<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren. Vår undersökning visar att elever ser ämnet som ett viktigt ämne men att attityden till ämnet är positiv men inställningen är negativ. Kärnan i ämnet anses vara läsa och att skriva. Svensklärarna menar att ämnet tenderar att ses som ett stödämne men ett viktigt sådant. De anser att ämnets kärna är att läsa olika typer av texter, att skriva och att reflektera. Lärarna i andra ämnen anser att svenskämnets identitet ligger i språkförståelsen och att göra sig förstådd i tal och skrift. De har en positiv attityd till ämnet. Informantgrupperna menar att ämnet ska behålla sin plats som ett eget ämne på schemat, men ett samarbete mellan olika ämnen och svenskämnet förespråkas av lärarinformanterna.</p>

<p>Under hösten 1997 och våren/hösten1998 har ett pilotprojekt bedrivits i Linköpings kommun. Det är drivet av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien och handlar om ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete med 24 olika teman att använda under de 6 första skolåren.</p><p>För att använda materialet i skolan har vissa utvalda delar översatts till svenska. Det är endast en direktöversättning och inget speciellt anpassat till den svenska skolan. Detta arbete har jag gjort för att undersöka hur det går att använda STC materialet Motion and Design enligt våra svenska styrdokument. Jag har även tittat på varför lärare fastnar för det.</p><p>Resultatet visar att det fungerar relativt bra utifrån de förutsättningar materialet hade när det provades. I framtiden kan vissa förändringar ske utifrån utvärderingar och respons från lärare. Materialet är väldigt tilltalande enligt konceptet att allt kommer i en låda och är förberett.</p>

<p>Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsättningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre på ett decennium. Begreppet jämställdhet etableras i den politiska debatten och introduceras även för första gången i läroplan för grundskolan 1969.</p><p>Den här samhällsutvecklingen märks mycket tydligt i läromedlen för mellanstadiet och på bara drygt tio år sker en enorm förändring. Från att vara starkt präglade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gäller särskiljandet på pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gäller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i läroböckerna.</p><p>Ändå visar det sig att utvecklingen i läroböckerna är något släpande i förhållande till den samhällspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero på att läromedel ofta har en lång produktionstid och således tenderar att hålla fast vid gamla normer och fördomar längre än vad den samtida samhällsdebatten anger.</p>

<p>Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur sju grundskollärare arbetar med de estetiska verksamheterna bild, musik, drama och rörelse i undervisningen och hur de förhåller sig till denna verksamhet. I litteraturgenomgången framkommer det att forskare menar att estetisk verksamhet innehar en forskningsbrist, att lärares syn på verksamheten skiljer sig bland annat när det gäller deras avsikt och förhållningssätt. Vidare innehåller denna del hur estetiska projekt som anordnas kan ha bristande sammanhang och uppföljning, vilket utrymme den kan ha och huruvida lärares utbildning kan vara av betydelse för verksamheten. Studien är kvalitativ och baserad på semi-strukturerade intervjuer. Urvalet består av sju grundskollärare. Intervjumaterialet har kodats i syfte att finna skillnader och likheter, därefter har innehållet tematiserats. Ett viktigt resultat som framkommit är att estetisk verksamhet har för avsikt att fungera som komplement för att göra övrig undervisning lustfylld och ge elever möjlighet att utvecklas på olika sätt. Resultatet visar att informanternas intresse avspeglas i deras förhållningssätt till verksamheten och är betydande för hur stort utrymme den får och hur undervisningen utformas. En gemensam riktning för den estetiska verksamheten finns inte hos de informanter som deltagit i vår undersökning och begreppet tolkas på olika sätt. Undersökningen visar vidare att informanterna finner verksamheten som något viktigt, men den övervägande delen har ingen tydlig motivering till varför. En slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att estetisk verksamhet framhålls som något positivt och viktigt, men trots detta får verksamheten inte det utrymme och den status som den borde med tanke på entusiasmen kring den.</p>

<p>Abstract</p><p>Titel: Tre grundskollärares erfarenheter kring mobbning.</p><p>Författare: Linda Nygren.</p><p>Typ av arbete: Examensarbete, 10 poäng, B-nivå, pedagogik.</p><p>Handledare: Kristina Wallden Hillström, Examinator: Maud Söderlund.</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle.</p><p>Datum: december 2007.</p><p>Syfte</p><p>Tidigare forskning har visat att mobbning har blivit ett samhällsproblem och att lärare bör ta tag i ett mobbningsärende med ödmjukhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur lärare i åk 7-9, på två olika skolor, uppfattar mobbning samt hur respektive skola arbetar i förebyggande avsikt. Studien fokuserar på grundskollärares perspektiv och erfarenheter kring mobbning, hur man kan arbeta förebyggande samt hur man kan arbeta i akuta mobbningsfall.</p><p>Metod</p><p>Den metoden som valdes att användas var intervjuer med tre grundskolelärare på två olika grundskolor i samma kommun i mellersta Sverige. Intervjun var ostrukturerad, d.v.s. att frågorna ställdes i den ordning situationen tillät. Informanterna var tidigare känd hos författaren och de valdes med hänsyn till kännedom om deras kunskap om ämnet mobbning. Det valdes att föra anteckningar under intervjun och intervjuerna genomfördes enskilt på deras arbetsplatser.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet påvisar att majoriteten av intervjudeltagarna har en åsikt om vad mobbning är och att denna mening till största del byggs av deras egna erfarenheter. Skolorna är verksamma i sitt arbete för att förebygga mobbning, och det arbetet är till stor del i samma omfattning på de båda skolorna. Tanken är att de ska arbeta efter en likabehandlingsplan som är speciellt utarbetade till respektive rektorsområde, men p.g.a. att dessa planer inte är kompletta har det blivit att de arbetar efter en blandning av dessa planer och Farstametoden.</p><p>Konklusionen är att det är av betydning att ha en fungerande plan hur man ska bedriva denna verksamhet och det är även viktigt att reflektera över varför man gör det man gör.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande. Däremot har de flesta uttryckt ett missnöje över musikundervisningen under högstadietiden, som de uppfattade som en stökig tid. Informanterna anser att lärarens roll och uppdrag är att inspirera eleverna och hjälpa dem att hitta sin roll och utvecklas kreativt. De som valt att studera musik vidare hade redan under grundskoletiden ett stort intresse för ämnet. Musikundervisningen vid sidan om skolan blev mer tagen på allvar eftersom alla valt att vara där och eleverna kunde inspireras av varandras utveckling.</p>

<p>Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.</p><p>Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i genusteori och tidigare empirisk forskning om genus och svenska i grundskolan.</p><p>Resultatet visar att lärarna inte aktivt arbetar för att skapa lika förutsättningar för flickor respektive pojkar när de skall uttrycka sig muntligt och skriftligt. I viss mån finns det en medvetenhet om att flickor kan hamna i underläge gentemot pojkar i gruppdiskussioner och att pojkar oftast har svårare än flickor för att uttrycka sig i skrift. Samtidigt finns det en uppfattning om att det inte är någon skillnad mellan hur flickor och pojkar uttrycker sig.</p><p>Uppsatsen problematiserar varför lärarna inte arbetar med ett genusperspektiv i sin svenskundervisning, trots att kursplanen för svenska nämner att ett sådant perspektiv skall finnas. För att kunna ha ett genusperspektiv på svenskämnet krävs tydligare riktlinjer i kursplanen, en förändrad syn på svenskämnet och genusmedvetna pedagoger som uppmärksammar ämnets könsproblematik.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ”det lönar sig att läsa språk”, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningen visar att flertalet av de tillfrågade eleverna läser moderna språk och flertalet av dem tänker fortsätta med detta på gymnasiet, eftersom de vill lära sig mer av samma språk. Det fåtal som inte läser ett modernt språk tycker att de behöver extra stöd i svenska och engelska. De säger sig sakna intresse för språk och dessutom anser de att språkstudier är alltför arbetsamma.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.</p><p>Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.</p><p>I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning. Det skulle vara intressant att ytterligare undersöka olika mentorskapsmodellers inverkan på elevernas resultat och vad som är den starkaste påverkansfaktorn för lärarnas arbetsmönster, utvecklingsprocessen eller skolans traditioner, organisation och praktiska förutsättningar.</p> / <p>The aim of this essay is to analyse whether mentorship may be a way for schools to improve their development of activities concerning the pupils’ cognitive progress and socialization. Furthermore it aims at analysing how the school management may promote this working method through the organization of the school and by influencing the teachers’ understanding and working patterns. This was accomplished by interviewing the headmaster and a selection of teachers and pupils at Transtenskolan, where mentorship is part of the profile of the school, and by an analysis of documents about the activities of the school.</p><p>The results reveal that the model of mentorship at Transtenskolan helps to structure the teachers’ working patterns so that the school achieves its most explicit aim, that the mentor takes an overall responsibility for her pupils within the scope of the existing structure and organization of the school. The mentorship has its greatest significance for the social climate and the pupils’ socialization. However, it is the commitment of the adults and their relations to the pupils that are crucial, not the mentorship in itself.</p><p>The concluding discussion suggests strategies for improvement and continued research. It would be of interest to analyse the effects of different models of mentorship on the pupils’ achievement, furthermore to find out the most important factor of influence on the teachers’ working patterns; is it the development process or do the traditions, organization and practical conditions of the school have more impact on them?</p>

<p>Erfarenhet från min musikundervisning främst inom grundskolan har motiverat en undersökning av eventuellt samband mellan elevernas erhållna betyg i ämnet musik och gruppstorlek. Undersökningen begränsades till att omfatta elevernas betyg i ämnet musik åk 9, gruppstorlek samt om flickors och pojkars resultat skilde sig.</p><p>Av undersökningens resultat gick det inte att bekräfta något samband. Skillnaden mellan undersökningens resultat och skolverkets medelbetyg skilde sig på det viset att skolverkets betyg var något högre i snitt. Fler aspekter hade behövts undersökas för att påvisa ett eventuellt samband mellan de deltagande elevernas kunskaper och deras erhållna betyg.</p> / <p>My experience from teaching music in elementary school has motivated this study, the purpose of which is to evaluate the relationship between pupils’ grades and the size of classes in the classroom. The investigation was limited to only include grades from the 9th (last) year of elementary school in the subject of music, the size of the class, and the differences between girls and boys.</p><p>The results of the study demonstrated that no correlation between higher grades and smaller classes was established. The differences between the results and the statistics from the Swedish National Agency for Education were too small to prove any connections. Additional aspects must be evaluated to be able to show any relationship, and prove a connection between given grades, the size of classes, and their skills</p>