Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts historia som förmedlas genom historieläroböcker för årskurs 4-6 utifrån kön och genus. Detta görs utifrån ett normkritiskt perspektiv samt Hirdmans genusteori. Det övergripande syftet konkretiseras i två forskningsfrågor: “Vilket utrymme får kvinnor och män i historieläroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv och firstness?” och “Vilka betydelsefulla roller och grupper förekommer i historieläroböckerna, vilka platser förekommer de på, samt hur är dessa roller och grupper framställda utifrån könsstereotypa och normbrytande egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema?”. I studien analyserades två historieläroböcker för årskurs 4-6. Inledningsvis analyserades i vilken utsträckning kvinnor och män förekommer i läroböckerna utifrån namn, pronomen, könsbestämmande substantiv samt firstness. Därefter analyserades hur betydelsefulla roller, grupper och personer framställs utifrån egenskaper i Nikolajevas motsatsschema samt vilka platser de olika personerna, rollerna och grupperna förekommer på. Resultatet visar att det är mannen som ges mest utrymme i de analyserade läroböckerna samt att en manlig firstness är vanligast. Vidare visar resultatet att könsstereotypa egenskaper är vanligast förekommande. Resultatet i relation till platser visar på en fördelning där kvinnor placeras mestadels i hemmet och män i offentligheten. Sammanfattningsvis visar resultatet på att mannen är norm utifrån att mannen nämns mest i de analyserade läroböckerna samt att män och kvinnor i stor grad tilldelas stereotypa egenskaper vilket därmed skulle leda till en reproduktion av könsstereotypa normer.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om skolans arbete med flerspråkighet och modersmålsundervisning för elever med annan bakgrund än svensk på en specifik skola i Mellansverige. Under tiden på skolan gjorde jag en fältstudie av en av 5.orna där jag följde klasslärare och sedan utförde jag intervjuer med utvalda personer, så som lärare, rektorn och enhetschefen på Centrum för tvåspråkighet. Resultaten jag såg under tiden jag var med i skolan vara att eleverna hade klarat sig bättre när de gjorde ALP test inom matematik och de har en större samhörighet med sitt modersmål, det berikade dem. Slutsatsen är att när en skola sätter in åtgärder anpassade för elever med andra språk så blir det en förändring, till det bättre. Och att det skulle vara en bra sak om flera skolor kunde följa i detta fotspår så att elever känner en samhörighet med sitt modersmål men också känna att det är en del av det svenska samhället.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 säger sig använda och strukturera boksamtal inom svenskämnet i syfte att öka elevers kunskap inom sex- och samlevnad. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar kring begreppet sex- och samlevnad i grundskolans tidigare år och hur boksamtal kan påverka diskussioner kring sex och samlevnad. Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Resultatet visar att många lärare använder boksamtal som metod inom svenskämnet för att starta diskussioner inom sex- och samlevnad samt andra livsfrågor. Studien påvisar vikten av att använda boksamtal i undervisning där svåra ämnen diskuteras. Det framkommer även att lärare ser boksamtal som en hjälpsam och betydelsefull metod i ämnen där lärare uttrycker en osäkerhet. Vidare framkommer det att lärares syn på om sex- och samlevnadsundervisningen bör representeras i grundskolans tidigare år varierar. Således får inte alla elever en sex- och samlevnadsundervisning trots att tidigare forskning belyser vikten av att sex- och samlevnadsundervisning bör startas tidigt i elevens skolgång. / <p>Svenska</p>

Målet med kunskapsöversikten var att undersöka hur kollaborativt och kooperativt lärande kan gynna elevers kunskapsutveckling i ämnet matematik i skolans yngre åldrar, och vidare att undersöka de aspekter som kan anses viktiga för att främja elevers lärande i dessa arbetssätt. Kollaborativt lärande definieras som individbaserade uppgifter där man kan använda klasskamraterna som stöd, medan kooperativt lärande utgår från par- och gruppbaserat lärande där gruppen bedöms och belönas gemensamt. Denna översikt gjordes genom en systematisk litteratursökning där data insamlades från referensdatabaserna ERIC och LibSearch. Resultatet indikerar att både kooperativa och kollaborativa arbetssätt främjar elever med olika prestationsnivåer både kunskapsmässigt och socialt. Vidare betonas vikten av lärarens roll och de aktiva val som görs i form av gruppens utformning samt utlärda kommunikationsmönster. I diskussionen konstateras att läraren har en central roll för att de kooperativa och kollaborativa arbetssätten ska bli gynnsamma, detta eftersom det är lärarens planering och didaktiska val som avgör hur kunskapsfrämjande metoderna blir.

The essay is about how evaluation of sources (källkritik) is described in the Swedish curriculum for the primary school, preschool class, and after-school class, Lgr 22. What was examined was the occurrence and alignment in the curricula, based on a definition of evaluation of sources that was drawn up based on texts from Skolverket and Skolinspektionen. In terms of consistency, the alignment is low if you look at all the syllabuses. In many places, evaluation of sources appears, but they are often missing from the grading criteria, which means that agreement is low. It is noted that source- critical abilities are described very differently in different language subjects, Sami less than Swedish, Romani less than Sami. Consistent matches regarding the review of images and videos are completely missing.

Digitaliseringen i samhället påverkar det svenska utbildningssystemet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om digitaliseringen och digitala skrivverktyg vid textskapande i skrivundervisningen. Frågeställningarna som har besvarats är: Vilka uppfattningar om och erfarenheter av digitaliseringens inverkan på skrivundervisningen har lärare som undervisar i F-3? Vilka möjligheter respektive begräsningar upplever lärare som undervisar i F-3 med digitala skrivverktyg vid elevers textskapande? Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats genom tematisk analys. Studiens har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade intervjuer med grundskollärare som undervisar i F-3.   Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till digitaliseringen i skolan. Användningen av digitala verktyg som skrivverktyg beskriver lärarna blev aktuellt när elever fick egna digitala verktyg. Lärarna upplever många möjligheter med att använd digitala skrivverktyg vid elevers textskapande. Möjligheten att enklare ge feedback, skriva längre och bättre texter samt använda talsyntes vid textskapandet. Resultatet visar också lärarens viktiga roll att själv ha digital kompetens och att stötta eleverna i deras textskapande. Resultatet visar även att lärarna upplever en viss begräsning med att använda digitala skrivverktyg vid textskapande då elevers handstil, finmotorik och minneskoppling begränsas.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering. Inkluderingstanken måste först och främst vara förankrad i skolledningar och dess personal, utan den förankringen ser vi inte eleverna skulle ta till sig dessa värderingar och attityder som kommer att bidra till acceptans och tolerans för alla samhällets invånare. / Inkludering är ett begrepp vi kom i kontakt med under vår avslutande verksamhetsförlagda tid. Därför valde vi att basera vårt examensarbete kring inkludering eftersom det verkade som kunskapen var begränsad då det gällde begreppets innebörd och syfte. Vi genomförde undersökningen genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer och litteratur som var väsentligt för ämnet. Inkludering handlar om att förändra våra attityder och värderingar vilket ska leda till acceptans och tolerans för alla våra olikheter och visa på allas lika rätt till en plats i samhället. Denna attitydförändring måste implementeras redan tidigt i grundskolan hos våra elever för att få önskvärd effekt i vårt framtida samhälle.

Detta arbete grundar sig på sex djupintervjuer med vägledare på olika grundskolor i Malmö, samt kortare intervjuer med rektorer på några av dessa skolor.Vägledarnas arbetsuppgifter har stått i centrum för arbetet. Den bild som byggdes upp av de intervjuer jag gjort visar att vägledarens arbetsuppgifter påverkas mycket av ledningens åsikter och agerande, men även att varje vägledare själv till viss del påverkar sin situation.För enkelhetens skull har jag valt att genomgående i mitt arbete kalla studie- och yrkesvägledare för ”vägledare” och benämner dem för ”hon” då de flesta i denna studie är kvinnor.I arbetets inledande kapitel presenterar jag bakgrunden där jag berättar om gällande styrdokument för grundskolan, tidigare forskning om vägledning på grundskolan samt exempel på vad vägledning bör stå för. Här tar jag även upp syfte, frågeställning och hypotes.I kapitel två tar jag upp de teoretiska utgångspunkter som jag anser vara relevanta för arbetet, dessa använder jag mig av i analysdelen där jag relaterar mitt arbete till hur dagens skolor som resultatenheter påverkar arbetsmiljön med hjälp av Anita Jansons bok Att vara chef för en resultatenhet. Jag har även tittat på maktperspektivet med hjälp av Rädslans makt skriven av Christian Ylander och möjligheterna till förändring med hjälp av Kjell Skogen & Mari-Anne Sörlie, Introduktion till innovationsarbete. Därefter kommer en presentation av vilken metod jag valt samt hur mitt urval och genomförande gått till.I resultatredovisningen har jag valt att redovisa intervjuerna som berättelser, jag redovisar varje skola för sig följt av en kort sammanfattning.Jag avslutar med en sammanfattande analys och diskussion.Arbetet har genomförts under perioden mars – maj 2005

Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement. ”Trafikljuset” används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”, d.v.s. lära barnen vänta på sin tur. Vi vill se vilka tankar pedagogerna har om ”trafikljuset” och hur eleverna ser på de nya arbetsformerna och klassrumsmiljön. Vi vill även se hur pedagogerna strukturerat om sin klassrumsmiljö.Syfte:Vårt syfte med vår fallstudie är att bidra till användningen av klassrumsmanagement för att befrämja lärandet. Syftet med klassrumsmanagement är att få ett lugnare klassrumsklimat.Vårt syfte är att beskriva hur pedagoger kan använda klassrumsmanagement som en del av undervisningen. Med utgångspunkt från vårt syfte ställde vi oss följande frågor: •Hur kan klassrumsmanagement användas i undervisningen?•Vilka tankar har pedagogerna och eleverna om ”trafikljuset” och klassrumsmiljön?•Hur har pedagogerna strukturerat om klassrumsmiljön? Metod:För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat och observerat pedagogerna och även gjort några barnintervjuer. Resultat: Resultatet av våra studier visar att genom att använda ”trafikljuset” som en del av klassrumsmanagement skapar man ett bättre klassrumsklimat. Pedagogerna använder bl.a. ”trafikljuset” för att träna barnen i ”fördröjd uppmärksamhet”.

I denna kvalitativa undersökning är syftet att undersöka om och hur ett museibesök kan utgöra en lärandemiljö inom naturvetenskap i grundskolans F-3 samt hur elever upplever denna lärandemiljö, där intervju och observation har använts som metod. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker i autentiska situationer där stor vikt läggs vid sinnliga upplevelser. Då vi upplever att många studier kring utomhuspedagogik utgår från ett lärarperspektiv, har vi i denna studie valt att i huvudsak utgå från ett elevperspektiv. Undersökningen tar sin teoretiska ansats i teoretikerna John Dewey och Lev Vygotskij. I resultatet framgår det att eleverna tycker att de fick röra sig mer fritt på muséet samtidigt som några tycker att besöket blev rörigt. Många elever tycker att de stora uppstoppade djuren gjorde störst intryck på dem. Vi ser flera didaktiska fördelar med muséet där sinnena, platsen och verklighetsanknytning har betydelse för elevernas upplevelse.