata aktörers samverkan och strategier i arbetet för mer miljövänliga städer. Det insamlade materialet bygger på intervjuer med olika aktörer som arbetat med grönytefaktorn samt analys av styrdokument. De teorier som används för att förstå samverkan runt planeringsverktyget är Bulkeley och Kerns teori om styrning, Hrelja et al samt Youngs perspektiv på samverkan och de Certeaus begreppspar strategi och taktik. Resultatet visar att planeringsverktyget kräver en genomgående samverkan i hela planprocessen och att offentliga aktörer behöver hitta nya sätt att kombinera styrande genom auktoritet med dialog och förhandlade överenskommelser. Genom att studera planeringsverktygets implementeringsprocess uppstår nya kunskaper om dess operationella svårigheter och insikter om att det i ett planeringslandskap med en mängd olika privata och offentliga aktörer krävs kontinuerliga kombinationer av styrning och samverkan, exempelvis möjliggörande, tillhandahållande och stegvist förtroendebyggande. Det krävs även en delad förståelse hos de inblandade aktörerna om hur och varför planeringsverktyget ska användas.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur mentorer i skolan får kännedom om att elever har en eller flera föräldrar som missbrukar, hur arbetet med dessa elever ser ut samt hur samverkan med andra instanser fungerar. Datainsamling skedde i form av semistruktuerade intervjuer med fem stycken mentorer på olika skolor. Resultatet visar att mentorer får kännedom om att en elev har en eller flera missbrukande föräldrar på olika sätt, som att den berörda föräldern kommer påverkad till skolan, att den andra föräldern berättar för mentorn om familjeproblemet eller att mentorn uppmärksammar vissa tecken hos eleven. När mentorn får reda på eller misstänker att en elev riskerar att fara illa görs en orosanmälan till socialtjänsten. Vidare samverkan med socialtjänsten upplevs som bristfällig eller obefintlig av mentorerna. Den mest hindrande faktorn för samverkan beskrivs som den stränga sekretess som råder för socialtjänsten.

Studien syftar till att undersöka och analysera beskrivningar av yrkesverksamma inom socialtjänst och psykiatri, deras syn på samverkan, samverkansuppdrag och det praktiska genomförandet av detta uppdrag. Vidare är avsikten att undersöka vilka faktorer som de yrkesverksamma uttrycker påverkar samverkan både positivt och negativt. Studiens metodologiska utgångspunkter är ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Totalt genomfördes sex intervjuer med totalt tre socialsekreterare och tre personer som var verksamma inom psykiatrin, två psykiatrisjuksköterskor och en kurator. Utifrån interaktionistisk teori och relationellt perspektiv har sedan resultatet av studien analyserats. Studien visar på att samverkansuppdragen mellan socialtjänst och psykiatri ofta är otydliga på en organisatorisk nivå. Dessutom visar studien på att personlig kontakt mellan parterna som ska samverka kan vara avgörande för en god samverkan och att det krävs fler gemensamma arenor där parterna kan träffas för att utveckla en god samverkan. En slutsats vi drar av studien är att samverkan behöver lyftas från att vara personbunden till att bli organisationsbunden. En annan slutsats vi drar är att SIP är ett bra verktyg för samverkan mellan kommun och psykiatri men att för att detta verktyg ska kunna användas krävs det att personer med rätt mandat är delaktiga och kan fatta beslut.

Denna uppsats handlar om samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare i fritidshemmet och hur en bör förhålla sig lojalt när krockar sker. Min undersökning tar sin utgångspunkt ur ett dilemma som återger ett möte mellan mig och en vårdnadshavare. Jag ställs inför valet att hålla med vårdnadshavaren om hennes upplevda oro eller att vara tyst och därmed vara lojal mot mina kollegor. Mitt syfte är att finna verktyg för att utveckla samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och att undersöka hur lojalitetskonflikter kan undvikas. Metoden jag använder i min undersökning är en vetenskaplig essä, där jag reflekterar över mitt upplevda dilemma och för en dialog med litteratur inom sociologi och myndighetsutveckling. Jag undersöker vad som förutsätter god samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och ställer det i relation till en lojalitetskonflikt. Jag finner självklara verktyg för en god samverkan i form av att pedagogen bjuder in till dialog, vilket skulle kunna förhindra lojalitetskonflikter.