Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig aspekt inom hälso- och sjukvården. Det är sjuksköterskors ansvar att göra patienterna delaktiga i sin egen vård och behandling. Forskning lyfter vikten av att göra patienten delaktig i vården och hur delaktigheten främjas. Samtidigt lyfts hindrande faktorer som gör att patientdelaktigheten inte alltid fungerar i verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens delaktighet; utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod:En allmän kvalitativ litteraturstudie med strukturerad informationssökning utfördes. Resultat: I resultatet redovisas en sammanställning av tio kvalitativa artiklar och ur analysen framkom fyra teman: Ömsesidig relation och engagemang, delad makt och kompetens, tid och förmåga och andra hindrande och främjande faktorer. För att patientdelaktighet ska fungera krävs det ömsesidig respekt och en god relation mellan sjuksköterska och patient. Något som visade sig påverka patientmedverkan var tidsbristen hos sjuksköterskorna men även den fysiska eller kognitiva förmågan hos patienten. Konklusion: Patientdelaktighet förespråkar en jämställd relation mellan sjuksköterskor och patienter. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns bidragande faktorer som utgjorde hinder till patientdelaktighet. Patienters brist på kunskap gällande hälsan hade negativ effekt eller hindrade patientensmedverkan. Något som upplevdes otillfredsställande var den begränsade tiden som sjuksköterskorna hade att ägna till patienterna då andra arbetsuppgifter också krävde tid. / Backgroud: Patient participation is an important aspect in healthcare. It is the nurses' responsibility to involve patients in their own care and treatment. Research raises the importance of involving the patient in care and how participation is prometed. At the same time, hindering factors are raised that mean that  patientparticipation does not always work in reality.Aim: The aim of the study was to describe the patient's participation; from the nurse's perspective. Method: A general qualitative literature review with structured information retrieval was performed. Results: The results present a compilation of ten qualitative articles and the analysis revealed four themes: mutual relationship and engament, shared power and competence, time and ability and other hindering and promoting factors. For patient participation to work, mutual respect and a good relationship between nurse and patient are required. Something that affect patient participation was the lack of time among the nurses but also the physical or cognitive ability of the patient. Conclusion: Patient participation advocates an equal relationship between nurses and patients. The nurses experienced that there were contributing factors that constituted obstacles to patient participation. Patients' lack of knowledge about health had a negative effect or hindered patient participation. Something that was unsatisfying was the limited time that the nurses had to devote to the patients as other tasks also required time.

Människans livslängd förväntas bli längre vilket leder till att fler personer behöver vård. Vårdpersonal behöver därför använda flera strategier för att förbättra hälsan och livskvalitén, en av strategierna är att patienterna får vara delaktiga i sin vård. Därav är patientdelaktigheten viktig för patienternas välmående och livskvalité. Patientlagen (2014:821) syftar till att hälso- och sjukvården ska stärka patienten samt främja patientens självbestämmande och delaktighet. Syftet var att beskriva patientens uppfattning om delaktigheten i vården. En allmän litteraturstudie utfördes och resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Studieresultatet resulterade i två kategorier: förutsättningar för delaktighet och påverkansfaktorer. Resultatet visade att vårdpersonalens bemötande och tillit påverkade patientdeltagandet och känslan av att vara involverad i sin vård. När patienten fick tillräckligt med information angående sin vård ökade förståelse för hälsosituationen och möjligheten till att vara delaktig i sin vård. Patientdeltagandet ökade när patienterna kände sig hörda och förstådda samt när det skapades en bra. relation med vårdpersonalen. / Human life is expected to be longer, which means that more people need healthcare. Therefore, healthcare professionals need to use several strategies to improve human health and quality of life, one of the strategies being to allow patients to be involved in their care. Hence, patient participat'ion is important for patients' well-being and quality of life. The Patient Act (2014: 821) aims for the health care system to strengthen the patient and promote the patient's self-determination and participation. The purpose was to describe patients' perceptions of participation in healthcare. A systematic literature review was conducted and the result was based on 11 scientific articles. The study resulted in two categories: conditions for participation and influencing factors. The result showed that the care staff's attitude and confidence affected the patient's participation and the feeling of being involved in their healthcare. When the patients received better information regarding their care, they were able to understand their health situation better and were given a greater opportunity to be involved in their own healthcare. Patient participation increased when patients felt heard and understood as well as when a good relationship was created with the healthcare staff.

Bakgrund  Patienter som drabbas av afasi till följd av stroke upplever svårigheter att förmedla behov och att de ej görs delaktiga, vilket riskerar leda sämre vård. Det verbala språket är en vital del i kommunikationen och social samvaro tillsammans med någon form av kommunikation är en förutsättning för relationsskapandet i vården. Vårdpersonal riskerar, ofta på grund av kunskapsbrist i kommunikation och alternativa kommunikationsvägar, att undvika patienter med afasi och fokusera samtalet kring omvårdnadsåtgärder. Detta kan leda till att patienter med afasi ges få möjligheter att uttrycka behov och göra sig hörda och möjligheten till delaktighet begränsas.   Syfte Att belysa vårdpersonalens upplevelse av patientdelaktighet i mötet med patienter med afasi till följd av stroke. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna är framtagna genom sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl och daterade mellan åren 2010 och 2019. Resultat Resultatet framkommer tre kategorier som alla hade betydelse för patientdelaktighet. Dessa var; kunskap, kommunikation och relationen. I kategorin kunskap framkommer att ökad kunskap hos vårdpersonalen leder till ett ökat självförtroende som skapar större förutsättningar för patientens delaktighet i vården. Kommunikation framkommer vara det som till största delen påverkar upplevelsen av delaktighet. Med effektiv kommunikation upplevs delaktigheten öka då patienten ges möjlighet att medverka i sin vård i större utsträckning. Relationen och bemötandet i vården är beroende av vårdpersonalens attityder som kan förstärka eller minska delaktigheten. Slutsats Kommunikation var den faktor som till största delen påverkade delaktigheten. Vårdpersonal upplever att ökad kunskap och större förståelse för patienten påverkar kommunikationen med patienter med afasi positivt. Ökad kunskap bidrog även till ett ökat självförtroende vilket främjar relationsskapandet och kommunikationen. Detta främjar patientendelaktigheten och synliggör patientens bevarade förmågor, vilket stärker patientens tro på sig själv. / Background Patients suffering from aphasia as a result of stroke may have difficulty conveying needs and are at risk for poor medical outcomes. The verbal language is a vital part of communication and social interaction and some form of communication is a prerequisite for the caring relation between patient and nurse. Nurses lack knowledge of communication and alternative communication routes, which means that there are few calls initiated to communication. Nurses are there for at risk of avoiding the patient and focus the conversation around medical tasks. This can lead to patients with aphasia having few opportunities to express their health care needs and make themselves heard and their possibility to participate is severely limited. Aim The aim was to illustrate measures that promote participation between nurses and patients suffering from aphasia as a result of stroke. Method This study was conducted as a literature review with inductive design. The literature review includes 15 articles with qualitative and quantitative design. The articles were collected through searches in the databases Pubmed and Cinahl and are dated between 2010 and 2019. Results The result is presented in three categories that were all relevant for patient participation. The categories are; knowledge, communication and relationship. The knowledge category emerges that increased knowledge among healthcare professionals leads to increased self-confidence that creates greater conditions for patient participation in care. Communication appears to be, what for the most part, affects the experience of patient participation. With effective communication, patient participation is perceived to increase as the patient is given the opportunity to participate in their care to a greater extent. The relationship and response in care depend on the attitudes of health professionals that can strengthen or reduce participation. Conclusions Communication was the factor that mostly affected participation. Healthcare professionals feel that increased knowledge and greater understanding of the patient affects communication with patients with aphasia positively. Increased knowledge also contributed to increased self-confidence, which encourage communication and the ability to establish a relationship. This promotes patient participation and makes the patient's preserved abilities visible, which strengthens the patient's belief in themselves.

På akutmottagningen sker korta möten med ett stort antal patienter. Dessa möten präglas av snabba beslut och akuta åtgärder samtidigt som stunden med väntan och ovisshet kan vara lång för patienten. Delaktighet i vården är en rättighet för patienten och en skyldighet för den som utför vård och omvårdnad. Forskning visar att patientdelaktighet har många positiva fördelar, både för patienten och sjukvården. Patienten ska så långt det är möjligt göras delaktig i sin egen vård. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av delaktighet i samband med vård och behandling på akutmottagning. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes i PubMed, CINAHL, PsycINFO, MedLine och genom manuella sökningar. Femton empiriska originalartiklar inkluderades totalt. Dessa granskades för att sedan analyseras genom integrerad analys. Resultatet delades in i fyra huvudkategorier: möjlig delaktighet i vårdmötet, omgivningens påverkan i mötet, betydelse av skade- och sjukdomstillståndet samt tillit till vården. Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av delaktighet i samband med vård och behandling på akutmottagning. Patienterna upplevde att möjligheten till delaktighet bland annat främjades av ett samspel med vårdpersonalen som präglades av ett gott bemötande, bekräftelse och användandet av ett begripligt språk, tydlig information, att bli tilltalad som en person och inte ett sjukdomstillstånd samt ett förtroende till akutsjukvården. Skade- och sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad kunde både vara ett hinder och en möjlighet för delaktighet medans akutmottagningens miljö endast ansågs vara ett hinder för delaktighet, enligt patienterna. Slutsatsen var att det fanns en önskan om och ett behov av delaktighet hos patienter som söker sig till en akutmottagning. Patientdelaktighet har både individ- och samhälleliga vinster. Fler studier behövs för att öka förståelsen hos akutsjuksköterskan om patienternas erfarenheter för att kunna utveckla och förbättra vården. / At the emergency department several short meetings take place and these are characterized by quick decisions and urgent actions. For the individual patients, however, the moment of waiting and uncertainty can be long. Patient participation is a right for the patient and an obligation for healthcare professionals. Research shows that patient participation has many positive benefits, both for the patient and the health care system. As far as possible, the patients should be involved in their own care. The aim was to describe patients’ experiences of patient participation in connection with care and treatment in the emergency department. The chosen method was a general literature study, where article searches were performed in PubMed, CINAHL, PsycINFO, MedLine and through manual searches. Fifteen empirical original articles were included. These were reviewed and then analyzed through integrated analysis. The result was divided into four categories: possible participation in the care interaction, the environments impact on the meeting, the importance of the state of injury and illness and trust in the healthcare. The patients had both positive and negative experiences of patient participation in connection with care and treatment at the emergency department. Patients experienced that the possibility of participation was promoted by interaction with the health care staff, which was characterized by a good encounter, confirmation and the use of an understandable language, clear information, be addressed as a person and not a medical condition and a trust in emergency medical care. The severity of the injury or the illness could both be an obstacle and an opportunity for participation while the emergency department environment only was considered as an obstacle for participation, according to the patients. The conclusion was that patients in the emergency department got a desire and a need for participation. Patient participation has both individual- and social benefits. More studies are needed to gain better understanding about patients’ experiences in order to develop and improve care.

Bakgrund: Patientens delaktighet är reglerat i flertalet lagar och är en rättighet för alla patienter inom svensk hälso- och sjukvård. Inom tvångsvården har tidigare forskning visat att delaktigheten begränsas då det finns vårigheter i att få en patient som vårdas under tvång att känna sig delaktig. För att öka förståelsen för hur arbetet kring patientdelaktighet inom den rättspsykiatriska kontexten går till valde författarna att undersöka detta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sex sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att arbeta inom rättspsykiatrisk vård intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades i tre olika teman. Vikten av kommunikation beskriver betydelsen av tydlig kommunikation och att patienten får den information som krävs för att kunna vara delaktig. Patientens engagemang i sin vård tar upp sjuksköterskornas syn på delaktighet, deras erfarenhet av att motivera till delaktighet samt att alla patienter har olika nivåer av förmåga och insikt. Förutsättningar för patientdelaktighet beskriver de utmaningar sjuksköterskan möter i arbetet kring delaktighet och vad det finns för resurser som främjar delaktighet. Slutsats: Denna studie undersökte sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patientdelaktighet inom rättspsykiatrisk vård. Resultaten visade att patientens vårdplan och kommunikation var centrala för att främja delaktighet. Anpassning, motivation och kompetens var viktiga faktorer. Trots utmaningar har patientdelaktighet utvecklats positivt över tid.

Bakgrund: Trycksår är en skada på hud eller vävnad som uppstår genom tryck och/eller skjuv. Det finns många faktorer som ökar risken för trycksår. Såren kan skapa lidande för patienter både fysiskt och psykiskt vilket förlänger återhämtning och vårdtid. Sjuksköterskan ansvarar för att bjuda in patienter och anhöriga till delaktighet för att utföra en god och säker omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling och/eller trycksårsprevention. Metod: Allmän litteraturöversikt användes som design där 10 kvalitativa originalstudier hittades i databaserna PubMed, Psycinfo och CINAHL. Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades enligt Fribergs fyra-stegs analysmetod. Teoretisk referensram som valdes till arbetet är Katie Erikssons omsorgsteori.  Resultat: Fyra huvudkategorier samt fem underkategorier identifierades. Både positiva och negativa upplevelser om delaktighet framkom. Positiva upplevelser av delaktighet förekom vid personcentrerad vård där utbytet av information och kunskap var ömsesidigt. Det som påverkade patienternas delaktighet negativt var smärta och bristande kunskap hos både patienter och vårdpersonal. Faktorer som ansågs lindra lidandet och hade positiv inverkan på delaktighet var ett gott bemötande från personalen, med fokus på personcentrering och tillgång till adekvat information.  Slutsats: Patienter har olika upplevelser av delaktighet i sin egen trycksårsbehandling. Delaktigheten är beroende av att patienten förses med efterfrågad information och kunskap samt att vården personcentrerad. Personalen måste besitta specifik kunskap för att möjliggöra patientens delaktighet i vården. I framtiden bör fler studier genomföras för att få en bredare kunskap om området. / Background: A pressure ulcer is an injury to skin or tissue that occurs through pressure and/or shear. There are many factors that increase the risk of pressure ulcers. The wounds can create suffering for patients both physically and psychologically, which prolongs recovery and treatment time. The nurse is responsible for inviting patients and relatives to participate in order to perform good and safe nursing care. Aim: To examine patients' experience of participation in their own pressure ulcer treatment and/or pressure ulcer prevention.  Method: General literature review was used as design where ten qualitative original studies were found in the databases PubMed, Psycinfo and CINAHL. The quality review was carried out using SBU's review template and then analyzed according to Friberg's four-step analysis method. The theoretical frame of reference chosen for the work is Katie Eriksson's theory of care. Result: Four main categories and five subcategories were identified. Both positive and negative experiences of participation emerged. Positive experiences of participation occurred in person-centred care where the exchange of information and knowledge was mutual. What negatively affected patients' participation was pain and a lack of knowledge on the part of both patients and healthcare staff. Factors considered to alleviate suffering and have a positive impact on participation were good treatment from staff, focusing on person-centredness and access to adequate information. Conclusion: Patients have different experiences of participation in their own pressure ulcer treatment. Participation is dependent on the patient being provided with the requested information and knowledge and the care being person-centred. The staff must possess specific knowledge to enable the patient's participation in care. In the future, more studies should be carried out to gain a broader knowledge of the area.

Bakgrund: Inom slutenvården i Sverige varje år utförs cirka 800 000 operationer där patienter skall positioneras inför operationen på ett säkert sätt för att förebygga vårdskador. Den perioperativa vården utgör därmed en central del. Ett operationsteam som arbetar tillsammans och använder sina unika kunskaper ihop stärker patientsäkerheten. Delaktighet är centralt i allt vårdande men det saknas kunskap om hur detta synliggörs i patientens positionering på operationsbordet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur operationsteamet gör patienten delaktig i sin positionering på operationsbordet. Metod: En kvalitativ icke-deltagande observationsstudie genomfördes på två sjukhus i sydvästra Sverige. Insamlad data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationsteamet gör patienten delaktig i sin positionering på operationsbordet på olika sätt; genom att guida patienten genom processen, inge trygghet och lugn på operationssalen, ge information, ge bekräftelse och inkludera patienten i teamet. I några fall var patienten inte i fokus och gjordes inte delaktig, därmed exkluderades patienten ur teamet. Slutsats: Operationsteamet är oftast väl rutinerade i hur de skall delaktiggöra patienten i sin positionering på operationsbordet. Att teamet är välfungerande och kan lyssna på och bekräfta patienten samt förmedla lugn och trygghet, bidrar till ökad delaktighet. / Background: Within Swedish inpatient care around 800000 surgeries are performed each year and where patients are positioned on the operating table in a way that prevents injuries. An operating team that works and uses their unique skills together can prevent lifethreatening complications. Patient participation is central to all care but there is a lack of knowledge about how this is made visible in the patient's positioning on the operating table.  Aim: Investigate the work of the surgical team to involve the patient in their positioning on the operating table. Method: A qualitative non-participation observational study was conducted in two hospitals in south-western Sweden. Collected data was analyzed using Graneheim and Lundmans description of a qualitative content analysis. Results: The surgical team usually involves the patient in their positioning and this in several different ways; by guiding the patient through the process, offering safety in the operating room, providing information, confirmation and including the patient. In some cases, the patient was not involved and excluded from the team. Conclusion: The operating team is usually very familiar with how they're going to involve the patient in their positioning. A team that is well-functioning listens to and confirm the patient and offer security, contributes to increased participation.

Bakgrund Sedan en tid tillbaka har webbåtkomst av patientjournalen utvecklats och blivit möjlig för patienterna såväl i Sverige som i flera länder globalt. Sedan tillgången till journalen underlättats för patienterna tar allt fler chansen att läsa i sina journaler. Med bakgrund av detta undersöks patienternas upplevelser och erfarenheter av att läsa sina journaler i denna litteraturstudie.  Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av att läsa journalen vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes genom att samla in data och granska 17 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna innefattar varierande typer av studiedesign. Författarna granskade de utvalda originalartiklarna efter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning, för att sedan analysera artiklarna genom en integrerad analysmetod. Utefter detta presenterades resultatet uppdelat efter tre teman som författarna fann under analysen.  Resultat Genom granskningen upptäcktes tre huvudteman. De teman som upptäcktes då patienternas upplevelser av att läsa sina journaler undersöktes var: Patienternas upplevelse av: patientdelaktighet, av att inhämta, tolka och förstå journalinformation och personcentrering. Under dessa huvudkategorier sågs ett antal subteman. Dessa subteman innefattade patienternas upplevelser av eller kring deltagande, kommunikation, medicinsk terminologi, förståelse, tekniska svårigheter, reaktioner och känslor, partnerskapet, egenmakt och egenvård. Slutsats Enligt studien var patienterna till stor del positiva över tillgången till patientjournalen och ville läsa sina journalanteckningar. Skillnader fanns mellan olika grupper av patienter när det kom till vilka som tyckte sig ha mest nytta av att läsa journalerna. Patienterna upplevde språkbruket och den medicinska terminologin som används i journalen som svårt att förstå. Enligt studien kan en ökad personcentrering och patientdelaktighet, vid och kring journalföringen, leda till positiva erfarenheter hos patienterna såväl som det kan ge minskade risker inom vården. En ökad personcentrering vid journalföring kan även bidra till att stärka patienternas möjligheter till ett högre mått av hälsolitteracitet. / Background For some time now, web access to the medical records has developed and become possible for patients both in Sweden and in several countries globally. Since access to medical records has been made easier for patients, more and more people are taking the chance to read their medical records. Against this background, the patients attitudes and experiences of reading their medical records are examined in this litteraturestudy. Aim The aim was to shed light on adult patients' experience of reading their medical record when in contact with the health care system. Method The authors created a non-systematic literature review by collecting data and reviewing 17 scientific articles. The articles included were of various types. The authors reviewed the selected articles according to Sophiahemmet University's assessment document for quality review and then analyzed the articles through an integrated analysis method. Following this, the results were presented divided according to three themes that the authors found during the analysis. Results Through the review, three main themes were discovered. The themes that were discovered when the patients' experiences of reading their medical records were examined were: The patients' experience of: patient participation, of obtaining, interpreting and understanding medical record information and person-centeredness. Under these main categories, several sub-themes were seen. These sub-themes included the patients' experiences of or around participation, communication, medical terminology, understanding, technical difficulties, reactions and feelings, the partnership, empowerment and self-care. Conclusions According to the study, patients for the most part had positive experiences while reading their medical records and wanted to continue doing so. There were differences between groups of patients when it came to who found that they had the most benefit from reading the medical records. The patients found the language and medical terminology used in the medical record difficult to understand. According to the study, increased person-centredness and patient participation in record keeping can lead to increased positive experiences for patients as well as reduced risks in care. An increased person-centredness in recordkeeping can also contribute to strengthening patients' opportunities for a higher measure of health literacy.

Introduction: People with Parkinson's disease require individualised medication regimens to achieve symptomatic control whilst managing complications of the treatments and the underlying disease. Patients should continue to receive their individualised regimen when they are admitted to hospital but studies have highlighted that this may not happen. There is a paucity of research about patients' perceptions of the management of anti-parkinsonian medicines during a hospital admission and the aim of this study was to explore the perceptions of Parkinson's disease patients admitted to Leeds Teaching Hospitals about the management of their anti-parkinsonian medications.Method: Grounded theory methodology was used to allow detailed exploration of patients' perceptions and to generate theory about this under-researched area. Face to face, semi-structured interviews were conducted with 13 Parkinson's disease patients during their hospital admission, fully transcribed and analysed using the constant comparative approach. Results: Categories contributing to the core category of 'patient anxiety' were identified as 'maintaining usual medication routine', 'access to anti-parkinsonian medications', 'accuracy and consistency', 'trust in healthcare professionals' and 'staff knowledge about Parkinson's disease'. Strategies used to manage the anxiety were related to the categories 'utilising expertise' in Parkinson's disease and 'patient involvement' in their care. Discussion: The theory suggests that some patients have negative perceptions about the management of their medicines during a hospital admission. Areas for practice development are presented along with areas for future research. Conclusion: This study provides new insight into the perceptions of patients with Parkinson's disease about the management of their medicines during a hospital admission.

Bakgrund: Informationsutbyte mellan sjuksköterskor vid skiftbyte, så kallad överrapportering är en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ansvarar för att bedriva en god och säker vård, vilket främjas när patienten ges möjlighet till att delta i sin vård och därmed bli en i vårdteamet. Bedsiderapportering är den enda rapporteringsmodell som inkluderar patienten och har blivit allt vanligare inom hälso-och sjukvården. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bedsiderapportering. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på en slutenvårdsavdelning. Resultat: Resultatet presenterar tre huvudkategorier; Patienten i fokus, Sjuksköterskans professionella ansvar och Arbetsbelastningens påverkan med tillhörande sju subkategorier. Sjuksköterskans involvering av patienten vid bedsiderapportering främjar patientdelaktigheten och är det mest framträdande ur resultatet. Bedsiderapportering upplevs som positivt men medför även vissa utmaningar som exempelvis tidskrävande och äventyrande av patientens sekretess. Konklusion: Bedsiderapportering främjar patientdelaktighet men det sker inte automatiskt. Det krävs att sjuksköterskan har kunskap och färdigheter i hur patienten involveras i överrapporteringen för att uppnå patientdelaktighet. Bedsiderapportering ger sjuksköterskan möjlighet att skapa en egen uppfattning av patienten utan påverkan av kollegors åsikter. Utmaningar med rapporteringsmodellen är att det upplevs tidskrävande samt risken att äventyra patientens sekretess. / Background: Shift handover is an important part of nurses’ responsibility. Nurses have a professional responsibility to provide safe and high-quality care which is promoted when the patient is a participant in their care. Bedside handover is the only model used during shift handover that includes the patient and has become a more common model. Aim: To investigate nurses´ experiences of bedside handover. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Eight semi-structured interviews were performed with nurses working in an inpatient ward. Findings: The result were presented in three main categories; The patient in focus, The nurse´s professional responsibility and The impact of workload with associated seven subcategories. The nurse´s involvement of the patient during the bedside handover reporting promotes patient participation and was the most prominent aspect. Bedside handover was perceived as something positive but also brought some challenges by being time-consuming and compromising patient confidentiality. Conclusion: Bedside handover promotes patient participation, but it does not happen automatically. It is required that the nurse has knowledge and skills in how to involve the patient in the handover to achieve patient participation. Bedside handover gives the nurse the opportunity to form their own opinion of the patient without being influenced by colleagues’ opinions. Challenges with bedside handover are that it is time-consuming and risks jeopardizing the patient´s confidentiality.