I kursplanen för biologi framgår det att eleverna ska behandla naturvetenskapligt innehåll genomestetiska uttryck. Däremot finns få studier om hur detta kan gå till i praktiken. Att undersöka dettaområde kan tillföra nya insikter om biologilärares tillämpning av estetiska uttryck. Genomsemistrukturerade intervjuer har lärares erfarenheter och inställningar till estetiska uttryck samlats föratt bilda förståelse om detta kunskapsgap. Resultatet visar att lärarna använder teater, bild och musik ibiologiundervisningen. Motiven för tillämpning av estetiska uttryck är dess möjlighet att bidra till envarierad undervisning, att det gör innehållet lätt att minnas, att det synliggör det abstrakta, att detskapar en annan aktivitet och att det är intresseväckande. Resultatet visar även att lärarna varovetandes till att estetiska uttryck är del av ämnets kursplan och att de är positiva till dess plats ikursplanen och undervisningen i ämnet.

The study focuses on students' experiences of feedback and the purpose is to give teachers a better basis for providing relevant feedback that is useful for students to increase their learning. The study is based on qualitative methods where semi-structured interviews have been used to study the problem of what students consider to be relevant feedback and to answer the questions. Central to the study is the student perspective where students can give their views on feedback. Through semi-structured interviews, students in primary and secondary school have been able to give their views on how they would like their feedback to be conveyed so that they will see it as relevant. The results show that good feedback, which develops students' learning, begins with good communication and is performed in a classroom climate that creates a willingness in students to take on feedback. In addition, the feedback is designed in such a way that all students have a full understanding of the task and the process that will lead to a result. Regardless of whether the feedback takes place only at a task level, it is important that the students have a willingness to take on the feedback. This will be developed through good communication between the student and the person who will help them reach the next state of knowledge. / Studien fokuserar på elevers erfarenheter och upplevelser av återkoppling och syftet är att gelärare ett bättre underlag för att ge relevant återkoppling som är användbar för elever ochverkar kunskapshöjande. Studien bygger på kvalitativa metoder där semistruktureradeintervjuer har används för att studera vad elever anser är relevant återkoppling samt attbesvara frågeställningarna. Det centrala i studien är elevperspektivet där eleverna får ge sinsyn på återkoppling.Genom semistrukturerade intervjuer har elever i grundskolan och gymnasiet fått ge sin syn påhur de skulle vilja ha sin återkoppling förmedlad för att de ska se den som relevant.Resultatet visar att en bra återkoppling, som är kunskapshöjande, börjar med en godkommunikation och ett klassrumsklimat som skapar en vilja hos eleverna att ta sig anåterkopplingen de får. Dessutom ska återkopplingen utformad på ett sådant sätt att alla eleverhar en full förståelse för uppgiften och processen som ska leda fram till ett resultat.Oavsett om återkoppling sker enbart på en uppgiftsnivå är det viktigt att eleverna ska ha envilja att ta sig an återkoppling. Viljan tas fram genom en god kommunikation mellan elevenoch den som ska hjälpa den nå till nästa kunskapsläge.

Hösten 2006 lades det fram en motion om litterär kanon i skolan. Den föreslog upprättandet av en lista på böcker som alla elever i svenska skolor skall läsa. De idag gällande styrdokumenten för skolan överlåter bokvalet på lärarna. Vi intervjuade tre svensklärare i grundskolans senare år för att få veta hur de förhöll sig till kanon och på vilka premisser de väljer böcker till sina elever idag. Resultaten analyserade vi utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi fann att lärarna sa sig välja litteratur som ligger nära eleverna innehållsmässigt och språkligt, och undvek litteratur som eleverna inte kan identifiera sig med. Detta var ett viktigt argument till varför de var negativa till en nationell skolkanon. Deras elever har inte tillräckliga redskap för att ha behållning av många av de stora klassikerna. Lärarna vill själva välja litteratur, och menar att en eventuell skolkanon skulle få negativa konsekvenser för litteraturläsningen i skolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka betydelsen av att göra prao under grundskoletiden för högskolestudenters studie och yrkesval, enligt högskolestudenterna själva. Metoden som har använts är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I uppsatsen intervjuas fyra stycken studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. Tre stycken teorier används i analysen av resultatet, learning by doing, Social cognitive career theory (SCCT) och Person – Environment – Correspondence Theory (P-E-C). Resultatet visar att studenterna ser prao som en viktig och betydelsefull insats för elevers framtida studie och yrkesval. De intervjuade har uppskattat sina praoperioder på förskola/grundskola. Uppsatsens slutsats är att samtliga intervjuade anser att deras prao på förskola/grundskola inte varit den avgörande faktorn för deras val av lärarutbildningen. Det framkommer dock att praon har haft betydelse för de studie- och yrkesval de intervjuade gjort efter praoperioden på förskola/grundskola som senare lett fram till lärarutbildningen.

Som lärare I svenska grundskolan förväntas vi uppmuntra och stimulera elever att bli kreativa medborgare. Det är också skolans ansvar att säkerhetsställa att elever kan omvandla idéer och handlingar på ett kreativt sätt och så fortsätter det. Men vilken innebörd har egentligen ordet kreativitet och hur uppfattas begreppet ute på skolorna? Huvudsyftet med min undersökning har varit att problematisera kring begreppet och min huvudfråga är begränsad till hur slöjdlärare uppfattar begreppet. Jag har valt en kvalitativ metod i denna strävan och jag har intervjuat slöjdlärare på en grundskola. Jag har använt mig av tre olika filter i min bearbetning av empirin, ett sociokulturellt perspektiv på kreativitet, kreativitet som tänkandet och föreställande och slutligen kreativitet som något medfött. Resultatet visar att enbart de två första filtren kom till användning. Kreativitet kan vara att tillåta fantasi, att använda mallslöjd sparsamt. Det kan också vara att bryta sig fri från gammalt tänkande. Att som lärare lägga ut hinder i en skapandeprocess kan också främja kreativitet.

Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst. Frågeställningen som vi har utgått ifrån är: Hur ser pedagogerna på sin egen undervisning i relation till elevernas uppfattning om sin lärandestil?För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat åtta elever (fyra flickor och fyra pojkar) och två pedagoger på två olika skolor. Vi har även observerat pedagogerna och eleverna vid språkundervisning med videokamera samt löpande protokoll.Det resultat som vi kommit fram till är att eleverna, som vi intervjuade, tycker om att arbeta praktiskt och vill göra det i större utsträckning. Pedagogerna vill arbeta mer praktiskt då de tror att det gör lärandet mer lustfyllt och givande. Ur ett genusperspektiv ser vi ingen större skillnad på hur eleverna vill ta till sig kunskap samt deras inställning till ämnet svenska.

Målet med vårt arbete är att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förändras genom skolåren. Vidare är syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras åsikter skiljer sig åt. För att undersöka detta utformade vi en enkät vilken samtliga elever på en skola (år 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkäten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervägande positiva men att intresset för matematik avtar något med stigande ålder. Vidare visade studien att det förekom skillnader mellan pojkars och flickors attityder men att dessa inte var tillräckligt stora för att kunna dra generella slutsatser om könsskillnader i matematik.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur lärare till elever i grundskolans tidigare år kan arbeta med och mot mål i svenskämnets kursplan. Ett annat syfte är att undersöka om lärare anser att målorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lära. Vi vill också försöka ta reda på vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det är viktigt att de får delta i att formulera mål i ämnet. Vi har använt oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att få svar på studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkät och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer. Vi har funnit att både lärare och elever anser att det är viktigt att målen tas upp tillsammans. Vi har även funnit att lärarna anser att elevernas motivation ökar då de arbetar mot mål. Vad beträffar elevernas kunskaper om kursplanen i svenska förefaller den för abstrakt för dem. Detsamma gäller frågan om de anser det viktigt att vara med i att formulera mål i svenskämnet. Vår slutsats är att det är viktigt att lärarna konkretiserar målen så att eleverna kan ta del av dem. Vi menar att när målen tydliggörs så ser eleverna en mening med skolarbetet vilket ökar deras motivation.

Detta är ett arbete om läs- och skrivinläörning i särskolan. Det är en kartlägning av olika läsinlärningsmetoder som används i särskolan.

En rad rapporter från Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur väl barn lyckas i skolan. Barn till lågutbildade lyckas sämre i skolan än barn till högutbildade, och skillnaderna är särskilt stora för ämnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utsträckning av dess läroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat på rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sämre än medelklassbarn på uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av två läroböcker i matematik för grundskolans senare år i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lågutbildade. Resultatet visar några egenskaper hos böckerna som kan vara särskilt ofördelaktiga för barn till lågutbildade.