No description available.

Litteraturstudien har skrivits med syftet att undersöka vad forskning säger om hur lärare i grundskolan kan utforma en transspråkande praktik i sina klassrum för att utveckla flerspråkiga elevers andraspråk. Skolan i dagens Sverige har fler elever som är flerspråkiga. Detta ställer krav på skolan och lärarna i hur man utformar undervisning som leder till utveckling av ordförrådet i andraspråket svenska. Forskning och styrdokument belyser vikten av att elever får använda sin språkliga repertoar för att göra sig förstådd, förstå och ta till sig kunskap. En praktik som lärarna i skolan kan använda sig av är transspråkande. Studiens frågeställning är: Vilka metoder kan lärare använda för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd? Den sociokulturella teorin har legat till grund för vår analys av de vetenskapliga artiklar som utgör materialet i litteraturstudien. Informationssökningarna gjordes i tre databaser. Materialet som analyserats är nio studier och tre forskningsöversikter. Artiklarna är både nationella och internationella. Resultatet visar att några av de metoder som lärare kan använda sig av för att utveckla flerspråkiga elevers ordförråd genom transspråkande är via kognater mellan språken, titta på suffixen (ords ändelser) i språkens struktur och översätta instruktioner. Ytterligare sätt att använda transspråkande är att läraren använder sig av interaktion i arbetsgrupper, par, lärare och elev emellan. Flerspråkiga elevers ordförråd utvecklas genom att de får läsa och skriva med hjälp av transspråkande. Sammanfattningsvis gynnas flerspråkiga elever av en undervisningsmiljö där deras språkliga repertoar används.

Den muntliga kommunikationen är viktig för elevers andraspråksutveckling i engelska. Elever behöver utveckla olika strategier för att samtala och skapa förståelse när ordförrådet inte räcker till. Forskningsöversikten har i syfte att undersöka den muntliga kommunikationens betydelse i engelskundervisningen. Syftet besvaras genom två frågeställningar: hur muntlighet framställs i andraspråksundervisningen och vilka undervisningsstrategier som används för att främja muntliga färdigheter i engelska. De sociokulturella och sociokognitiva perspektiven är genomgående i det analyserade materialet. Materialet visade även två utgångspunkter i andraspråksundervisningen, den enspråkiga- och tvåspråkiga undervisningen. Artiklarna som ligger till grund för forskningsöversikten är vetenskapliga och utgår från ett internationellt perspektiv. Dessa är sökta från två olika databaser, ERIC och Swepub. Materialet utgår från ett antal olika inkludering- och exkluderingskriterier. Resultatet visar att användningen av andraspråket skiljer sig i olika klassrum vilket beror på exempelvis lärarens och elevernas inställning till att tala på engelska. Slutligen visar resultatet att elever känner sig oroliga över att göra misstag och för att förhindra detta kan olika sociala aktiviteter användas.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever. Studiens slutsats tyder på att det är möjligt att jobba efter Montessoris grundsyn samtidigt som man följer Lgr11 utan några större förändringar inom verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass.Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation. Vi har även utgått ifrån ett fåtal elevtexter i vår analys.Resultatdelen beskriver undervisningssituationer kopplade till läsningen av skönlitteratur i ett tematiskt arbete. Vidare beskriver vi de möjligheter och begränsningar av kunskapsutveckling i undervisningssituationerna, som framkommit i vår analys. Vi finner i vår analys av materialet att läraren på flera plan, utifrån skönlitteraturen, organiserar undervisningen på ett sådant sätt att kunskapsutveckling möjliggörs. Vi utläser dock att dialogen i viss mån inte utvecklas i någon högre grad samt att en del autentiska undervisningssituationer inte utnyttjas.Vi drar slutsatser kring att en erfarenhetspedagogisk, ämnesintegrerad undervisning där man använder skönlitteratur som kunskapskälla och som utgår ifrån viktiga livsfrågor och låter eleverna träna delfärdigheter i meningsfulla sammanhang, inte av sig självt innebär att kunskapsutveckling möjliggörs. I slutsatsen belyses vikten av att ständigt reflektera i den egna praktiken. / The purpose of this essay is to explore how it can work to teach thematically with fiction as a source of expertise. We do this by analyzing the work of the literary book Not just tennis by Peter Barlach (2007) in a theme work called Life and death in an elementary school.The essay is based on a research project on literacy and language development in thematic teaching, which is led by researcher Jan Nilsson at Malmoe University. The project has been conducted in a grade four in a school in southern Sweden, spring term 2009. The project has been based on qualitative methods. The essay is an independent analysis of parts of the project. We have also collected a small number of student texts for our analysis. Results section describes the teaching situations related to the reading of literature in a thematic work. Furthermore, we describe the possibilities and limits of teaching situations, which emerged in our analysis. In our analysis we find that the work of the teacher helps the students to develop knowledge, on several levels. We interpret that the dialogue, to some extent, is limited. We also interpret that some teaching situations are not fully exploited. Our conclusions say that teaching based on experience, subjectintergration and litteraturereading, not by itself means that pupils develop knowledge. The conclusion highlights the importance of the teacher’s ongoing reflections of his or her own practice.

Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet fysik som presenteras i Den Nationella Utvärderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger målstyrnings läroplaner stor frihet till lärarna att planera undervisningen och att välja arbetsmetoder och stoff vilket förutsätter vid lärobokskunskap hos lärarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken är för grundskollärare och elever, hur läraren använder läroböcker samt lärarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med no lärare på min partnerskola.Undersökningen har visat att läroboken är viktig, ger stöd och underlättar arbetet för både läraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och läroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lärobok som tillgodoser lärarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lärare inte har fått tillräckligt med kunskap genom sin utbildning vad gäller att bedöma och använda läroböcker. Lärarhögskolorna bör ta hänsyn till det när de lägger upp undervisningen. / Textbok in primary schoolQualitative interviews with primary school teachers

En kvalitativ intervjustudie om hur lärare beskriver sitt arbete med återkoppling på elevtexter i svenskämnet. Syftet med den här studien är att få mer kunskap om hur lärare behöriga att undervisa i grundskolans år 4–6 arbetar med och resonerar kring den återkoppling de ger elever när de bedömer deras texter i svenskämnet. Slutsatsen är att lärarna främst beskriver att de arbetar med återkoppling på en självreglerande nivå genom att ge eleverna olika strategier att självbedöma sitt arbete med att skriva texter. Återkoppling på processnivå beskrivs minst frekvent under lärarnas utsagor. Detta kan förklaras med att återkoppling på processnivå möjligtvis sker mer frekvent under observationer av lärares återkoppling i ett klassrum.

Detta är en kvalitativ studie om hur bildämnet förändras i övergången mellan årskurs 6 och 7 i grundskolan. Genom semistrukturerade intervjuer med bildlärare som undervisar elever i årskurs 6 och 7 har jag samlat in data för att öka kunskapen kring hur bildämnet förändras, hur relationen till eleverna förändras samt hur läraren ska bemöta motstånd mot undervisningen. Den ökade kunskapen har som syfte att stötta andra bildlärare i sin profession – framför allt nyutbildade lärare som mig själv. Studien gav värdefull insikt i hur lärare-elev-relationen bör se ut, att bildämnet blir mer avancerat på högstadiet och att bildämnet bör bedrivas med tydliga ramar för att maximera elevernas kreativitet.