Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna. Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.

Enligt Skollagen (2010:800) ska skolorna ha tillgång till ett skolbibliotek men hur den tillgången ska se ut framgår inte. Det finns inte heller någon tydlig beskrivning av hur ett skolbibliotek ska se ut vilket kan leda till många olika tolkningar. Syftet med denna studie är att undersöka om skolbiblioteket är en viktig resurs för skolan. Metoden vi valt att använda oss av är en enkätundersökning som undervisande svensklärare har fått besvara. Enkäten bestod av flera frågor, stängda samt öppna frågor för att kunna få en mer detaljerad bild av lärarnas syn på skolbiblioteket. Resultatet vi kommit fram till berör flera områden kring skolbiblioteket. Det visar att lärarna anser att deras egna skolbibliotek inte räcker till när det kommer till litteraturundervisning och att de känner ett behov av att söka kompletterande material utanför skolbibliotekets ramar. Enligt vår studie kan vi se att behovet av ett skolbibliotek finns bland lärarna, men att det inte räcker med en samling böcker för att lärarna ska kunna utnyttja biblioteket som en pedagogisk resurs.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar och upplevelser av kamratbedömning årskurs 1. Det finns väldigt lite forskning kring kamratbedömning ur ett elevperspektiv, framförallt i grundskolan. Trots den magra forskningen menar forskarna att kamratbedömning är effektivt för elevers kunskapsutveckling och en underutnyttjad resurs i klassrummet. Den forskning som finns ur elevers perspektiv visar på olika resultat. Studien syftar till att utveckla kunskaper om elevernas perspektiv till kamratbedömning, genom denna insikt kan lärare utveckla undervisningen och implementeringen av denna bedömningsform bland de lägre åldrarna. Denna studies frågeställningar är hur elever i årskurs ett uppfattar och upplever arbetet med kamratbedömning. Studiens huvudmetod är undervisnings-försök där kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish används. Data har samlats in genom ljudinspelningar under kamratbedömningsarbete och efterföljande kvalitativa intervjuer. Dessa har sedan har transkriberats och därefter analyserats med en fenomenografisk analysmodell. Kamratbedömning engagerar eleverna, trots viss nervositet är upplevelsen till största delen positiv. Eleverna anser att de har tillräckligt med kunskap för att bedöma sina kamraters arbete. Trots detta menar eleverna att det är stor skillnad på bedömning utförd av lärare respektive elev eftersom de uppfattar att läraren kan mer. Det estetiska tar stor plats i elevernas bedömningsarbete trots att kamratbedömningen enligt instruktionerna endast skulle avse ämnesinnehållet. Även när eleverna inte håller med om kamraternas förslag till hur deras arbete kan förbättras så ändrar de oftast enligt kamraternas önskemål. Eleverna kan inte hålla sig till endast ämnesinnehållet under arbetet med kamratbedömningsmodellen Two stars and a wish vilket gör att läraren behöver finna vägar för att lyfta ämnesinnehåll och estetik var för sig eller slå samman dessa i elevernas bedömningsarbete.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur vida kvinnliga och manligabildlärare bemöter elever med det biologiska könet pojke och flicka med genussom teoretisk utgångspunkt. Undersökningen behandlar även hur bildläraresbemötande påverkar elevernas motivation och lärande inom bildämnet. Denkvalitativa forskningsmetoden har använts i detta examensarbete genomgruppintervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialetutgörs av två gruppintervjuer som innefattar sammanlagt sex informanter som gårförsta året på gymnasiet. Undersökningen visar att bildlärare oavsett om det är enkvinna eller man bemöter pojkar och flickor olika inom bildämnet. Dennaundersökning har också påvisat att bildlärares bemötande påverkar hur vidaeleverna känner sig motiverade till att tillgodose sig undervisningen. Det visar sigatt de manliga bildlärarna har högre krav på elever med det biologiska könet flickaän vad de har på elever med det biologiska könet pojke. Dock visar det sig attdessa höga krav på flickor bidrar till att flickorna presterar bättre inom bildämnetoch på så sätt uppnår ett högre betyg än pojkarna. Det visar sig även att dekvinnliga lärarna inte gör skillnad på kön utan på elevernas färdigheter inombildämnet. / <p>Bild</p>

Genom en tematisk innehållsanalys granskades framställningen av medeltiden i fem historieläroböcker. Studien syftade till att undersöka skillnader och likheter i teman böckerna emellan, samt till att utröna om och på vilket sätt ett historiskt och praktiskt perspektiv på det förflutna framträder i läroböckernas innehåll. De teman som skapades var: barn på medeltiden, levnadsvillkor, regenter och krig, bildandet av städer och rike, kyrkan och kloster, tidslinje, och sjukdomar och väsen. Förvånansvärt var att en fascination för medeltidens riddare tycktes väga tungt i böckernas innehåll trots att större delen av befolkningen var bönder. Resultatet visade att läroböckerna i stort öppnar för ett historiskt tänkande i form av det historiska perspektivet snarare än ett praktiskt perspektiv.

Syftet med studien har varit att undersöka högstadieelevers syn på bildämnet, jämföra resultatet med tidigare rapporter och ta reda på hur elevernas uppfattning om bildämnet och andra faktorer påverkar deras motivation. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning till elever i årskurs 9 på en skola utanför Stockholm. Resultatet visar att eleverna i större utsträckning än i tidigare undersökningar uppfattar bildämnet utifrån en kommunikativ ämneskonception och ser möjligheter att utveckla sin kreativitet, men att uppfattningarna skiljer sig markant åt mellan flickor och pojkar. Eleverna motiveras av att ha en bra lärare, möjlighet att lyckas i ämnet, få återkoppling och kunna förbättra sin uppgift och att kunna välja uppgift och uppgiftslösning. Eleverna önskar större frihet och valfrihet, motiveras av att få teckna och måla och av upplevd nytta av bildämnet på fritiden och i framtida studier. Eleverna i undersökningen drivs främst av en prestationsinriktad målorientering där höga betyg är viktiga och misslyckanden ett hinder.

Denna kunskapsöversikt är skapad för att belysa om syftet som är att jämföra skrivandet pådigitala verktyg och att skriva för hand. Vad finns det för positiva samt negativa effekter när man väljer att implementera dessa resurser i klassrumsundervisningen? Forskningsöversikten grundar sig i 13 artiklar som hittats med hjälp av söksträngar från databaserna ERIC och SwePub samt genom manuella sökningar. Artiklarna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats och berör frågeställningarna från ett flertal perspektiv. Genom att se forskningsfrågan från flera synvinklar har information enklare kunnat bearbetas för att skapa explicita resultat. Resultatet av studien visade att digitala verktyg kan ha positiva effekter på skrivinlärning, beroende på elev och kunskapsutveckling, där svagare elever gynnas mest. Digitala verktyg bidrar med motivation till fortsatt skrivande för elever, och de elever som finner stavning allra svårast kan se positiva effekter av att använda digitala hjälpmedel. Däremot finns det studier som visar att skrivandet på dator inte alltid ger den positiva effekt man som lärare hoppas på. Forskning visar att elever kan ha svårt att manövrera sig genom programmen, och att en stor vikt läggs på lärarens förkunskaper för att verktygen ska fungera effektivt. Studier visar att kunskapsmässigt är effekten störst hos elever med svagare läs- och skrivförmåga. Skrivande för hand visade sig ge bättre grammatisk förståelse, bättre meningsuppbyggnad och tydligare handstil. Sammanfattningsvis visar forskningen att skrivandet på dator har både sina styrkor och svagheter, men även om utvecklingen går mot en mer digitaliserad undervisning bör inte handskriften lämnas bakom oss.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fem lärareintervjuats för att ta reda på deras inställning och arbetssätt inom NO-ämnena.Materialet har transkriberats och tolkats. Resultat lyfter fram två saker som ärviktiga för att nå framgång i NO-undervisnings strävan att nå målen i kursplanen.Positiv inställning till naturen finns hos lärarna samtidigt som det krävs ettvarierande arbetssätt. Slutsatsen på studien visar på att lärarna har förståelse förde didaktiska aspekterna av undervisningen. Läroplanen som är en styrandefaktor för planeringen lyfter dessvärre inte var undervisningen ska ske, vilketbidrar till det resultat som finns i denna studie.

No description available.

Estetiska lärprocesser ska enligt läroplanen finnas med i grundskolans utbildning. Det finns olika typer av estetiska lärprocesser, exempelvis musik och dans. Däremot fokuserar denna studie enbart på drama och bild. Drama och bilds ändamål är att användas i skolans verksamhet för att alla är olika och även lär på olika sätt. Naturkunskap innehåller abstrakta ämnen där estetiska lärprocesser kan fungera som ett komplement för att fånga elevernas intresse. I den generella forskningenhar det visat sig att mötet mellan det konkreta och abstrakta är en viktig del för att öka elevernas problemlösningsförmåga samt kritiska tänkande. Både språkutvecklingen och det motoriska hos barnet har visat sig öka när estetiska lärprocesser har använts i undervisningen. Det framkom tydligt under arbetets gång att forskning inom området estetiska lärprocesser kopplat till naturkunskap var bristfällig. Syftet med denna litteraturstudie är att få syn på de utmaningar och möjligheter som forskningen beskriver med att arbeta med estetiska lärprocesser i NO-undervisningen. Materialet i litteraturstudien är inhämtad från forskningsbaserade artiklar. Utifrån sökande i olika databaser hittades artiklar inriktade till vårt område främst i databasen Education Resources Information Center (ERIC). Resultatet utifrån artiklarna sammanställs och indikerar i att drama och bild gynnar elevernas förståelse förde naturorienterande ämnena på flera olika sätt. Möjligheter synliggörs för positiv påverkan på elevers motivation, engagemang samt attityd gentemot ämnet när drama och bild nyttjas som komplement i NO-undervisningen. Däremot påvisas även utmaningar med estetiska lärprocesser, såsom lärarens ledarstil, klassrumsmiljön och resurser. Lärarens engagemang och kunskap inom naturkunskap och de estetiska lärprocesserna spelar även en viktig roll för elevernas fortsatta intresse och förståelse för naturkunskap.