Who tells the true story of the world? The western civilisation is highly influenced by the written word. The writings of ancient philosophers, poets and religious authorities still have a strong cultural impact. Myths and religion as well as philosophical and political systems effects our self-concept. These models are all unified by there ambition to explain mankind and tell the story of reality. This essay examines two published diaries in order to discuss their relation to the common story of the world. The objects of the study are Feberboken, by Stina Aronson (written in 1934) and Allt, by Martina Lowden (written in 2006). The diary is a place for the personal story, it gives the writer an opportunity to confront the surrounding world. The conventional conception of reality can be questioned. I will use Pierre Bourdieus theory about the biographic I to discuss the Self in the texts. Two definitions of mimesis will be treated. The traditional meaning of the term, given by Plato, and the postmodern point of view, represented by Gilles Deleuze. I aim to investigate how Feberboken and Allt are confronting the generic image of reality.

The purpose of this essay is to critically review Pierre Bourdieus contribution to agency – structure debate. I will do this with help from the thinking of George Herbert Mead. My aim is to show that Mead can provide valuable knowledge to Bourdieus theory. Pierre Bourdieus notion of habitus is his solution to the dilemma between agency and structure. It is in the habitus that the objective structures meet the inner, subjective structures and this results in various actions. Bourdieu claims that the relation between the habitus and the outer structures causes dispositions to ‘ways of reacting’. His aim with the notion of habitus is to show why the society follows an often strict regularity. Bourdieus is however often accused of being a determinist. I do not totally agree with this criticism but I claim that Bourdieus hasn’t done enough to stipulate his middle way between freedom and constraint and agency and structure. The habitus seems to be more or less immune to mayor upset. Bourdieu is often unclear of how the individual uses his dispositions in various situations. Bourdieus is letting the habitus to too much work. He sometimes seems to forget that it is an individual beyond the habitus. He underestimates the power of humans to make choices of their own. There seems to be more to the notion of agency then the habitus can fully capture. Thus we turn to the thinking of George Herbert Mead. I claim that Mead offers a way out of Bourdieus dilemma between agency and structure. He does this by focusing on what happens in the particular situation. Mead believes that the society reproduces itself in two different ways. There is the ‘unreflexive’ way which has certain similarities with Bourdieus way of thinking. The main difference between Mead and Bourdieu is that Mead claims that there is another way that the society reproduces itself. This is what he calls the reflexive reproduction. If the individual encounters resistance he/she becomes aware of the habitual expectations he/she brought in to the situation. The resistance causes a break in the world the individual takes for granted. The individual then reflexively adapt there actions to the situation. The break makes the individual aware of the world, and this is what lacks in Bourdieus theory. The individual can think and also act in opposite to their habits or habitus. This is what can cause the habitus to change.

Studien handlar om lärares syn på ämnesintegrering och hur den bedrivs på en skola med ämnesintegrering som profil i Stockholm. Intervjuade lärares förståelse av ämnesintegrering och en individualiserad undervisning analyseras utifrån Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning, ramfaktorteorins begrepp lotsning, begreppet skolkod, samt med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp habitus.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet. Tränarna lyfter fram de fysiskt negativa konsekvenserna vid konsumtion av alkohol och är eniga om att det påverkar idrottsutövandet negativt. Alla nio tränare känner ett stort ansvar för sina aktiva under utövandet av idrotten men nämner att det är svårt veta hur mycket de ska inverka på de aktivas alkoholvanor utanför idrotten. Vid fortsatt forskning i ämnet kan en kvantitativ studie genomföras för få en övergripande syn på hur tränare ser på alkohol och idrottsutövandet inom olika idrotter. Det är därvid intressant, ur en pedagogisk synvinkel, att undersöka hur ledarutbildningar behandlar ämnet och hur arbetet ute i föreningarna ser ut för att minska användandet av alkohol och senarelägga alkoholdebuten hos ungdomar.

Background: Over the past few years Swedish fashion has expanded and gained attention, both in Sweden and abroad. Every year fashion weeks take place around the world with the purpose of showcasing fashion designers new collections for the up-coming season. Fashion week in Sweden is arranged in Stockholm four times a year in the end of January, in February, in the turn of June and July and in August. The different occasions have different activities and focus. The main focus of January and June/July are fashion shows and the main focus of February and August are trade fairs for buyers and wholesalers. The fashion shows and trade fairs are closed to the public, but other fashion events directed to the public takes place during these weeks. Seeing as many stakeholders are involved in fashion week they all have some kind of relationship to one another. This makes fashion week in Stockholm an interesting case to study and analyze from a sociological theoretical approach.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ”Rum för barn”. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan. Från marknadens håll har det däremot alltid varit en självklarhet att agera utifrån den fria marknadens villkor. Dock verkar det som att kulturen står inför ett paradigmskifte och därmed tvingas ta ett allt större ansvar för finansiering då bidragen tenderar att minskas. Marknadsföringens grundkoncept är enligt Philip Kotler ”meeting needs profitably” (Kotler & Keller 2003 s. 5), vilket kan översättas till att möten måste ge resultat. Kotlers teorier jämfördes med kulturens grundtanke att målet framförallt är absolut kvalitet samt Pierre Bourdieus teorier rörande kulturens förnekande av ekonomin. Elisabeth Lindfors teorier användes för att belysa skillnaderna mellan Kotlers grundtankar om marknadsföring och marknadsföringens tillvägagångssätt inom kulturen. Ovanstående teorier har sedan undersökts för att se huruvida dessa är relevanta i dagsläget. Det fenomen som undersöktes var, som nämndes ovan, Åhléns sponsring av Kulturhusets ”Rum för barn”, då detta uppmärksammats från kulturens håll eftersom näringslivet (Åhléns) finansierat en stor del av verksamheten. ”Rum för barn” är ett barnbibliotek som funnits på Kulturhuset i trettio år. Under 2005 totalrenoverades biblioteket med en tydlig pedagogisk tanke. Där finns åldersindelade rum med anpassade aktiviteter, så som matematikstuga och målarverkstad. Empirin visade på att hela 90 stycken av respondenterna inte sett att Åhléns sponsrat ”Rum för barn”. Vidare framkom att de flesta var väldigt positivt inställda till samarbetet. Utifrån empirin i detta specifika fall drogs slutsatsen att den negativa inställning till det kommersiella inom konsten, som är grunden i bland andra Pierre Bourdieus kultursociologiska teorier, inte verkar återfinnas bland kulturkonsumenterna på ”Rum för barn”. Skepticismen till ekonomins intrång i kulturen verkar snarare ligga hos konstutövarna själva.

Denna magisteruppsats tittar närmare på den svenska musikfestivalmarknaden år 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden är viktig och vilka strukturer som existerar på marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer måste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att använda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält som analysverktyg. Uppsatsen har ett inifrån -och utifrånperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll där, finns också med samt publikens bild av marknaden. Dessa tre aspekter är delar av festivalmarknaden och har betydelse för dess struktur och framtid. De är därmed stommen i uppsatsens analys. Musikfestivalmarknaden växer och det är uppsatsens utgångspunkt. Uppsatsen ämnar vara ett redskap för hur just denna marknad (men även andra) kan förstås. / This Master’s Level paper examines the Swedish market of music festivals, in the year 2008. The author takes an interest in why the market is important and what the market structures look like. What kind of rules exist in the market and how must one operator manage these rules of the game in order to survive in an ever-more competitive music festival market? These are questions that the paper deals with. French sociologist Pierre Bourdieu developed the concept of fields; a framework of cultural and literary fields that can be used to understand relations in social life. The author has used Boudieu’s field theory as tool to understand the structure of the wedish market of music festivals. The paper has a perspective from the inside, as well as a perspective from the outside. It includes the views of the arranger of the music festival, as well as those of the press and the festival audience. All these three angles are part of the market and have a significance for its structure and future. As such, they therefore make up the frame of the analysing part of the paper. / Emma och magisterprojektet på KSM

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.

Drawing from Pierre Bourdieu’s socio-cultural approach, this qualitative research project aimed to: (a) understand the responses to current body norms and expectations tied to health and physical appearances amongst underprivileged young women; and; (b) understand to what extent the dominant obesity discourse is inscribed in these women’s bodily habits. Results highlight that participants were aware of the dominant obesity discourse through their perceptions, sentiments, and dispositions towards bodily norms and expectations. Despite their awareness, underprivileged living conditions generated other sets of priorities, such as motherhood, achieving economic stability, completing education, and gaining physical independence which were far greater preoccupations. Underprivileged young women’s ‘choice of the necessary’ is based on optimizing resources and prioritizing needs and responsibilities. Findings support the use of Pierre Bourdieu’s concepts which consider the effects of various aspects of underprivileged living conditions on lifestyles.

Drawing from Pierre Bourdieu’s socio-cultural approach, this qualitative research project aimed to: (a) understand the responses to current body norms and expectations tied to health and physical appearances amongst underprivileged young women; and; (b) understand to what extent the dominant obesity discourse is inscribed in these women’s bodily habits. Results highlight that participants were aware of the dominant obesity discourse through their perceptions, sentiments, and dispositions towards bodily norms and expectations. Despite their awareness, underprivileged living conditions generated other sets of priorities, such as motherhood, achieving economic stability, completing education, and gaining physical independence which were far greater preoccupations. Underprivileged young women’s ‘choice of the necessary’ is based on optimizing resources and prioritizing needs and responsibilities. Findings support the use of Pierre Bourdieu’s concepts which consider the effects of various aspects of underprivileged living conditions on lifestyles.