Denna litteraturstudie ämnar undersöka flerspråkiga elever. Syftet var att granska vilka faktorer som gynnar deras språkutveckling samt hur lärare arbetar för att främja deras språkutveckling. Undersökningen riktar sig till grundskolan, med huvudfokus i årskurserna 4–6. Informationssökning har använts som metod i studien där material från flertalet databaser och söktjänster kritiskt granskats utifrån inkluderingskriterier- och exkluderingskriterier. Sammanlagt har 12 stycken studier inkluderats i litteraturstudien som bestod av vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, antologier och en bok. Studiens resultat synliggör ett samband mellan lärarens kompetens och flerspråkiga elevers förutsättningar för språkutvecklingen. Majoriteten av materialet som analyserats har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, där vikten av samverkan och stöttning är avgörande för elevernas utveckling. Resultatet redogör för detta perspektiv, eftersom det synliggör att lärarens roll och samspelet i det flerspråkiga klassrummet är betydelsefullt för språkutvecklingen.

I den här kvantitativa studien undersöks om och hur stödinsatser i skolan påverkar grundskoleeleverna och deras förmåga att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare. Undersökningen görs med hjälp av en webbenkät som skickats ut till gymnasieelever. Studien undersöker stödinsatsers påverkan att utvecklas till självständiga individer och demokratiska medborgare utifrån dilemmaperspektivet och tidigare forskning. Skolans uppgift i att undervisa eleverna om och fostra dem till demokratiska medborgare och självständiga individer lyfts och poängteras. Studien visar att många av eleverna inte anser sig förberedda för framtiden och för samhällets förväntningar och funktioner. 41 procent av respondenterna anser att de inte är förberedda för samhällets förväntningar eller att skolan missat att lära dem viktiga samhällsfunktioner som att betala skatt, rösta och söka jobb. Det tyder på att studien går i enlighet med Ekman (2007). Studien visar också att elever med stödinsatser i grundskolan i större utsträckning än elever som inte haft stödinsatser i grundskolan, anser sig ha svårare att samarbeta med andra samt att de i lägre utsträckning känner sig förberedda för framtiden. Elever med stödinsatser i skolan löper också ökad risk för att inte delta i samhällsviktiga aktiviteter som att rösta i riksdagsvalet (SCB, 2019). Det går i enlighet med Partanen (2016) som hävdar att stödinsatser gör eleverna mer passiva och lyfter alternativa metoder att hantera svårigheterna. Studien lyfter också det ansvar som grundskolan har att forma eleverna till självständiga individer och demokratiska medborgare, eftersom det är den enda skoltiden som omfattas av skolplikt.

Idag finns det visserligen forskning som visar att ett samarbete mellan klasslärare och modersmålslärare ökar andraspråkselevers språk i allmänhet. Det finns däremot ingen forskning med fokus på andraspråkselevers läsförståelse. Därför vill jag i denna studie undersöka hur grundlärare i årskurser 1 till 3 och modersmålslärare uppfattar sitt samarbete vid utveckling av andraspråkselevers läsförståelse. För att undersöka lärares uppfattningar genomfördes lärarintervjuer med semistrukturerade intervjufrågor där tre klasslärare och tre modersmålslärare från skolor i två olika kommuner deltog. Efter intervjuerna transkriberades intervjumaterialet och analyserades med en fenomenografisk analysmetod.  Resultatet visar att klasslärare och modersmålslärare är oeniga om hur det nuvarande samarbetet fungerar. Däremot är de eniga om att ett eventuellt samarbete skulle bidra till att andraspråkselever ökar sin läsförståelse och sin språkutveckling i allmänhet. Dessutom menar flera klasslärare och modersmålslärare att nuvarande organisatoriska faktorer, såsom ansvar, kommunikation, tid och arbetsmiljö är ett hinder för samarbete.

I de naturorienterande ämnena ska eleverna utveckla kunskaper genom undersökande arbetssätt där laborationer är en bärande del. Tidigare forskning har fokuserat på att undersöka det laborativa arbetssättets påverkan på lärare och elever i de högre årskurserna samt gymnasiet. Forskningen är däremot sparsamt förekommande gällande de lägre årskurserna i grundskolan. Syftet med denna undersökning är därför att ta reda på vilka förutsättningar lärare i årskurs 1–3 har att arbeta laborativt och hur lärarna upplever att det laborativa arbetssättet påverkar elevernas kunskaper. För att kunna svara på undersökningens syfte intervjuades åtta lärare som har undervisat i fysik på lågstadiet. Den intervjumetod som valdes var den semistrukturerade intervjun. Lärarna intervjuades enskilt och den genomsnittliga tiden för intervjuerna var cirka 30 minuter. Resultatet visar att alla lärare upplever att det laborativa arbetssättet är helt avgörande för att eleverna ska få en förståelse för fysikaliska fenomen. Lärarna upplever däremot att det finns förutsättningar som påverkar hur frekvent arbetssättet används. De mest avgörande faktorerna som lärarna uttrycker är tid, klasstorlek, lärarkompetens och tillgång till material. När det inte finns förutsättningar för att implementera laborationer skapas inte den grundläggande förståelsen tidigt vilket påverkar elevernas kunskapsutveckling i de kommande skolåren. De rekommendationer vi vill rikta till skolan är att inspireras av varandra och hjälpas åt att bidra till en inspirationsbank med färdiga laborationsidéer.

No description available.

Tal i bråkform är ett område inom matematiken där elever ofta stöter på problem. Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter och missuppfattningar som finns hos elever i årskurs 8 när det gäller tal i bråkform.   Det tillvägagångsätt som valts är en flermetodsforskning. En kvantitativ metod för insamling av data från en skriftlig diagnos samt en kvalitativ metod för insamling och analys av elevintervjuer. Genom elevernas lösningar på diagnoserna och på deras svar vid intervjuerna fick jag en god insyn i hur de tänker, resonerar och ser på tal i bråkform.  Resultatet visar att tal i bråkform är ett område i matematiken där missuppfattningar och svårigheter förekommer. Vissa elever saknar helt enkelt tillräcklig kunskap och förståelse för tal i bråkform. Missuppfattningar och vanliga fel som förekommer inom tidigare forskning går att finna även i denna studie.

Hållbar utveckling är idag ett aktuellt ämne både internationellt och nationellt. Begreppet innefattar en social, ekonomisk och ekologisk aspekt varav denna studie fokuserar på den sistnämnda aspekten och hur ämnet berörs i skolan. Inom skolan har hållbar utveckling och miljö utvecklats genom åren där lärare kan vara med och bidra till att kommande generationer får kunskap med sig för att kunna leva hållbart i framtiden. Studiens syfte är att undersöka vilket förhållningssätt lärare har till ekologisk hållbar utveckling, hur de arbetar inom ämnet och vilka förutsättningar och hinder de lyfter fram för att bedriva undervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod använts där tio lärare på fem olika skolor som samtliga undervisar inom förskoleklass upp till årskurs 3 har deltagit. Studien har genomförts av två lärarstudenter under vårterminen 2020. Resultatet i studien har delats upp i tre olika kategorier; lärares förhållningssätt, främjande arbetssätt och förutsättningar och hinder. Lärarnas förhållningssätt varierar men alla har en positiv inställning till att undervisa för att främja ekologisk hållbar utveckling, men undervisningen sker i olika utsträckning. De arbetssätt som lärarna använder sig av skiljer sig också åt då det visade sig att lärarna har olika förutsättningar och hinder för att bedriva undervisning i ämnet. Studien ämnar ge en ökad förståelse för vilket ansvar och vilken betydelse lärare har för elevernas inlärning genom att det är de som avgör i vilken utsträckning och hur undervisningen sker kring ekologisk hållbar utveckling. Något att forska vidare på inom ämnet skulle kunna vara att undersöka vad rektorer och andra skolaktörer har för förhållningssätt till ekologisk hållbar utveckling.

Abstract Digital media are said to be the reason that young people today don’t have such a high reading interest in books. We have a hypothesis that young people still read and have a high reading interest but that the reading takes place in other medias Purpose The purpose with this study is to examine what genres and media that pupils in grade 3 in Swedish elementary schools prefer to read and how the teachers adjust their teaching based on the pupils’ reading habits and the digitizing. The questions used to create structure in the study are:  What genres and medias does pupils in grade 3 prefer to read?    How do the teachers adjust their teaching to the pupils reading interest?  How do the teachers look on their students reading ability and changed reading habits based on the digitizing? Method The method used was a combination between qualitative and quantitative method. The reason behind being that the combination could help in finding if the teachers and pupils had the same view on the pupils reading habits. The qualitative method resulted in an interview study with six active grade 3 teachers in five different schools. The pupils in grade 3 was asked to complete a survey about their reading habits. Both the interview answers and the survey answers were analyzed and compared before the result was presented. Result Many of the pupils that participated in this study have a good reading interest. Books are still the most occurring genre with pupils in grade 3 but are followed by video games and social medias. Most of the pupils prefer to read on an iPad or computer compared to the traditional paper book. The teachers are aware of their pupils preferred genres and medias to read in for the most part. For now, the digitizing is seen as something positive according to most of the teachers, but they say that most schools are yet to have the right equipment’s or conditions. Currently the equipment schools have is used for pupils with special needs. Most of the teachers sees a bright future for a more digitized school though. But because the school are left behind in the digital development the pupils guardians receive an important job to show all the reading possibilities there is to find.

Denna studie syftar till att med hjälp av ett normkritiskt perspektiv analysera hur olika karaktärer i svenskämnets läseböcker för årskurs 2 framställs. Detta görs via en kvalitativ textanalys av både text och bild i böckerna Diamantjakten, Kolla, en tidsmaskin! och Hemligheten. Frågeställningar studien har sin utgångspunkt i är följande: 1. Vilka genusnormer och normer för etnicitet kommer till uttryck i läseböckers karaktärer?2. Vilka didaktiska potentialer finns i böckerna för att eleverna ska utveckla ett normkritiskt tänkande? Utifrån studiens teoretiska utgångspunkt har en analysmodell konstruerats och använts som grund i analysen av de tre läseböcker för årskurs 2. Resultatet visar på att läseböckernas karaktärer till viss del befäster genusnormer, samtidigt som de i vissa fall är normbrytande. Samtliga böcker utspelar sig i en svensk kontext och västerländsk miljö. Karaktärer av icke- västerländsk etnicitet framställs och synliggörs endast i böckerna utifrån utseende i illustrationerna och namn i texten, men inget utrymme ges till andra traditioner och kulturer. Resultatet visar även på att böckerna bär didaktisk potential där läsaren får utveckla ett normkritiskt tänkande i att ifrågasätta normer kring vad som anses kvinnligt och manligt samt stereotyper om etnicitet. Läsaren får även möjligheten till att utveckla sin förmåga att reflektera över vad texten har i avsikt att förmedla och utveckla den kritiska medvetenheten. Vår förhoppning med denna studie är att väcka ett intresse hos läsaren och lärarkollegor att medvetet välja böcker med didaktisk potential i arbetet kring barns lärande och utveckling till att bli framtida världsmedborgare. Vi vill belysa vikten av att kunna tänka normkritiskt och välja litteratur som väcker intresse hos barnen och där barnen få känna igen sig själva och se andra i den litteraturen de möter.

Undervisningens syfte i naturkunskap är att ge eleverna förståelse för sig själva och omvärlden de lever i (LGR11 rev. 2019). Vår skyldighet som blivande lärare är att se till att alla elever lyckas, därför ligger det i vårt intresse att hitta samt tillämpa arbetssätt som främjar undervisningen i ämnet. Det finns omfattande forskning som redogör för att utomhuspedagogik är ett främjande komplement för att uppnå en framgångsrik undervisning i naturkunskap. Kunskapsöversiktens syfte är att lyfta lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap, vad de ser för möjligheter samt hinder med detta. Kunskapsöversikten är avgränsad till endast nordisk forskning och inkluderar studier med lärare verksamma i grundskolan. För att uppnå syftet granskades artiklarna utifrån följande frågeställningar:  - Vad ser lärare för möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap?  - Vad ser lärare för hinder med utomhuspedagogik i naturkunskap? Kunskapsöversikten innefattar sex vetenskapliga artiklar med fokus på lärares syn på utomhuspedagogik i naturkunskap. Urvalet grundar sig på systematiska litteratursökningar genom databassökningar i två olika sökmotorer, samt genom manuell sökning. Utifrån forskningsfrågorna formulerades sökord som tillämpades vid databassökningen. Urvalet begränsades sedan utifrån inkluderingskriterier som var anpassade efter översiktens syfte. Därefter genomfördes en kartläggning för att styrka artiklarnas relevans för vår frågeställning och syfte. Resultatet av kartläggningen belyser likheter respektive skillnader i lärare syn på utomhusundervisning i naturkunskap. Lärarna betonar flera möjligheter med utomhuspedagogik i naturkunskap som de menar gynnar elevers lärande. Konkretisering med autentiska upplevelser, affektiva känslor och rumsliga möjligheter lyfts som gemensamma faktorer i lärarnas utsagor. De framhäver även hinder för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning. Dessa berör aspekter som lärarkompetens, måluppfyllelse samt organisatoriska aspekter. Det framkommer att lärare saknar tydlig struktur och vägledning för att kunna utforma en framgångsrik utomhuspedagogisk undervisning som kompletterar den traditionella lärandekontexten inomhus. Vidare forskning erfordras för att kunna tillgodose lärares behov av resurser och vägledning.