81 |
Fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete med fokus på nyanlända elever / Systematic quality work with focus on newly arrived students in leisure-time centerAndersson, Michaela, Forssblad, Jennifer January 2018 (has links)
No description available.
|
82 |
Inkludering av nyanlända elever i fritidshem / Inclusion of newly arrived pupils in leisure-centersYonan, Mervat January 2018 (has links)
SAMMANFATTNING Mervat Hikmat Yonan Inkludering av nyanlända elever i fritidshem Inclusion of newly arrived pupils in leisure-centers Antal sidor: 33 Studiens syfte är att undersöka hur fritidslärare arbetar med att inkludera nyanlända elever i fritidshem. Undersökningen har utförts utifrån följande frågor: - Vilka risker för exkludering förekommer i fritidshemsarbetet med nyanlända elever? - Hur beskriver fritidslärarna sitt arbete med att inkludera nyanlända elever i fritidshemmets verksamhet? - Vilka faktorer tar man med i planering och målsättning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod via en fokusgruppsdiskussion där fyra utbildade fritidslärare har varit deltagande. Analysen har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv då inkludering sker i ett socialt sammanhang. Resultaten visar att eleverna inkluderas via metoder med fokus på socialt samspel och språk. Via spel och lekar som uppmuntrar till språkanvändning och interaktion med lärare och andra elever inkluderas den nyanlända eleven i gemenskapen. Därtill visar resultaten även på brister avseende lärarnas kompetens och kunskap kring nyanlända elever, samverkan med vårdnadshavare och användningen av resurser.
|
83 |
Idrott hundra procent viktig i Sverige! : Idrottsundervisningen i bollspel och dans från nyanlända elevers perspektiv / Sports one hundred percent important in Sweden : Physical education in ball games and dance from newly arrived pupils perspectiveCseplö, Erica January 2018 (has links)
Sweden has in these past couple of years given home to an increased number of newly arrived immigrants, which means that a lot of newly arrived pupils are now being taught in the Swedish schooling system. Many of them have never before been acquainted with physical education. The curriculum states that the education must be adapted to suit each and every pupil, so that everyone can be given the same opportunities to develop their skills and knowledge. Therefore, it is important to better understand the challenges that newly arrived pupils are experiencing in the subject physical education. In this paper, a closer look at how the learning situations in ball games and dance are experienced will take place, in order to better understand the obstacles and possibilities that arise in these situations. This is a qualitative study, where focused interviews with 8 pupils at two different schools in the Värmland region in Sweden were conducted. The results show that the overall experience with ball games and dance in the physical education subject was positive. Most of the pupils in this study admitted that they experienced an understanding for the content and were motivated to take part in these activities. There were a few differences between how the boys and the girls experienced the subject in this study, but the differences within the genders varies in the same way as it does between genders.
|
84 |
Att hamna rätt i skolan : En ramfaktorteoretisk studie av lärares erfarenheter av arbetet med kartläggningen av nyanlända elevers kunskaperKullgren, Viktor January 2018 (has links)
No description available.
|
85 |
"Flera av dem har aldrig sett en karta" : Lärarröster om geografiundervisning med nyanlända i klassenHellström, Victoria January 2018 (has links)
Studien efterfrågar en förståelse om lärares arbete med de utmaningar som finns inom geografiundervisningen i klasser där det går nyanlända elever. Vidare även kunskap om hur klassens undervisning påverkas samt hur lärarens lektioner genomförs när de här förutsättningarna existerar. För att förstå hur lärares utmaningar ser ut och vidare vilka strategier de har för att bedriva undervisningen inom geografi med efter dessa förutsättningar, genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer på grundskolor i Uppsala. Resultatet och innehållet visar de dilemman som rör klasser med nyanlända elever inom svenska skolan och berättar hur lärarnas strategier fungerar under de här lektionstillfällena. Strategierna som lärare använder syftar till att ge alla elever den undervisning de har rätt till enligt svensk lag. De arbetar för att få eleverna att förstå grundläggande kunskaper och olika begrepp, vilket de gör genom att arbeta mycket med begreppsförklaring och repetition. Ibland i den grad att andra elever i klassen ges undervisning på ett sätt som de inte tycker är tillfredsställande. Resultatet visar att i klasser som undervisas i geografi som har nyanlända elever, kan andra elever blir understimulerade och efterfrågar mer dynamik i undervisningen. Lärare påtalar att undervisningstakten stagnerar och att de inte hinner med efterfrågat kursplansinnehåll.
|
86 |
Resan in i ett nytt utbildningssystem : En litteraturstudie om nyanlända elevers inkludering i Samhällskunskapsämnet för årskurs 4-6Asllani, Leunora, Larsson, Lisa January 2018 (has links)
Studiens syfte är att utifrån forskning undersöka hur lärare kan arbeta för att inkludera nyan- lända elever i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 4–6. För att få svar på frågeställ- ningarna i studiens syfte har en litteraturöversikt av forskning genomförts. Relevant forskning har varit antologier och vetenskapliga artiklar. Likvärdigheten är bristande i den svenska skolan och många nyanlända elever är varken delaktiga eller inkluderade i skolans alla ämnen. Sam- hällskunskap är ett komplext ämne och för många lärare uppstår svårigheter i att bedriva under- visning. Lärare kan därför få svårt att avgränsa sig på grund av ämnets breda innehåll. Vidare väljer många lärare att antingen fokusera på kunskapsuppdraget eller fostransuppdraget, vilket blir problematiskt då båda har en betydelsefull roll. Människor rör sig över nationsgränser vilket påverkar samhället men även den svenska skolan. Resultatet i genomförd litteraturstudie har visat att det finns många faktorer som påverkar inkluderingen av nyanlända elever i samhälls- kunskapsundervisningen. De påverkande faktorerna är nyanlända elevers erfarenheter men även deras språk-och ämneskunskaper. Resultatet tar också upp vikten av ett holistiskt synsätt i undervisningen.
|
87 |
Kartläggningar av nyanlända elever : ett lärarperspektiv. / Mappings of newly arrived students : a teacher perspective.Hjert, Erik January 2017 (has links)
InledningSkollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.
|
88 |
Kartläggningar av nyanlända elever : ett lärarperspektiv / Mappings of newly arrived students : a teacher perspectiveHjert, Erik January 2017 (has links)
Inledning Skollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.
|
89 |
Hur ska man stödja nyanlända elever i samhällkunskap? : En intervjustudie i hur gymnasielärare i samhällskunskap tillämpar språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. / How are we suppose to support refugees in learning civics? : A interviewstudy in how high school-teachers apply "Scaffolding Language, Scaffolding Learning".Topic, Sanel January 2020 (has links)
One of the biggest challenges in Swedish education is figuring out how to support the growing number of refugees. Although the country has had plenty of migration since World War II the knowledge about how to teach this group in school is limited. The purpose of this study is to investigate how high schoolteachers in civics are doing to help this category of students and relate it to Pauline Gibbons theory. The Australians main thesis is that teachers should focus on both language and the subject. I did the research by interviewing six teachers and found out that most of Gibbons thoughts are logical but that plenty are hard to implement under the current circumstances. It is also very important to be flexible while implanting the theory to get the wished effect.
|
90 |
SKOLSKÖTERSKANS HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE MED FOKUS PÅ NYANLÄNDA ELEVERHerrmann, Maike, Haleemi, Hosai January 2020 (has links)
Haleemi H. och Herrmann M. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever. En intervjustudie. Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakultet för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.Bakgrund: Antalet nyanlända elever i grundskolan har ökat under de senaste åren i Sverige. Detta har inneburit att skolsköterskor allt oftare träffar dessa barn vilka tillhör en riskgrupp då de oftare riskerar att drabbas av ohälsa jämfört med barn födda i Sverige.Syfte: Syftet var att belysa hur skolsköterskan upplever sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på nyanlända elever i åldern 6 - 16 år.Metod: Kvalitativ intervjustudie. Totalt 10 skolsköterskor intervjuades genom en semistrukturerad intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys utfördes enligt Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Fyra kategorier och sju subkategorier framkom; de fyra kategorierna var: Språkbarriär leder till kommunikationssvårigheter, Kulturmedvetenhet som grundförutsättning, Att känna sig värdefull som skolsköterska, Tidskrävande att stödja nyanlända elever.Slutsats: Kommunikationssvårigheter kan minskas med förbättrad tolkkvalitet. Även om skolsköterskorna känner sig värdefulla behövs mer tid, kulturkunskap och samarbete mellan olika kompetenser vilket kan gynna både skolsköterskor och de nyanlända eleverna och deras familjer. / Haleemi H. and Herrmann M. The school nurse's health promotion and prevention work focusing on newly arrived students. An interview study. Degree project in pediatric nursing 15 higher education credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: The number of newly arrived elementary school students arriving from other countries has increased in recent years in Sweden. It is not uncommon that these students arrive suffering from health-related issues necessitating frequent meetings with school nurses. Aim: To illustrate how school nurses experience their health promotion and prevention work with a focus on newly arrived students aged 6 - 16 years. Methods: A qualitative interview study was conducted. A total of ten school nurses were interviewed with the help of a semi-structured interview guide. Analysis of interviews was performed using qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman. Results: The analysis led to four categories and seven subcategories; the four categories were: the language barrier leads to communication difficulties, to feel valued as a school nurse, Time-consuming to support newly arrived students, Cultural awareness as a prerequisite, and seven subcategories.Conclusions: Increased staffing, the collaboration between different skills and improved interpretation quality were identified as interventions that may benefit both school nurses and the newly arrived students and their families.
|
Page generated in 0.0779 seconds