Studiens syfte är att undersöka hur lärare hanterar olika svårigheter i samband med sin undervisning om jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra och årstidsväxlingar med inriktning på årskurserna 1–3. Denna studie bygger på intervjuer av sex lärare och deras svar har analyserats. Detta är viktigt för att kunna besvara studiens syfte. Resultatet visar att lärare ser flera svårigheter i elevernas förståelse för himlakropparnas rörelser. För att hantera dessa svårigheter arbetar pedagoger med flera metoder och tillvägagångssätt till exempel tematiskt arbete och med konkreta material.

The aim of this study is to examine music teachers experiences of including students with different varieties of disabilities. Furthermore, the teachers attitudes towards inclusion and the adjustments necessary is looked into. Furthermore, study is conducted through the social model of disability, which derives from the notion that society creates physical obstacles and inhibitive attitudes for disabled individuals. The result make visible that music teachers are very much aware about students’ different needs. The teachers experience that the adjustments are mostly adequate. However, they do experience that the adjustments in some cases are not enough. This means that the music teachers attitudes towards inclusion and adjustments for the students in need are both positive and negative. Contributing factors to the negative attitudes are for instance students lack of commitment, extroverted and disturbing students as well as the teachers think they do not have enough time in relations to the number of pupils attending their classes. In conclusion, the pre-conditions which the music teachers have is of great importance for the teachers to be able to fulfill the students’ special needs. Furthermore, it shows that the teacher to student relations are essential for the function of the inclusion-process.

Syftet med studien var att undersöka lärares upplevelser gällande undervisningen av fotosyntesen i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på svårigheter och progression. I undersökningen deltog åtta lärare som undervisar i NO och materialet samlades in via semistrukturerade intervjuer. Lärarna lyfter fram tre typer av svårigheter: elevens svårigheter som till exempel att förstå gasbegreppet, lärarens svårigheter som att visualisera det abstrakta och svårigheter vilka gäller hinder i undervisningen som tidsbrist, ekonomiska begränsningar eller elevgruppen i sig. Undersökningen visar att lärare ofta använder sig av multimodala undervisningssätt, där fler än ett sinne stimuleras, de varierar mellan olika tekniker för att nå så många elever som möjligt. Lärarna anser att en varierande undervisning med olika tekniker som repeterar men sakta bygger på kunskaperna hos eleven även är det som ger det bästa resultatet för elevens förståelse (progression).  Att ge eleven vederläggande texter är en teknik som enligt tidigare forskning visat sig vara effektiv men var inte en teknik som lyftes av någon lärare i undersökningen. Resultaten indikerar att lärare behöver en tydligare plan för vad som ska läras ut när och till viss del hur, vilket inte bara skulle kunna underlätta progressionen utan även förebygga några av de svårigheter som finns med undervisningen om fotosyntesen.

Forskning lyfter fram att elevers tidigare erfarenheter och vardagsspråk kan vara ett problem i den naturvetenskapliga undervisningen. Resultaten från både PISA och TIMMS visar även att undervisningen i det naturvetenskapliga ämnet bör ändras för att elever ska nå utveckling. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger gällande hur det undersökande arbetet vid laborativa moment kan användas för att utveckla naturvetenskaplig förståelse. För att uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt resultat som ska besvara kunskapsöversiktens frågeställningar: vad vill lärare enligt forskning uppnå med det laborativa arbetet och hur överensstämmer lärares generella mål med det som beskrivs i labbinstruktioner? och vilka faktorer enligt forskning påverkar elevers inlärningsprocess i arbetet med det undersökande arbetssättet vid laborativa moment? Resultaten i de vetenskapliga studierna visar att elever inte utvecklas av att de endast engageras i det undersökande arbetssättet. Däremot kan det undersökande arbetssättet i samband med laborativa moment ge positiva effekter om läraren exempelvis har kunskaper om elevers tidigare erfarenheter samt att lärare är konsekventa med att återkoppla sina syften och mål.

Denna konsumtionsuppsats har som syfte att undersöka hur digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan bidra med en bättre matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Litteraturöversikt har även som syfte att ge framtida lärarstudentersamt lärare en uppfattning av hur digitala verktyg kan öka effektiviteten på undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien kommer behandla forskning med syn på både elevers samt lärarens perspektiv med en avgränsning på grundskolans tidiga åldrar. De olika fördelarna som kommer presenteras i studien är hur digitala verktyg kan bidrar med en individanpassad undervisning samt en strukturerad utvecklingsplan för elever i matematiksvårigheter att nå målen.

Syftet med studien är att beskriva hur lärare i årskurs 6 anpassar sin matematikundervisning till olika elever samt vilket inflytande eleverna har över dessa anpassningar. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av observationer av matematiklektioner och intervjuer med vederbörande lärare. Utifrån detta analyserades data med hjälp av Smith och Steins (2014) fem undervisningspraktiker. Resultatet visar att lärare gör olika anpassningar där läraren behöver en överblick av elevernas matematikkunskaper. Specifika anpassningar kan vara att anpassa läromedlet på olika sätt. Generella anpassningar kan vara hörselkåpor, stressbollar, skärmar och placeringen i klassrummet. Vid val som påverkar undervisningen tar lärarna hänsyn till både sociala och matematiska aspekter. Det kan vara vid val av vilken elev som ska redovisa sitt svar. Då reflekterar läraren utifrån elevens perspektiv men även de andra elevernas förståelse av innehållet. Att använda olika representationsformer kan underlätta för elever på olika sätt.  Studiens resultat visar också elevernas inflytande över olika anpassningar. Anpassningarna bestäms i samråd mellan elever och lärare. Eleverna får bland annat vara med och utforma lektionens innehåll inför matematikprov. Även vid placeringen i klassrummet ges det möjlighet till elevinflytande. Med hjälp av elevernas självreflektioner över vad som gynnar deras lärande bäst bestäms placering. Studien kan ge lärare förslag och fler sätt att tänka på gällande anpassningar i matematikundervisningen.

Bakgrund: TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en studie som mäter elevers kunskaper i matematik och NO. Enligt TIMSS rapport (Skolverket, 2012) är matematikundervisningen i svenska skolor till störst del läroboksstyrd och matematikläroboken styr undervisningen i större utsträckning än i andra EU/OECD länder. Det innebär att det som avgör vad elever lär sig är vad läroboken har att erbjuda. TIMSS rapport visar också att svenska elevers resultat i matematik sjunker i jämförelse med andra länder. År 1991 avskaffades förhandsgranskningen av läromedel och idag ligger det på organisationen och/eller läraren att välja läromedel som leder till att elever utvecklar de förmågor som svarar mot kursplanen i matematik. I elevers utveckling av matematiska förmågor spelar kommunikationen en betydande roll (Ahlberg, 1995; Säljö, 2015). Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppgiftstyper elever får arbeta med genom samtalsbilderna som finns i elevböckerna Favorit matematik 1-3 samt vilka huvudräkningsstrategier elever i årskurs 1-3 ges möjlighet att utveckla i samma läromedel. Syftet är även att undersöka hur och i vilken utsträckning som uppgifterna och samtalsbilderna uppmanar eller inbjuder elever att kommunicera matematik verbalt. Slutligen vill vi undersöka om det finns någon progression mellan årskurserna 1-3 vad gäller huvudräkningsstrategier och uppgiftstyper. Metod: I studien har olika analysinstrument använts. Vi har valt att göra en innehållsanalys med en kvalitativ och kvantitativ del. Det innebär att även vårt analysinstrument utgörs av en kvalitativ del och en kvantitativ del. Den kvalitativa analysen handlar om att identifiera analysenheter och variabler och den kvantitativa delen avser hur frekvent varje variabel är. Resultat: Resultatet visar att elever får tillfälle att möta och pröva olika uppgiftstyper och huvudräkningsstrategier i arbetet med samtalsbilderna och de tillhörande frågorna i Favorit Matematik 1-3. Elever får dock inte möjlighet att utveckla sina matematiska förmågor i lika stor utsträckning via kommunikationen som rekommenderas i lärarhandledningen. Vad gäller progressionen för uppgiftstyp och strategi, finns det ingen jämn tillväxt eller minskning utan det ökar och minskar ojämnt.

I den här studien undersöktes hur Skolverkets stödmaterial kan påverka lärares autonomi. I studiens teoretiavsnitt presenteras begreppet continuing professional development  (CPD) som handlar om den fortbildning lärare förväntas genomgå under sitt yrkesliv och hur CPD kan ses som ett sätt att styra lärares arbete. Skolverket anses vara en betrodd källa vid val av fortbildning. I avsnittet behandlas även vad autonomi innebär för lärare. Studiens empiriska material bestod av fyra av Skolverkets stödmaterial i undervisningen. Det analytiska verktyg som användes för att kunna undersöka stödmaterialens påverkan på autonomin baserades på LaCoes (2008, s. 39) sex dimensioner av den individuella autonomin. I studiens forskningsöversikt presenteras ett urval av den forskning som genomförts rörande styrningen och olika faktorer som kan påverka styrningen av den svenska skolan. I bakgrunden presenteras den Tillitsdelegation som Regeringen tillsatte år 2016 för att undersöka hur styrningen av bland annat skolan kan förbättras och hur reformerna påverkat hur styrningen av skolan sett ut. Studiens resultat visade att lärares autonomi kan påverkas av innehållet i stödmaterialen och att stödmaterialen kan anses styrande. Analysen av empirin visar även att det finns detaljstyrning i materialens innehåll som liknar en regelstyrning.

Syftet med examensarbete är att undersöka och belysa lärarens roll i undervisning av matematisk problemlösning för grundskolans årskurs 4-6. Då lärarens roll är viktig vid problemlösningsundervisning och rapporter har visat att lärare jobbar utifrån läromedel (Skolinspektionen ,2009). På så sätt får eleverna möjlighet att inte träna alla sina förmågor. Syftet konkretiseras av frågeställningen:Vilken roll har läraren under de olika faserna vid undervisning av problemlösning inom matematik? Vilken roll i de olika faserna förväntar läraren sig ha vid undervisning av problemlösning inom matematik?I bakgrunden så lyfts först upp vad Skolverket skriver i läroplanen och kommentarmaterialet för matematik om att alla elever ska utveckla en tilltro till matematik samt har rätt att lösa och producera egna problemlösningsuppgifter. Avslutningsvis kommer hur forskning har sett på problemlösning genom att först titta på process när man löser problem till mer forskning om problemlösning i skolan och på senare tid hur lärarens roll ser ut i klassrummet och vilka åsikter det finns om problemlösning i undervisningen. Lärarens roll i klassrummet skiftar många gånger under ett undervisningstillfälle från att vara den som introducerar problemet till att leda diskussionen kring elevers lösningar.Teorin kommer fungera som en lins för resultatet och är Eva Taflins fyra faser om problemlösningsundervisning: introduktionsfas, idéfas med lösningsutkast, lösningsfas och slutligen redovisningsfas. Taflin faser bygger på tidigare forskning av Pólya, Schoenfeld och Lester vilket också presenteras under teoridelen.Avslutningsvis så presenteras det metodval som har gjorts. Metoden som valdes var kvalitativ och omfattar både observationer och interjuver. Det följer en beskrivning av datainsamlingsmetoderna och vilket urval som har gjorts samt vilka etiska aspekter som har tänkts på. Slutligen följer hur teorin kommer att användas för att analysera den data som kommer insamlas. / <p>Matematik</p>

Within the educational system you will experience students from different cultures, thus the question was asked: what are the expectations on you as a teacher when working with the students’ process of a positive identity view? The essay has examined how elementary school and the sami school work with identity in school and in history class. The investigation has been executed through Critical Doscourse Analysis (CDA) on the source material Syllabi and course plan for history subject for elementary school and sami school fråm 1994 and 2011, and syllabus for sami school from 1996. The results presented reveals a change in how the words identity and the sami people are assoicated with and how these concepts should be treated in the syllabi and the cours plans for history from 1994 and 2011. In the syllabi and course plan in history from 1994 identity is strongly associated with culture and cultural heritage and the sami perspective should be included as a part of the swedish and nordic perspective. The sami school has provided the teachers with a guidance in the history subject including how to teach in order to mediate a sami perspective. In the syllabus and course plan for history from 2011, the sami perspective is exkluded and instead the sami people are placed in a context of learning about “the others”. Identity is no longer strongly associated with culture in this syllabus, but instead the focus is directed towards language and historical narratives connected with identity development.