Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv.

Syftet var att belysa uppfattningar och erfarenheter hos socialsekreterare och personal i skyddat boende när det gäller samverkan kring flickor som utsatts för hedersrelaterat våld, samt hur de ser på fortsatt kontakt med släkt och familj. Studien är kvalitativ och den utgår ifrån en hermeneutisk utgångspunkt där meningskoncentrering har använts för att analysera resultatet. Utifrån frågeställningarna gjordes en intervjuguide för att besvara syftet. Dessa intervjuer var semistrukturerade och gjordes med respondenter från socialtjänsten och skyddat boende.  Resultatet visar på att socialtjänsten och skyddat boende tänker liknande när det gäller hedersrelaterat våld. Samverkan är en viktig del i arbetet med flickor utsatta för hedersproblematik.  De stora luckorna mellan dessa två instanser såsom att socialtjänst och skyddat boende inte skulle ha ett gott samarbete som bakgrunden påvisar har inte upptäckts i denna studie.  Slutsatserna för denna studie blev att förebyggande arbete är av stor vikt samtidigt som en större kunskap krävs inom området. Ytterligare en slutsats i denna studie är att samverkan mellan instanserna är på väg att utvecklas.

Syftet är att undersöka vad förskollärare uppfattar att ett professionellt förhållningssätt mellan kollegor innebär. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att kommunikation är övergripande för att förskollärarna ska kunna upprätthålla ett professionellt förhållningssätt mellan varandra. Resultatet visar även hur förskollärarnas förhållningssätt gentemot varandra påverkar resterande verksamhet. En slutsats är att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollärarnas förhållningssätt mellan varandra kan påverka deras profession.

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.

No description available.

Detta är en rapport där arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte är att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som är: temaarbete, IKT – hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, då samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, är en del av förskollärares uppdrag. Vi anser att vi i vår utbildning inte erhållit verktyg för hur detta uppdrag konkret kan utföras i praktiken. Utifrån en inledande målgruppsundersökning vi genomfört uttrycktes också ett behov av detta. Vi ser det sociokulturella perspektivet på lärande som ett teoretiskt paraply över den tredelade arbetsmodellen. Ytterligare två teoretiska utgångspunkter som ska genomsyra arbetsmodellen är barnperspektiv samt hemsidan som verktyg för kommunikation.Arbetsprocessen har skett genom ett parallellt arbete, där tidsramarna vi satte upp möjliggjorde denna process. För att sammanbinda arbetsmodellens olika delar har en kreativ process skett, där vi ritat och skissat för att visualisera helheten och göra den synlig för oss. I arbetsprocessen har vi gått från idé till slutprodukt – via bland annat målgruppsundersökning, prövande med barn och vårdnadshavare samt utvärdering med vårdnadshavare, förskollärare och förskolechefer. I utvärderingen ser vi att införande av nya idéer kan mötas av ett visst motstånd från förskollärare. Vårdnadshavare och förskolechefer tenderar vara mer mottagliga och öppna för förändring relaterat till den produkt vi skapat.Vi anser att vår tredelade arbetsmodell kan möliggöra en interaktion och tvåvägskommunikation mellan förskola och hemmet. Detta ser vi som något nytt och således något vår tredelade arbetsmodell skulle kunna tillföra förskolors arbete med samverkan. Vi anser att det blir av vikt att framtidens förskollärare vågar synliggöra och förändra förskolans traditioner, samt att de vågar vara öppna och nyfikna för nya tankar och idéer.

Collaboration is a form of organization on the rise in Sweden. For health care, it is ofinterest to collaborate with industry to ensure that needs for specialist education andtraining are met and that products developed meet the relevant requirements.Conversely, industry actors have an interest to have a close collaboration with healthcare in order to gain insight into customer needs, provide information about theirproducts and to test products in development.The starting point of this study is an agreement and regulatory framework for formsof collaboration between public health care in Sweden in general and thepharmaceutical industry, the medical device industry and the laboratory technologyindustry. The research questions concerns how this agreement has evolved and theprocess surrounding its emergence may contribute to knowledge about collaborationas a form of organization and the relationship to concepts such as legitimacy,corruption and institutional theory.By tracking the emergence of the current regulatory framework genealogicalthroughout history, the study uncovers how the agreements have played a role in andcontributed to the legitimization and institutionalization of collaboration practices andhow crises have changed the shape of the practices. A theoretical treatment ofrelevant concepts such as legitimacy, institutionalization of practices, corruption andstigmatization of organizations form the basis for an interpretation and analysis of theprocess.The conclusions of the examination of the historical process that led to the currentagreements contribute to empirical knowledge of how crises and stigma affect thelegitimacy of collaboration practices and how the repair of legitimacy can be donesuccessfully after a crisis. The treatment of the empirical material is also a historicalsource for the development of ethics agreements between public health care andpharmaceutical industry and the medical industry in Sweden.

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så allsidig gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan? Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare. Frågorna är öppna i sin utformning, vilket gör att svaren blir detaljerade. Det sociokulturella perspektivet är tolkningsansatsen av resultatet och analysen. Resultatet knyts också ihop med vad tidigare forskning säger om samverkan. Det som framkommer av undersökningen är att samverkan sker på olika sätt. Något som de flesta pedagoger generellt arbetar med är att göra personliga besök och ha trepartssamtal, vilket de upplever som ett smidigt sätt att kringgå sekretessen. Att få mer tid och fler pedagogiska diskussioner är något pedagoger eftersöker i samverkansarbetet eftersom det krävs för att tillfredsställa samverkan mellan förskola och skola. Undersökningen visar att samverkan är betydelsefull för barnets övergång från förskola till skola.

Vår studie behandlar fenomenet föräldraråd i förskolan. Vi har i denna undersökning fokuserat på pedagogers och föräldrars upplevelser av föräldraråd som samverkansform i förskolan. Undersökningen syftar också till att undersöka om dessa upplevelser skiljer sig åt och i sådana fall på vilket sätt. Vi har antagit en fenomenologisk utgångspunkt där man fokuserar andra människors upplevelser av deras omvärld och använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka vad upplevelserna av föräldraråd är. Vi har i denna undersökning valt att intervjua tre pedagoger och tre föräldrar på en förskola. Förskolan består av tre avdelningar där vi har intervjuat en förälder och en pedagog från varje avdelning. I vårt resultat framkommer det olika upplevelser av föräldraråd, både likartade och skilda upplevelser. Vårt resultat visar att pedagogernas och föräldrarnas likartade upplevelser är att föräldrarådet är ett bra forum för föräldrarna att kunna påverka, att de övriga föräldrarna inte visar ett intresse för att engagera sig i föräldrarådet och att de föräldrar som ingår i föräldrarådet är engagerade föräldrar som har en genomslagskraft i sitt sätt att driva frågor. Det framkommer även en likartad upplevelse där både pedagoger och föräldrar upplever att frågor som rör ekonomin är svåra att påverka. I vårt resultat framkommer det, förutom likartade upplevelser, också skilda upplevelser av föräldraråd där föräldrarna upplever deltagandet i föräldrarådet som givande och intressant och pedagogerna upplever att det är jobbigt och visar ett ointresse för att delta. Vi kan också se att det framkommer upplevelser som skiljer sig i sättet att driva frågor. Föräldrarna upplever att de tar hänsyn till det kollektiva behov som finns på förskolan och pedagogerna upplever att föräldrarna driver frågor framåt som gynnar deras eget intresse. När det gäller pedagogiska frågor upplever pedagogerna att föräldrarna inte vill påverka dessa samtidigt som föräldrarna upplever att de vill påverka den pedagogiska verksamheten som rör hela förskolan.