Många elever upplever att matematik är ett svårt ämne, detta kan bli ännu svårare för flerspråkiga elever. Forskning påvisar att språksvårigheter är en bidragande faktor för flerspråkiga elever när de läser text- och problemlösningsuppgifter. Det är viktigt att ta reda på vilka hinder flerspråkiga elever kan stöta på i matematikundervisningen, samt hur lärarna kan stötta dem. Syftet med den här kunskapsöversikten är att analysera tidigare forskning som undersöker om problemlösningsuppgifter i matematik kan vara ett hinder för flerspråkiga elever.  Olika sökord användes i databaserna Primo och Eric (ProQuest) för att hitta de valda vetenskapliga artiklarna. Begränsningar gjordes genom att välja peer reviewed och publikationsår. De åtta valda vetenskapliga artiklarna kartlades för att få övergripande förståelse av innehållet. För att besvara syftet utgick vi från två frågeställningar: Vad säger forskningen om problemlösningsuppgifter i matematik för flerspråkiga elever? Vilka strategier kan lärare tillämpa i undervisningen? Resultaten visar att flerspråkiga elever har svårigheter i matematik där text- och problemlösningsuppgifter förekommer. Resultaten visar att det finns olika strategier och metoder som lärarna kan tillämpa i undervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Matematiklärare kan dra nytta av resultatet i kunskapsöversikten och tillämpa det i undervisningen.

Syftet med den här studien har varit att studera den fysiska lärmiljön i grundskolansbildundervisning, genom att undersöka lärmiljöns design och tillgänglig utrustning,för att förstå hur dessa aspekter kan möjliggöra eller hindra eleversbildframställning. Syftet har också varit att fördjupa kunskapen om lärmiljöns roll ielevers kunskapsutveckling. De frågeställningar som den här studien är ämnade attbesvara är: Hur framträder skillnader mellan bildsalarna och klassrummen som ingåri den här studien samt hur ser en genomsnittlig bildsal i de undersökta materialen ut?På vilket sätt kan lärmiljöns design och utformning bidra till eller hindra eleversbildskapande, det vill säga, vilka möjligheter och begränsningar kan lärmiljönsdesign få gällande elevers kunskapsutveckling?Undersökningen utgick från designteoretiskt perspektiv. Studien byggde på enkvalitativ metodansats där observation användes som metod. Det empiriskamaterialet består av fotografier på bildundervisningens lärmiljöer, vilka analyseradesmed hjälp av en semistrukturerad observationsguide. Resultatet, som anslöt tilltidigare studier, visar bland annat att bildundervisning bedrivs i ändamålsenligabildsalar i två av skolorna medan de andra är förlagda i klassrummet. Det innebär attelever inte får undervisning med samma kvalité. Följaktligen ges elever som fårbildundervisning i bildsal, möjlighet till djupare förståelse för bildämnet medanelever som har bildundervisning i ordinarie klassrum har begränsade möjligheter tillkunskapsutveckling i bild. / <p>Bild</p>

Denna studie syftar till att belysa möjliga orsaker till matematikssvårigheter i grundskolan F-3, samt visa lärarens strategier i matematikundervisningen. Därutöver syftar studien till att bidra med kunskaper om hur lärare kan anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik från F-3. Fokus med studien är att undersöka elevernas svårigheter i ämnet matematik samt vilka strategier ska lärare använda i matematikundervisningen för att utvecklas eleverna så långt som möjligt. Utifrån syftet och målet med den studien ställde jag följande frågeställningarna: Vilka orsaker kan finnas till att vissa elever har svårigheter i matematik? Vilka strategier använder pedagoger för att anpassa undervisning till eleverna som har svårigheter i matematik?Utifrån området i min studie har jag valt det systemteoretiska perspektivet och hur det fungerar i praktiken när lärare arbetar med elever i matematiksvårigheter. Fokus i systemteoretiska perspektiv är att lösa problem, nå resultat och åstadkomma förändring. I tidigare forskning och studier tog jag upp litteratur, böcker, artiklar och rapporter som är relevanta för min studiens syfte och frågeställningar. Jag sökte kunskaper om matematikssvårigheter hos elever och anpassning inom matematiksundervisnigen. Därtill sökte jag vilka faktorer som påverkas elevernas färdigheter i ämnet matematik och hur pedagogerna ska anpassa sin undervisning för elever olika behov. För att kunna svara på studiens frågeställningar användes jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex lärare och en speciallärare som jobbar i grundskolan intervjuades. I studien använde jag tematiskt metod för att analysera studiens resultat och komma till studiens syfte.I resultatet framkommer att begreppsliga svårigheter, elevens svårigheter, till exempel olika diagnoser, koncentration och uppmärksamhets svårigheter, samt brister inom taluppfattning är orsaker till matematikens svårigheter hos vissa elever. Därtill är att identifiera och planera, anpassat material och undervisningens kvalitet strategier för att anpassa undervisningen till dessa elever i grundskolan.

I vårt samhälle har behovet av att kunna tillgodose sig text ökat drastiskt i och med globaliseringen och den växande teknologin. Mot ovanstående har skolan och utbildningen ökat sina krav på hur elever idag ska kunna möta och hantera en allt större genre av texter som skönlitterär, fakta, beskrivande, argumenterande, utredande och så vidare. Att tillägna sig en god läsförmåga är således viktigt för såväl akademiska resultat som att kunna vara en aktiv medborgare i samhället. Dock visar internationella undersökningar som PISA (Programme for International Student Assessment) och TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) att svenska elever har väldigt lite motivation till att läsa. Detta väckte frågan om vilka faktorer som kan bidra till läsmotivation. Faktorer menar vi är val lärare kan göra för att utforma sin undervisning på ett sätt som gagnar ändamålet, i detta specifika fall till att skapa läsmotivation. Utifrån frågeställningen “Vilka faktorer kan bidra till läsmotivation hos elever i årskurs fyra till sex?”, gjordes en systematisk databassökning som resulterade i fem forskningsartiklar som vidare kompletterades med tre manuellt framsökta artiklar samt två manuellt funna avhandlingar. Resultatet visade på åtta faktorer som var av extra vikt för att kunna motivera eleverna till att läsa. Den starkaste faktorn var autonomi, det vill säga att eleverna får vara med att bestämma vad de ska läsa och hur de sedan ska arbeta med texten. Vidare visade slutresultatet av forskningsöversikten att socialt samspel, tillgång och utbud av böcker, rätt nivå på texter och stöttande feedback från lärare var viktiga faktorer. De sista två utmärkande faktorerna var elevnära texter, vilket betyder att texterna kopplar till elevernas liv och intressen. Slutligen är frekvensen en bärande faktor då den syftar till hur ofta eleverna får möjlighet att läsa.

Matematikläxorna delas ofta ut trots att det inte står i läroplanen. Lärare får själva välja om de ska dela ut läxor eller inte och vilken typ av matematikläxa de ska dela ut. Det finns många anledningar till att dela ut matematikläxor och att inte dela ut matematikläxor. Lärarna ser olika på syftet till att matematikläxor delas ut och många ser det som att läxorna delas ut av tradition. Vårt syfte med studien är att se huruvida läxor delas ut i ett didaktiskt syfte och om lärares ålder har något samband med användandet av matematikläxor. Vår studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning där lärare från olika skolor kunnat svara. Vår slutsats är att majoriteten av lärare delar ut matematikläxor och att den vanligaste matematikläxan är repetitionsläxan. Vi uppmärksammade också att hälften av lärarna anser att matematikläxor delas ut av tradition.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra vilken syn lärare idag har på elever med problemskapande beteende. Forskning visar på kemiska obalanser, bristande förmågor och abstrakta ämnen som faktorer som kan utlösa beteenden som orsakar problem för våra elever, men ändå så läggs skulden ofta på den enskilde eleven. Omvärlden ser på eleven som någon som med vilja vill orsaka problem för sig själv och andra, och att läraren ska motivera och uppfostra eleven till bättre vetande. Visst, läraren spelar en stor roll i elevens liv men den rollen är inte att uppfostra sina elever utan att engagera sina elever, hjälpa dem och anpassa sin undervisning utefter elevens behov.Genom att göra en enkätundersökning och ta del utav tidigare forskning så ville vi undersöka vad lärare har för syn på sina elever som uppvisar problemskapande beteende samt hur de hanterar dessa elever i klassrummet. Vår frågeställning är: “Hur definierar lärare problemskapande beteenden och vad är deras syn på elever som uppvisar dessa beteenden?”I uppsatsen utgår vi från det socialkonstruktivistiska synsättet som säger att våra upplevelser av omvärlden är konstruerade och ingen total sanning. Vi upplever att “problemskapande beteende” är socialt konstruerat och endast finns i en kontext där det finns elever som inte uppvisar detta beteende, och utifrån denna konstruerade uppfattning utsätts eleverna för ett visst bemötande. Vår forskning har lett oss fram till slutsatsen att lärare har en föråldrad syn på elever som uppvisar problemskapande beteende, och skuldbelägger ofta eleven istället för att titta på sig själv som en utlösande faktor. Dessutom visar vårt resultat att de problemskapande beteenden som inte syns lika mycket utåt, till exempel när eleven inte ber om hjälp trots att hen behöver det, inte får alls lika mycket uppmärksamhet av lärarna trots att även dessa beteenden orsakar problem för eleven på kunskapsmässiga plan.

Studien utgår från begreppet inkluderande undervisning kopplat till matematiken igrundskolans tidigare år. Studien är en kvalitativ analys med syfte att ta reda på hurbegreppet uppfattas av undervisande lärare, samt vilken uppfattning som har företräde iskolverksamheten. För att undersöka detta utgår studien från en fenomenografisk ansatsoch analysmodell. Det empiriska underlaget har inhämtats genom digitala enkäter samten intervju. Eftersom antalet respondenter var begränsat blir även generaliserbarhetenav resultatet det. Resultatet visar att inkluderingsbegreppet saknar en gemensamreferensram i hela skolorganisationen, och riskerar därför att urholkas och tappa sinbetydelse. Det råder ingen tvekan om att begreppet är positivt laddat, och att denforskning vi undersökt är relativt enig om att inkludering är eftersträvansvärt.Inkludering tar ofta utgångspunkt i ett perspektiv som endast syftar till elever i behov avsärskilt stöd, men mycket av forskningen pekar på att inkludering ska inbegripa helagruppen med tillgång till allas olikheter, inte bara specialpedagogiska.

Teknikämnet i grundskolan har granskats av skolinspektionen och att undervisningen sällan utgår från kursplanen. Dessutom utgår inte undervisningen från elevernas intressen och erfarenheter. Det saknas samsyn mellan lärarna kring hur läroplanen skall tolkas och hur undervisningen skall genomföras. Oklarheter gör det svårt för lärare att överblicka teknikämnets avseende mål och undervisning. Samtidigt är teknik helt klart ett framtidsämne med stor betydelse för samhälle, skola och elever. Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur lärare i årskurserna 7-9 kan utveckla sin teknikundervisning i relation till kursplanen. I denna undersökning framgår att lärarna i alltför hög grad utgår från elevernas förkunskaper, erfarenheter och intressen när de planerar teknikundervisningen. Granskningen visar att mina informanter känner sig osäkra på kursplanen samt det förhållningssätt och metoder som är utmär¬kande för teknikämnet och som medför ett effektivt lärande i teknik. Det gäller både för lärare med behörighet att undervisa i ämnet och de som saknar en sådan. Lärarna anser att det saknar ändamålsenliga lokaler, utrustning och materiel för att lärarna ska kunna undervisa eleverna utifrån det centrala innehållet. För att eleverna skall få en möjlighet att utveckla teknikvetenskapliga kunskaper genom att prova och ompröva sina idéer. / The technical subject in the elementary school has been reviewed by the school inspector and that the teaching is rarely based on the syllabus. In addition, the teaching is not based on the students' interests and experiences. There is no consensus among the teachers about how the curriculum should be interpreted and how the teaching should be implemented. Clouds make it difficult for teachers to overlook the technology subject's goals and teaching. At the same time, technology is clearly a topic of the future with great significance for society, school and students. The purpose of this thesis is to investigate how teachers in grades 7-9 can develop their technology teaching in relation to the syllabus. In this survey, it is clear that the teachers are too much based on the students' prior knowledge, experience and interests when planning the technology teaching. The review shows that my informants feel insecure about the syllabus as well as the approaches and methods that are excellent for the technology subject and which entails effective learning in technology. This applies both to teachers with the right to teach the subject and those who do not have one. The teachers believe that there is no suitable premises, equipment and equipment for the teachers to be able to teach the students based on the central content. To give students an opportunity to develop technical science knowledge by trying and retesting their ideas.

Denna studies syfte var att ta reda på skolaktörernas uppfattningar kring grundskolans förändringar. Förändringarna som de vetenskapliga artiklarna samt avhandlingarna nämner är att skolaktörerna tidigare uppfattade det som att läroplanen bland annat hade bidragit till att skolaktörernas arbetsuppgifter hade förändrats. Även att förskoleklassen och fritidshemmet integrerades med grundskolan var en förändring som frekvent nämndes. Detta uppfattade skolaktörerna, i tidigare forskning, som att det påverkat deras yrkesroll (Andersson2013,Holm &amp; Lundström 2011). Vår studie genomfördes genom sju intervjuer med olika skolaktörer såsom skolchef, rektor, klasslärare, fritidspedagog och förskollärare. Skolaktörerna i vår studie samt i avhandlingarna och vetenskapliga artiklarna hade en variation av uppfattningar kring många förändringar som har skett inom grundskolans värld. Vår studie är inspirerad av det andra steget i en fenomenografisk studie, eftersom det endast var intressant att lyfta skolakötrernas uppfattningar kring förändringar. Denna studie sträcker sig från 30 år tillbaka fram till idag. I bakgrund- och resultatdelen framgår det tydligt att uppfattningarna kring de olika förändringarna är olika och både för - och nackdelar belyses. Det ter sig som att förändringar i grundskolan påverkar starkt och implementeringen av de olika förändringarna tar tid. Skolan bör förändras i takt med att samhället förändras. En slutsats som kan dras är att skolaktörerna i både tidigare forskning och i vår studie uppfattar förändringarna som svåra och tidskrävande. I framtida studier hade forskning kring förändrade yrkesroller på grund av omstruktureringar kunnat ges mer plats och skapat ett intressant forskningsområde. / <p>2020-06-08</p>

Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.