Syftet med detta arbete är att besvara frågorna om hur utomhuspedagogisk naturvetenskapsundervisning påverkar elevers intresse, motivation och kunskaper i ämnet, samt lärarens roll i undervisningen. Genom en systematisk litteraturstudie har vi samlat aktuell forskning kring vårt valda område, som sedan sammanställts och diskuterats i relation till frågeställningarna. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan användas för att öka elevers intresse, motivation och kunskaper i naturvetenskap men att det inte går att utesluta att samma resultat hade kunnat nås genom traditionell undervisning. Vidare visar resultatet att utomhuspedagogik kräver en duktig pedagog som är villig att anta utmaningen som kräver mycket tid för planering, förberedelse och genomförande.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p>

<p>Syftet med denna studie är att uppmärksamma attityder till Teknik hos förskollärare, lärare, skolledare och näringslivsrepresentanter och försöka ta reda på tänkbara orsaker bakom dessa attityder för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med ämnet. Den forskningsfråga jag kommer att försöka besvara lyder: – Hur ser några ”tidigarelärare” förskollärare och representanter från näringslivet på barns tidiga möten med Teknik? De empiriska data som studien bygger på kommer från 83 enkäter och 2 intervjuer. Enkäterna besvarades av 28 förskollärare, 30 lärare och 25 anställda i näringslivet. Intervjuerna hölls med en person ur ledningen på ett större företag och en skolledare. Analysen av datan skedde genom att jag jämförde svaren med varandra, delade in dem i grupper och sedan jämförde dem igen. Allt detta för att se mönster och hitta skillnader och likheter mellan svaren. Studien visar att de flesta informanterna anser att Teknik är ett viktigt ämne i skolan även om åsikterna varför det är viktigt skiljer sig åt. Även när barnen bör börja med Teknik har informanterna skilda tankar kring. Informanterna var ganska överens om att våra attityder påverkade utbildningen i Teknik. Personer med egen teknisk utbildning hade en något mer positiv syn på Tekniken i skolan än de utan utbildning i Teknik.</p><p>The aim of this study is to se and note attitudes to technology among pre-school teachers, teachers, the school management and employees of the commercial and industrial life and trough that try to discover conceivable causes behind these attitudes to find possibilities and difficulties with the work of technology in pre-school and the early years of the education. The following research question was used to try to discover this: -How do some teachers in the early years, pre-school teachers and exponents of the commercial and industrial life se on children's early meetings whit technology? The empirical data is provided by 83 questionnaires and 2 interviews. The questionnaires where answered by 28 pre-school teachers, 30 teachers and 25 employees of the commercial and industrial life. The interviews were held whit one person from the management of a big company and whit one person from the school management. The analysis of the data was made by comparing the answers to each other and categorise them into groups and then compare the answers again to try to find patterns, similarities and differences between them. The study shows that according to the persons concerned technology is an important subject in school even if the standpoints on when children shall start to learn technology are unequal. The persons concerned is mostly of the believe that our attitudes towards technology influence on the education in the subject, even if some don’t think its matter. The persons concerned with own technology education had a slightly more positive view on the subject than the persons without own education in technology</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur två skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lärare som undervisar i år 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda på hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lärare uppfattade konflikter både som positivt och negativt. Den vanligaste arbetsgången vid konflikthantering var att lyssna på inblandade parter samt gemensamt diskutera händelseförloppet. Lärarna ansåg det vara angeläget att inte avsluta diskussion innan alla inblandade ansåg konflikten vara löst. Alla lärare i studien arbetade förebyggande genom olika arbetsmaterial till exempel Livsviktigt och Charlie. De använde sig även mycket av diskussioner i klassen för att stärka gruppsamman­hållningen. Slutsatsen var att lärare upplever konflikter som lärorika och utvecklande men väldigt tidskrävande. Konflikter är en stor del av lärarens vardag.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur första mötet mellan skolan och en mångkulturell elev ochhans/hennes familj kan se ut i Motala kommun och hur beredskapen är för mottagandet, samt att studera adekvat litteratur i ämnet. Finns det någon skillnad mellan ideal och verklighet?</p><p>De metoder som använts i arbetet är litteraturstudier och intervjuer.</p><p>Resultatet av litteraturgenomgången visar, att det är synnerligen viktigt att satsa på det första mötet och att det är ett gyllenetillfälle att med familjen skapa en god och värdefull kontakt för framtiden. Resultatet av intervjuerna pekar på att det första mötet kan se väldigt olika ut, beroende på vilken skola det gäller. För alla skolor gäller dock att det första mötet inte upplevs som något problem, något som framför allt har sin grund i det begränsade antalet nyanlända, mångkulturella elever som kommer till kommunen. Det finns som regel ingen utarbetad handledning på de enskilda skolorna, än mindre finns det någon gemensamt utarbetad policy för kommunen.</p>

<p>Denna uppsats syfte är att undersöka elevers ansvar i skolan utifrån ett elevperspektiv. Vad eleverna har för uppfattningar om sitt ansvar och hur dessa uppfattningar kan förklaras utifrån den skolsitution de befinner sig i. Som bakgrund diskuteras innebörden av begreppet ansvar. Enligt moralfilosofiska teorier kan människan vara ansvarig endast om hon har möjlighet att välja sina handlingar, att hon har visst mått av frihet. Skolans styrdokument påpekar hur viktigt det är med personligt ansvarför ett demokratiskt samhälle och att skolans uppgift är att fostra eleverna till ansvarsfulla individer. För att lyckas med detta ska skolan ge eleverna inflytande över sitt eget arbete och övrig skolverksamhet. Verkligheten verkar dock inte överensstämma med läroplanens ideal enligt de undersökningar som tidigare gjorts. Inflytandet är fortfarande begränsat och ansvaret utvecklas därefter. </p><p>Eleverna i undersökningen har intervjuats om vilket ansvar de anser sig ha, varför tar resp. inte tar de detta ansvar och vilket ansvar vill de ha. Eleverna resonerar på olika sätt och har sina egna motiv och anledningar till att ta ansvaret i skolan. Det finns inga enkla lösningar för att utveckla ansvarstagandet hos eleverna till den nivå läroplanen förespråkar. men att få eleven att uppleva skolan och arbetet där som viktigt skulle göra mycket för motivationen till att ta sitt eget ansvar.</p>

<p>Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan på elevers fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utsträckning fusket eventuellt ökar när elever i år 9 ställs inför antagning till gymnasiet till skillnad från elever i årskurs 7 där endast skriftliga omdömen värderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som påverkar fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav på prestation till gymnasiebehörighet. I vår bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av fusk och plagiat. Vi redogör även för en del av dess historia. Vidare tar vi upp tidigare forskning inom problemområdet. Denna forskning visar bland annat att fusk är vanligast i skolans språkundervisning. Av den orsaken valde vi i form av en kvantitativ undersökning att undersöka fuskandets omfattning i svenskundervisningen där elever besvarade frågor med garanterad anonymitet. Enkäten besvarades av elever från fyra klasser i år 7 respektive år 9 i två kommuner i Kalmar län. Resultaten av vår undersökning visar att elever i år 9 tar till fusk i större utsträckning än i elever i år 7. Vi redogör för att det fuskas i skolorna och att fusket tilltar i år 9, samt att fusket är utbrett.</p>

<p>Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det <em>framtida </em>samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det <em>samtida</em> samhället.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.</p><p>Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.</p><p>Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.</p><p>Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära. En del elever i studien är nöjda med vilket inflytande de har över sin lärandesituation medan andra gärna vill vara med och bestämma mer genom att prata med lärarna. Intervjuerna visade att eleverna kan och vill tala om hur de vill arbeta i skolan.Eftersom upplevelserna är så varierade drar jag slutsatsen att en öppen dialog på skolan om En-till-En projektet och elevinflytande är nyckeln till att förändra lärandesituationen i linje med hur eleverna vill ha det. Bekymmer med En-till-En projektet som framkommit i studien är att många elever beskriver att de mår dåligt som följd av ökat datoranvändande och att eleverna bedömer att spelande och olovliga aktiviteter på datorn stör koncentrationen på lärandet.</p>

<p>Studier av läromedel är av grundläggande betydelse för blivande lärare. Läromedelsgranskning är ett område som inte ges mycket uppmärksamhet i lärarutbildningen. Det är en viktig yrkesfunktion att kunna analysera , bedöma och värdera läromedel, därav mitt val av område för examensarbetet. Examensarbetet består av en undersökning av hur franska revolutionen framställs i läromedel i historia för grundskolans senare år. Avsnitten om franska revolutionen i sju böcker jämförs. De böckerna är:  Levande Historia 2 version II (Hildingsson, 1987), Historia för högstadiet  (Öhman, 1989), Historia Kompakt (Almgren, Almgren, & Wikén, 1995), Historia 2, (Öhman, 1996), Grundbok Historia Puls  (Körner & Lagheim, 2002),  SO. S Historia,  (Ivansson & Tordai, 2003) och Historia, (Folkebrant, 2003). Studieobjektet i min granskning är hur stort utrymme och på vilket sätt kvinnor beskrivs i de olika böckerna. Ett par huvudfrågor är: Är de aktörer eller är de passiva?</p><p>Undersökningen grundar sig på två antaganden: att genus är något som ständigt skapas och återskapas och skiljer sig från det biologiska könet samt att läromedel har en stark inverkan på undervisningen i grundskolan.</p><p>Studien består av en komparativ innehållsanalys, som används för att se vilka diskurser texterna ger uttryck för, eftersom förhållandet i utrymme mellan kvinnor och män visar vilket ”värde” eller ”tyngd” de två könens berättelser ges. De storheter som innehållsanalysen räknar är män/kvinnor och passiva/aktiva.</p><p>I undersökningens resultat framkommer att kvinnor ges betydligt mycket mindre utrymme i samtliga böcker. I de senare utkomna böckerna får kvinnor något mer utrymme. När det gäller aktiva kvinnor är förändringen tydligast.</p><p>Slutligen visar undersökningen hur resultaten kan användas i lärararbetet.</p>