AbstractDenna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar på att ta fram vad det är som gör läsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassföreståndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att läsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkät om läsintresse och hur mycket tid som läggs på fritidsläsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassföreståndaren och bibliotekarien. Intervjuerna syftar på varför litteratur för eleverna är så viktigt och vad det är som gör läsning intressant Även hur klassföreståndaren och bibliotekarien jobbar för att motivera och få eleverna intresserade av läsning. Enligt Piaget måste barnet kunna greppa om bokstäverna för att förstå textens innehåll. Vygotskij menar på att de flickor och pojkar som läser mycket hemma har en kultur av att läsa. Att människan är sin kultur. Det visade sig att eleverna läser mycket för nöjes skull och för att det är spännande. Klassföreståndaren låter eleverna själva välja ut litteratur som de finner intressant. Bibliotekarien går runt i klasserna och pressenterar skönlitteratur för eleverna för att eleverna ska veta vad som finns i biblioteket. Att eleverna läser mycket är för att klassföreståndaren litar på dem när det gäller val av böcker. Slutsatsen av studien är att eleverna finner läsningen intressant och rolig när de själva får välja skönlitteratur

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika värderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften på samma sätt? Lägger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen är gjord i åk 5.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ textanalys undersöka hur begreppet ekologisk hållbar utveckling framkommer och framställs i teknikläromedel för årskurs 4–6. Ett strategiskt urval ledde till att tre teknikläromedel valdes. Resultatet visar att det förekommer diskurser som kan sammankopplas med ekologisk hållbar utveckling i de utvalda läromedlen. Huvudsakligen är diskurserna både flertydiga och ibland direkt svårtolkade för läsaren att direkt koppla samman med begreppet ekologisk hållbar utveckling. Det förekommer en spridning av dessa diskurser inom olika tekniska områden. Detta framkommer genom att bland annat begrepp som naturresurser, hållbart, återvinning och energibesparing är synliga där det föreliggeren möjlighet att sammankoppla diskursen i teknikläromedlen med ekologisk hållbar utveckling. Slutsatsen är att elevers kunskap gällande ekologisk hållbar utveckling inom teknikämnet begränsas om inte tekniklärarna medvetet lyfter begreppet i sin undervisning genom andra media än teknikläromedlen. Följaktligen är det tekniklärarna som behöver tolka var i de olika diskurserna det finns kontexter där det råder en möjlighet att i sin teknikundervisning lyfta fram begreppet ekologisk hållbar utveckling.

Litteraturen visar att dyskalkyli är en specifik form av matematiksvårigheter vars diagnos fastställs genom utredning av medicinsk personal. Ca 3-6% av alla elever har dyskalkyli. Denna studie siktar mot att visa dagens metoder för undervisning av elever med dyskalkyli. Studien är baserad på individuella intervjuer med en specialpedagog och tre speciallärare inom matematik. De svarar på frågor kring vilka didaktiska metoder samt hjälpmedel de som pedagoger använder tillsammans med elever med dyskalkyli för att hjälpa eleverna att utvecklas i sina matematikstudier. Pedagogerna som intervjuats nämner olika typer av hjälpmedel och undervisningsmetoder. I metoderna ingår bland annat att främja den praktiska inlärningen genom lathundar, tabeller och fysiska verktyg så som till exempel att använda en våg för att visualisera matematiken. Det viktigaste är kontakten med eleven och att hjälpa den framåt baserat på dennes individuella styrkor och svagheter i matematiken.

Matematiksvårigheter är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar elever i generella och specifika matematiksvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur undervisningen kan utformas för att gynna elever i matematiksvårigheter. Litteraturstudien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning och därmed studiens syfte. Vid insamling av data användes databassökning genom sökmotorn UniSearch och manuell sökning. Resultatet visar att elever i matematiksvårigheter gynnas av explicit undervisning. Undervisningens utformning kan organiseras genom att eleverna arbetar i mindre grupp samt representeras med hjälp av digitala spel, individanpassade uppgifter eller genom att eleverna arbetar med räknestrategier.

Elever med ADHD har stora problem med att behålla koncentrationen under skoldagar. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig leda till ökad uppmärksamhet och förbättrad inlärning. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om lärare och specialpedagogers upplevelser av fysisk aktivitet för elever med ADHD samt att undersöka och analysera respondenternas uppfattningar om fysisk aktivitet som stödinsats för dessa elever. Som metod för datainsamling utfördes en intervjustudie med stöd av halvstrukturerad intervjumall, där utrymme fanns för följdfrågor och förtydliganden. I undersökningen intervjuades åtta individer från olika arbetsplatser i Uppsala län. Intervjuresultatet pekar på att respondenterna upplever att fysisk aktivitet kan hjälpa elever med ADHD men poängterar att det beror på dagsformen och att det skiljer sig från individ till individ. Det framkommer dessutom att det finns stora skillnader i möjligheterna att tillämpa fysisk aktivitet beroende på skolformen. Mer om detta finns att läsa under resultatdelen i denna uppsats. I studien finns även en kort bakgrundsbeskrivning om diagnosen ADHD, begreppet fysisk aktivitet och vilka samband tidigare forskning sett mellan fysisk aktivitet och kognition, teoretisk förankring, metodredovisning och en diskussionsdel. Förhoppningen är att studien ska leda till att personer med ADHD och de som har personer med ADHD i sin omgivning ska uppmärksamma hur fysisk aktivitet kan hjälpa till att öka koncentrationen och möjliggöra bättre inlärning.

Digitaliseringens framfart utvecklar samhället dagligen och detta avspeglar även skolväsendet som gjort reformer i styrdokumenten. Digitala spel har blivit en del av elevernas vardag och styrdokumenten förespråkar en elevnära och intresseväckande undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad matematikdidaktisk forskning säger om digitalt spelbaserat lärande samt hur en sådan undervisning påverkar lärandet för elever i grundskolan. Syftet kommer att besvaras genom frågorna: Vilka möjligheter till lärande erbjuder en digital spelbaserad matematikundervisning i jämförelse med en traditionell matematikundervisning? Vad visar forskning vara fördelar och nackdelar i användningen av digitala spel i matematikundervisningen? Den matematikdidaktiska forskningen samlades in via söktjänsterna ERIC och Primo. Det insamlade materialet kartlades i en översiktsmatris och för att bedöma artiklarnas relevans användes inkluderings- och exkluderingskriterier. Analysen visar att elevernas lärande inte begränsas i en digital spelbaserad undervisning i jämförelse med en traditionell undervisning. Det framkommer i flera studier att digitala spel har en gynnsam effekt på elevernas matematikinlärning, framför allt hos lågpresterande elever. Av resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med en digital spelbaserad undervisning. Arbetet med digitala spel bidrog till en ökad lust och motivation hos eleverna. Resultatet visade även att spelens handlingserbjudanden är en påverkande faktor i huruvida eleverna förses med möjligheter till lärande.

Blockmodellen är en metod som används i matematikundervisning för att utveckla elevers matematiska kompetens. Den är en del av Singaporemetoden som togs fram i Singapore på 1980-talet. Till följd av blockmodellens framgång har den fått en stor spridning internationellt och används även i den svenska skolan. Blockmodellen består av ritade rektangulära block som kan användas som ett stöd inom flera matematiska områden. Det är en visuell metod som hjälper eleverna att lättare se vad som finns, vad som saknas och vad som söks i olika typer av matematiska problem och textuppgifter. Den här litteraturstudien kommer undersöka hur blockmodellen används i matematikundervisningen, samt vilka utmaningar som finns förknippade med den. Syftet med denna studie är att beskriva vad matematikdidaktiska studier säger om vad som krävs av läraren för att blockmodellen ska bli användbar i matematikundervisningen i grundskolan. Materialet som undersökts är elva internationella vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att blockmodellen generellt är en effektiv metod att använda i undervisningen, men att det finns flertalet utmaningar kring den, som exempelvis att rita blocken korrekt.

I skolans styrdokument står det att elever har rätt till inflytande och att undervisningen ska utgå från elevers erfarenhet samt i de lägre åren även vara elevnära. Syftet med denna studie är att undersöka elevers inflytande över sin utbildning samt hur elevers erfarenheter återspeglas i undervisningen genom att besvara följande frågor: Har elever i åk F-3 inflytande över valet av högläsningsböcker i skolan? Hur återspeglas elevers erfarenheter i valet av högläsningsböcker?  Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elever och pedagoger i en förskoleklass samt i en åk 2. Resultatet visade att eleverna inte hade ett direkt elevinflytande på valet av högläsningsböcker då pedagogerna valde böckerna själva eller i samråd med andra kollegor. Det fanns inte heller någon organisation, i form av till exempel en förslagslåda i klassrummet, kring elevers eventuella önskemål av böcker. Resultatet visade däremot att många av böckerna som lästes vid högläsningen kunde knytas an till elevernas egna erfarenheter.  Slutsatsen som kunde dras av studien var att eleverna inte hade något direkt inflytande på valet av högläsningsböcker men genom ett indirekt inflytande, det vill säga genom att pedagogerna hade eleverna i åtanke vid valet av högläsningsböckerna, kunde många elever knyta an till sina egna erfarenheter genom de olika böckerna.

Syftet med studien var att utforska vad lärare och rektorer har tillägnat sigför erfarenheter genom att arbeta med pulshöjande fysisk aktivitet igrundskolan. Fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefullt och bidrar medpositiva hälsoeffekter hos individer. Teoretiska referensramen för studieninnefattas av Ramfaktorteorin och Sense of coherence. Författarna hargenom studien utgått från en hermeneutisk utgångspunkt med en abduktivansats. Sex lärare och fyra rektorer har intervjuats genom videosamtal medtvå semistrukturerade intervjuguider, en för lärarna och en för rektorerna.Alla intervjuerna spelades in, transkriberades och har analyserats genom enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar rektorers och läraresbeskrivningar kring vikten av samarbete mellan samtlig personal och ävenhur de värdesätter elevers delaktighet vid planering och genomförande avaktiviteterna. Resultatet indikerar även hur rektorer och lärare prioriterarelevers fysiska aktivitet och ser det som en investering, men samtidigtupplever schematekniska hinder och bristande lokalförutsättningar vidbedrivandet. Lärare och rektorer beskriver även hur aktiviteterna genereradei ökad koncentrationsförmåga och tryggare skolmiljö för eleverna.Avslutningsvis beskriver rektorer och lärare likartade uppfattningar ocherfarenheter gällande bedrivandet av pulshöjande fysisk aktivitet, därsamtliga betonar vikten av samarbete och att inkludera eleverna vidplanering och genomförande.