Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning. Av studien framgår dock att syftet med läsaktiviteterna, att eleverna ska få en bättre läsförmåga och läsförståelse, inte synliggörs för eleverna vilket leder till bristande motivation. Det framgår även att syftet med läsundervisningen inte skiljer sig mellan årskurs 4 och 6.

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid.

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet? De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer. Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B. I område A beskrivs ettuttalat motstånd mot homosexualitet och hållbar utveckling samt högljuda kränkningarmedan man i område B beskriver elevernas kränkningar som tysta med blickar ochsuckar. Man kan även i område A urskilja olikheter mellan skolans värdegrundkontra det omgivande samhällets

Intresse för denna studie startade i och med att media belyste debatten angående skolan i de regeringsval som avgjordes i Sverige 2010. Samtidigt som debatterna pågick bidrog min nyfikenhet till att jag började reflektera över varför betygen i grundskolan sjunker. I och med det var delar till min frågeställning klar. Eftersom jag utbildar mig till matematiklärare valde jag att precisera frågeställningen gällande matematik.   Det anses finnas flera anledningar till varför betygen i grundskolan sjunker. I denna studie redovisas orsaker som lärare och elever själva kan ha i åtanke, som att det exempelvis saknas en matematisk röd tråd genom skolans stadier, att lärare tenderar att ha en allt för enformig undervisning samt att eleverna uppvisar bristande intresse. Skolverket menar att en bidragande faktor till sjunkande betyg är decentraliseringen som genomfördes under början av 1990-talet. Efter decentraliseringens införande sjönk lärartätheten vilket har inneburit att lärarnas arbetsuppgift växt och att elevernas genomsnittliga tid per lärare minskat. Mina resultat kan vara effekter av större politiska beslut vilket diskuteras i slutet av arbetet.   I studien framkommer även att merparten av eleverna menar att de blir glada och nöjda av höga matematikbetyg. De redogör även för att de vet vad som krävs av dem för att få ett bra matematikbetyg. Trots det sjunker matematikbetyget i de nationella och internationella mätningarna. Genom att ägna mera tid åt en ökad varierad matematikundervisning i skolan kan elevernas motivation för ämnet öka. En ökning av tiden som eleverna lägger på läxläsning kan också vara en väg till att svenska grundskoleelevers matematikresultat förbättras.

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen. Många av eleverna hade upplevt mobbing i skolan under längre tid vilket medfört både skolsvårigheter och längre frånvaro från skolan. Tre av eleverna upplevde svårigheter i matematik redan från årskurs 1. De allra flesta av de intervjuade fick svårigheter med matematiken i årskurs 4. De talade om hur tempot blev högre och uppgifternas svårighetsgrad ökade. De fick svårt att hänga med i undervisningen och för några av dem blev skolk en lösning på problemet.  De flesta av eleverna har haft specialpedagogiskt stöd individuellt eller i särskild undervisningsgrupp. Slutsatsen dras att det inte går att förutsätta att elever på IV-programmet har specifika matematiksvårigheter. Man kan notera att de har någon typ av svårighet och att skälet bör utredas genom samtal med eleven.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren. Undersökningen visar att undervisningen i de tidigare skolåren skall lägga grunden för undervisningen i de senare åren. Det viktigaste i den grunden är ett intresse och motivation, det är detta som grundskolans tidiga fysikundervisning ska åstadkomma.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal högstadieelever och verksamma lärare ser på begreppen betyg och likvärdig bedömning. Som bakgrund till denna studie redovisas olika definitioner och teorier om dessa begrepp. Vidare följer en genomgång av tidigare forskning kring betyg och likvärdig bedömning samt teoretiska ramverk. Studien utgörs av åtta kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går i årskurs 9 och två lärare. Studien visar att begreppen betyg och likvärdig bedömning har flera dimensioner beroende på vems perspektiv som intas och att begreppen innebär en viss komplexitet. Resultatet i denna studie är inte generaliserbart utan visar dessa lärares och elevers syn, men då kopplingar görs till andra studier inom samma områden finns likheter. Ur elevernas perspektiv är begreppet betyg främst kopplat till deras framtid och fortsatta studier. Detta leder till att somliga av eleverna förknippar begreppet betyg med motivation men även oro, stress och ångest. Eleverna beskriver en viss yttre press från lärare och föräldrar. Detta behöver inte vara direkt uttalat men är kännbart. Lärarna i denna studie är övertygade om att deras elever har kunskap om de betygskriterier som används. Eleverna uttrycker dock att dessa är svåra att förstå och att man lätt glömmer bort vad de handlar om, andra har ingen aning om vilka kriterierna är. Denna distinktion mellan elevernas syn och lärarnas syn är mycket intressant, vilket lett till en avslutande diskussion kring detta fenomen. Resultatet visar även att lärarna använder olika bedömningsformer för att få en bild av elevens kunskaper. Lärarna uttrycker att betyg kan vara motivationshöjande och att betygen har en roll i skolan dock skiljs deras tankar åt om hur ett nytt betygssystem skulle se ut. I samtalen med lärarna kring likvärdig bedömning framgår det att lärarna anser att med rådande styrdokument och betygskriterier kan bedömningen inte bli helt likvärdig eftersom den är för öppen för tolkning och att ansvaret lagts på den enskilda skolan och dess personal framhålls som en bidragande faktor. Tid, engagemang och tydligare riktlinjer anses vara nyckeln till att bedömningsredskapen ska kunna användas likvärdigt.