Det finns en underrepresentation av kvinnor i matematikrelaterade utbildningar och yrken, trots att kvinnor har haft högre eller lika bra betyg i ämnet som män det senaste decenniet. En möjlig anledning till att kvinnor inte vidareutbildar sig inom matematik är överrepresentationen av män. Denna studie ämnar därför att undersöka hur elever upplever att matematik representeras ur ett genusperspektiv. Med genusteori som teoretiskt ramverk har denna studie centrerats runt begreppen performativitet, inskrivning, emancipation och representation. Datainsamlingen har skett genom fem semistrukturerade intervjuer med låg- och mellanstadieelever från Skåne. Transkriberingar från intervjuerna analyserades med hjälp av teoretisk-tematisk analys utifrån två huvudteman: (1) kvinnlig representation (2) manlig representation. De två temana delades in i underkategorierna: i skolan och utanför skolan. Resultatet visar att deltagarna har manliga och kvinnliga representationskällor i matematik, både i och utanför skolan. Vidare antyder resultaten att deltagarna, i viss utsträckning, anammat de traditionella könnormerna inom matematik. Utifrån resultaten diskuteras hegemonisk maskulinitet som en påverkande faktor i deltagarnas uppfattningar av matematik. För att avgöra huruvida genusrepresentation i låg- och mellanstadieålder är en avgörande faktor vid val av vidareutbildning krävs vidare forskning inom området.

Denna kvalitativa studie undersöker elevers intressen inom ekologi i biologiundervisning för årskurs 4–6. Trots ett brett intresse för naturvetenskap bland yngre elever visar tidigare forskning att skolans nuvarande naturvetenskapliga undervisning ofta misslyckas med att inkludera eleverna och möta deras intressen. Inom biologiundervisningen är utvecklingen av kunskaper inom ekologi särskilt relevant eftersom dessa kunskaper är avgörande för elevernas förmåga att hantera frågor om hållbar utveckling. Däremot finns en kunskapslucka i forskningen om elevers intresse för ekologi. Studien ämnar därför att identifiera de teman elever i årskurs 4 är intresserade av inom ekologi och syftar till att tillhandahålla insikter som kan stödja lärare i att utforma en meningsfull undervisning. Metoden för datainsamlingen bestod av elevernas teckningar, deras bildtexter samt semistrukturerade intervjuer med elever i par. Detta analyserades därefter med en bildanalys och tematisk analys. Resultatet visade på sex teman som eleverna var intresserade av: (1) djur och växter i deras miljö, (2) diversitet, (3) näring, (4) ekosystemtyper, (5) människans samspel med naturen och (6) evolution. Studiens resultat tyder på att det finns ett brett intresse för olika delar inom ekologi bland eleverna. De intresseområden som identifierats stämmer till viss del överens med tidigare forskning, men lyfter även fram aspekter som inte varit lika framträdande.

Elevers betyg i matematik visar att det finns brister med dagens matematikundervisning. 90 procent av alla lärare bygger sin matematikundervisning på de läromedel som finns att tillgå. Vi drar slutsatsen att det finns utvecklingsmöjligheter inom området, eftersom matematikböcker ligger till grund för den största delen av all matematikundervisning och elever inte når målen för ämnet. Vi väljer därför att göra en kunskapsöversikt där fokuset ligger på läromedelsanalyser inom matematik, för att identifiera de kunskapsluckor som finns. Kunskapsöversiktens syfte är att analysera och karakterisera forskning där olika matematikböcker granskas och redovisas. Detta gör vi genom att ställa frågan: Vad kännetecknar forskningen kring matematikböckers innehåll i grundskolans årskurs F-6? Metoden vi valt för kunskapsöversikten är en databassökning där en femstegsprocess ligger till grund för vårt val av studier. Vilka syften och frågeställningar ställs i tidigare forskning? De syften som finns i tidigare forskning fokuserar på att hitta brister i läroplaner och matematikböcker. Skälet till detta är att hitta lösningar som kan höja kvaliteten på läroböcker och läroplaner inom matematikämnet. De frågeställningar som ställs i tidigare forskning handlar främst om hur frekventa uppgifterna i matematikböcker är samt om de är varierade och anpassade efter årskurs, metod, kontext samt uppgiftstyp. Vilka teorier och metoder används i tidigare forskning? Den metod som används mest frekvent i denna typ av forskning är textanalys. Teorierna som forskningen bygger på är till största delen positivistisk teori och globalisering. Vilka är de viktigaste slutsatserna i forskningen? Studiens resultat visar att det finns utvecklingsmöjligheter för matematikböcker. Det främsta problemet som nämns är att uppgifter i matematikböcker inte är tillräckligt varierade samt att det finns allt för få uppgifter inom varje område. Matematikböcker fokuserar dessutom mest på räkneprocesser vilket hämmar elevers utveckling kring resonemang och förståelse. De didaktiska konsekvenserna som finns är att matematikböcker behöver förbättras eller kompletteras med annat material för att eleverna ska få en högre undervisningskvalité. Vilka forskningsluckor finns det? Det finns behov av ytterligare forskning inom detta område gällande årskurserna F-6. Det saknas även svensk forskning om läromedel i matematik.

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci’s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919’s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony. The study shows that, as the usage of popular culture has not become a more frequent tool recommended from the Swedish government, it has become more accepted that teachers do use it in various forms and that the demand of a canonised aesthetical selection has become almost eradicated.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pass förberedda tekniklärare är inför de förändringar som digitaliseringen medför i ämnet och vad som påverkat förberedelsegraden. För att få svar på detta gjordes det både intervjuer och en enkät med tekniklärare i åk 4-6 som svarande. Man ska börja införa digitaliseringen i skolorna senast den 1 juli 2018, vilket är ungefär en månad efter att den här studien färdigställs. Studien visar att en majoritet av tekniklärarna inte är så förberedda som de egentligen skulle varit vid det här laget och att mycket beror på att tiden inte finns, att ekonomin inte räcker till och till viss del även på att skolledningen inte ger det stöd som behövs och därför får man inte den kompetensutveckling som är nödvändig. Det skolorna bör göra är att avsätta tid och pengar till utbildning av lärarna samt lägga resurser på digitala hjälpmedel. / The purpose of this study is to investigate how well prepared the teachers in technology are to the changes that the process of digitalization entails in the subject, and the factors that affect the degree of preparation. The methods of investigation have been interviews and surveys with teachers in technology as respondents.   The process of digitalization is supposed to get started July 1, 2018, at the latest, which is approximately one month after this study is completed. The study shows that a majority of the teachers in technology are not as prepared as they should have been at this time and that the reason for this is that there is not enough time available, there are not enough economic resources, and that the school management, to some extent, does not provide the necessary support. These factors cause the fact that the teachers do not get the professional development they need. What the schools should do is to set time and money aside to educate the teachers and to buy digital tools.

This essay searches to examine religious education (RE) in Swedish primary school through a comparison to the teaching of the same subject in Germany. The perspective used is the one of the teacher, and the methods and content of religious teaching have been investigated by interviews and a minor study of the curricula of RE in both nations. The three central concepts of teaching RE, defined by Michael Grimmit, operate as a mould for the findings to be organized after. The purpose is not to investigate the knowledge of religions among pupils, but to compare two different methods of RE, both being used in two secularized North European nations, and how they are practically performed by six teachers. The respondents’ experiences of their mission will be the focal point of the study, but didactics methods of RE have also been an important part of  the literary synthesis as well as of the interviews. A survey of which cathegories of methods were described in the interview will be presented in a chart. The synthesis of the respondents’ reflections suggests that the experience of the professional mission varies between the teachers teaching confessionally and those teaching unconfessionally. The first include in their charge to breed their pupils into the culture and heritage of their religion, and guide them into living within it. The second stress their target as objective founders of knowledge, responsible to offer varying views of the world and society. The collective opinion among the respondents was however that to be able to interact well in a society of multiple religions, the pupils need to reach substantial knowledge of the religions of the world, including other outlooks on life, and develop understanding and tolerance for their neighbours.

<p>I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering. Individualisering av undervisning oavsett om den är teoretisk eller praktisk innebär också att det inte är elevernas prestationer som är viktiga, snarare elevens framsteg efter enskilda förutsättningar. Individualisering innebär inte att eleverna enbart skall arbeta individuellt/enskild, utan snarare att undervisningen bygger på ett socialt samspel. Mina resultat visar vidare på andra skillnader och likheter mellan den teoretiska lärarens förmåga till individualisering av undervisningen, jämfört med den praktiska lärarens förmåga. Resultaten visar även vidare på skillnader och likheter med ett individualiserat arbetssätt i den traditionella grundskolan jämfört med särskolan.</p>

<p>In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system.</p> / <p>I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.</p>

<p>Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7‐9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet. Europeiska Unionen (EU) beslutade 2006 att varje enskild medborgare är i behov av åtta nyckelkompetenser för att på bästa sätt anpassa och utveckla sig inom vår snabbt växande samhällsutveckling. Den fjärde nyckelkompetensen är en digital kompetens vilket inkluderar begreppet informationskompetens. Denna kompetens är något skolverksamheten skall förmedla till sina elever, där skolans uppdrag redan framhåller att ”leverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt”(Skolverket, 2000:5).</p><p>I studien intervjuas sex verksamma pedagoger från grundskolans tidigare år, med ett strategiskt urval från två olika grundskolor i södra Sverige. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv försöker studien fånga en bredd av aspekter på problemområdet genom att belysa både individuella, samhälleliga men även sociala utgångspunkter. Den teoretiska inramningen har jag därför valt att dela in och analysera utifrån tre tänkbara relevansområden <em>attityder, didaktisk problematik och<em> kognitiv kommunikation. </em></em>I studien fann jag att de intervjuade pedagogerna hade en förståelse för begreppet informationskompetens men förde resonemanget ofta på en teknisk och materiell nivå. I studiens resultat och analys kunde jag urskilja hinder som pedagogerna byggde upp och som till viss del styrde deras resonemang. Resultaten belyser pedagogernas egna tekniska kompetens och för vissa en teknisk rädsla som ett av hindren, men även ett upplevt generationsglapp mellan elev och pedagog. Ett annat hinder åskådliggör en didaktisk problematik där pedagogerna efterfrågar struktur, riktlinjer och guidning inom området. Att den kompetens pedagogerna tillägnat sig genom fortbildning inte stannar av vid materiella tillgångar eller programkunskap, utan att de tillägnar sig och förmedlar en informationskompetens som grund i den digitala undervisningen. Om pedagogerna skall komma förbi sina upplevda hinder till informations‐ och kommunikationstekniken behövs ett ansvarstagande både från rektorer och pedagoger. Samtliga inom skolverksamheten måste tillägna sig en förståelse för hur en informationskompetens är grunden till en digital undervisning med Internet som utgångspunkt. Begreppet måste ses som ämnesoberoende och integreras i undervisningspraktiken för att eleverna skall kunna tillägna sig det enorma digitala utbud vi idag ställs inför.</p>

<p>Detta arbetets syfte var att ta reda på hur grundskolans kursplan i ämnet svenska synliggörs och tillämpas i undervisningen. För att undersöka detta gjordes en analys av kursplanen i svenska i grundskolan, enkätundersökning, intervjuer och observationer genomfördes. Enkätundersökningen hade tio informanter, två lärare intervjuades och observationerna gjordes på två lektioner.</p><p>         I resultatet framkom att lärarna som deltog i enkätundersökningen ansåg att kursplanen i svenska i grundskolan var något positivt. De nackdelar som kom fram var att kursplanen ansågs som ”luddig” och att den borde konkretiseras något. Alla lärare använde sig av kursplanen i olika utsträckningar och merparten använde den i all planering och undervisning. Observationerna som gjordes skilde sig åt och den ene läraren hade fler punkter i kursplanen som blev synliggjorda i undervisningen. Något som båda observationerna hade gemensamt var att eleverna fick använda sig av sin fantasi i sina skriftliga arbeten. De fick möjligheten att utveckla och utvidga det redan skrivna för att stärka sina språkfärdigheter.</p><p>         Slutsatsen visar att om lärarna har kursplanen som underlag underlättar det arbetet med planering och undervisning. Även eleverna ska förstå hur kursplanens delar kan förbättra och stärka deras individuella kunskapsutveckling. I kursplanen kan de få tips om vilka mål som behöver uppnås för att eleverna ska kunna få en godkänd utbildning.</p>