<p>Syftet med detta examensarbete är att studera hur fysikundervisningen ser ut i de tidigare åldrarna (årskurs 1-5). Vilka förutsättningar som finns för att undervisa i fysik och vilken betydelse dessa har för att eleverna ska uppnå målen i kursplanen i fysik. Vi har använt oss av både kvalitativ (intervju av verksamma lärare) och kvantitativ (enkät med de intervjuade lärarnas klasser) metod, med betoning på den kvalitativa metoden. På så vis fick vi ett bredare underlag att dra slutsatser av.</p><p>Resultaten av vår studie visar att samarbetet mellan lärarna, som undervisar i fysik under de olika årskurserna, inte fungerar som det borde och därför är det omöjligt att säga om eleverna får tillräckligt med fysikundervisning för att nå samtliga mål i slutet av årskurs 5. Vi kom också fram till vad lärarna önskar att de skulle vilja förändra för att de ska kunna utveckla fysikundervisningen i rätt riktning. Mindre klasser, mer material och bättre samarbete är några av de saker som krävs för att en bättre undervisning i fysik ska bli verklighet.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.</p>

En femtedel av de elever som har utländsk bakgrund nådde inte målen i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte når målen, vad man kan göra åt det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i två skolor i en kranskommun till Stockholm. Språk och kultur är faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var två av de faktorer som eleverna trodde påverkade eleverna med utländsk bakgrunds måluppfyllelse i matematik.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur tre lärare i Idrott och hälsa lägger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgångspunkt i självbestämmandeteorin. De frågeställningar som ska besvara syftet är följande: Vilka olika arbetssätt genomsyrar undervisningen bland lärarna i Idrott och hälsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsställelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen?  Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslärare på grundskolan och sju elever i skolår nio. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon.  Resultat: Samtliga idrottslärare arbetar på skilda sätt. En idrottslärare arbetar i block där olika moment läses i två till tre veckor. Idrottsundervisningen i de andra två skolorna präglas av en ledar-skapsuppgift vilket innebär att eleverna skall planera och leda var sin lektion under båda ter-minerna samt att de ska skriva tränings- och kostdagbok. Utöver dessa uppgifter har samtliga idrottslärare uppgifter som fungerar betygshöjande vilka är att leda ett jympa pass i skola 1, leda en lektion enskilt i skola 2 och planera och genomföra ett personligt träningsupplägg i skola 3. Variation av aktiviteter, ledarskapsuppgiften, tränings- och kostdagboken samt den sociala samvaron (klasskamraterna) är olika faktorer som enligt eleverna korrelerar med deras moti-vation till att delta i idrottsundervisningen.  Slutsats: De arbetssätt som genomsyrar undervisningen skiljer sig bland de tre idrottslärarna vilket blev tydligt i intervjuerna. Elever som upplevde att de hade en tydlig lektionsplanering, variation av både aktiviteter och arbetssätt samt en progression i lektionerna uppskattade detta. Generellt var eleverna nöjda med undervisningen i Idrott och hälsa vilket enligt studien kan bero på faktorer som möjligheten att få röra på sig, umgås med sina vänner samt att de får lära sig och utveckla olika färdigheter. / AimThe aim with this study is to examine how three teachers in PE set up their tuition and the pupils’ experiences of the same with the starting point in self-determination theory. The issues that will respond to the aim are the following: What different approaches permeate in the classes among the teachers in PE? What factors in the tuition correlate with the satisfaction of pupils’ needs for autonomy, competence and relatedness? What motivates the pupils to take part in lessons? Method: To this qualitative study semi-structured interviews were completed with three PE teachers from compulsory schools and seven pupils in school year nine. The interviews were recorded on a digital Dictaphone. Results: All PE teachers work in different ways. One PE teacher works in blocks where different ele-ments are read for two to three weeks. The PE teaching in the other two schools are characte-rized by a leadership task which implies that the pupils shall plan and conduct a lesson each throughout both semesters and also write an exercise and diet diary. In addition to these tasks, all PE teachers have activities which function as grade increasing. The activities include: con-duct a fitness class in school 1, individually conduct a lesson in school 2 and also to plan and accomplish a personal exercise program in school 3. The variety of activities, the leadership task, the exercise and diet diary and also the social intercourse (the class mates) are according to the pupils, various factors that correlate with their motivation to participate in PE lessons.   Conclusions: The approaches that permeate the classes vary among the three PE teachers, which became clear in the interviews. Pupils who experienced that they had a clear lesson planning, variation of both activity and approaches and also progression in lessons appreciated this. Generally the pupils were content with the tuition in PE, which according to the study can depend on factors like the opportunity to move, be with friends and that they learn and develop various skills.

Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet. Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes. Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier. Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära. En del elever i studien är nöjda med vilket inflytande de har över sin lärandesituation medan andra gärna vill vara med och bestämma mer genom att prata med lärarna. Intervjuerna visade att eleverna kan och vill tala om hur de vill arbeta i skolan.Eftersom upplevelserna är så varierade drar jag slutsatsen att en öppen dialog på skolan om En-till-En projektet och elevinflytande är nyckeln till att förändra lärandesituationen i linje med hur eleverna vill ha det. Bekymmer med En-till-En projektet som framkommit i studien är att många elever beskriver att de mår dåligt som följd av ökat datoranvändande och att eleverna bedömer att spelande och olovliga aktiviteter på datorn stör koncentrationen på lärandet.

No description available.

I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut. Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta upp mer globala begrepp än elever i årskurs 6. De begrepp som eleverna funnit täckte till omkring 67% av begreppen i kursplanen. Resultaten av kunskapskontrollen skiljde sig inte markant åt mellan årskurserna – frågorna var allmänna och de äldre eleverna hade bättre bakgrundskunskaper och kunde skriva längre resonemang, men betygsfördelningarna var ganska likartade. Det var nära 50% överensstämmelse mellan elevernas betyg för redovisningen och för kunskapskontrollen och i nära 97% av fallen var betygen antingen samma eller skiljde sig ett steg. Det gick däremot ej att utläsa något samband mellan hur många begrepp som redovisats och vilket medelbetyg gruppen skulle få för kunskapskontrollen.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden. För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar. Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig. Variationen av praktisk-estetiska och teoretiska ämnen skapar lust och motivation. I lustfylld textilslöjdundervisning driver elever arbetet framåt själva, de har stort medbestämmande, arbetet flyter på och de klarar av utmaningar. Orsaker till lust och motivation är inspiration, inflytande, intresse, problemlöning, görandet, visionen av en produkt, att få med sig något hem, att bli nöjd med resultat, att ha kontakt med andra, och en kunnig lärare. När lust och motivation saknas används strategierna att ta en paus, att sätta igång fast man inte har lust, hitta lust och motivation själv, att söka eller ge hjälp samt att vara positiv.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som läser spanska som andra språk ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville även titta närmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag också undersöka vilka strategier lärare har för att öka elevernas motivation för att läsa spanska. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning bland i elever som går i Åk 7 och Åk 8 på två kommunala skolor och två friskolor. Dessutom har jag intervjuat två undervisade spansklärare. Studien visade att lärarna har mycket stor betydelse för elevernas motivation och de beskriver att de blir mest motiverade av ha en rolig, trevlig och kompetent lärare. Men även arbetsmiljön är viktig, för att kunna koncentrerar sig på undervisningen under lektionerna. Lärarna beskriver också vilka aktiviteter och metoder de använder för att höja motivation hos eleverna. Lärarna pekar bland annat på att de försöker välja intressant material för att kunna göra effektiva och givande lektioner. Lärarna ser också att elevernas motivation höjs om de får vara med och välja material som de ska arbeta med.

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i ett stort intresse för musikämnet men även att vi, under vår grundskoletid fick uppleva olika bra samt värdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att få inblick i hur lärare upplever ramfaktorer och artefakters påverkan på undervisningen i musik. Genom åtta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara våra frågeställningar: Vilka ramfaktorer anser lärarna påverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lärare ramfaktorer som möjligheter och begränsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lärarna påverkar undervisningen och på vilket sätt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de två delstudierna? Vi har genom studiens gång fått inblick i hur lärare resonerar kring de påverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begränsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek är sådana faktorer vilka påverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte är ändamålsenligt samt ifall elevantalet är för många i förhållande till lokalen. En stor elevgrupp tenderar att missgynna undervisningen i musik och därför är den mindre elevgruppen att föredra då den bland annat bidrar till mer individualisering. Tillgångarna till artefakter såsom instrument är en av de viktigaste komponenterna för musikundervisningen då en stor del av undervisningen handlar om att musicera likt Lgr 11 förespråkar starkt för.