Syftet med vårt examensarbete var att undersöka teorier om platsmarknadsföring i en svensk kommun och även undersöka vilken roll invånarna hade i utvecklandet av kärnvärden, som är grundläggande för platsmarknadsföringen. Vi gjorde en kvalitativ studie där vi intervjuade två respondenter och åtta invånare i den skånska kommunen Östra Göinge för att lokalisera information kring vilka kärnvärden kommunen skulle kunna grunda sin platsmarknadsförnig på. Intervjuerna jämfördes sedan med varandra och även med tidigare teoretiska studier inom platsmarknadsföring för att lokalisera tre kärnvärden som vi kunde använda som bas i en riktig marknadsföringskampanj, närmare bestämt en mässmonter. Studiens resultat visade att invånarna och respondenterna hade mycket lika åsikter kring hur Östra Göinge uppfattades och att en platsmarknadsföringskampanj måste grundas i invånarnas åsikter för att kunna lyckas optimalt. / The purpose of this essay was to investigate theories of placemarketing in Swedish municipalities and what role the residents have in the process of development core values, which are essential in placemarketing of municipalities. A qualitative study was made where we interviewed two respondents and eight residents in the Swedish municipal Östra Göinge to retrieve information about which core values the municipality could use in their placemarketing. The interviews where then compared to each other and previous studies in placemarketing to locate three core values that we then used as base in a marketing campaign, more precisely a showcase. The results of the study showed that the respondents and residents had very similar opinions and for a successful placemarketing the core values must have the residents support.

Detta projekt undersöker platser och deras identiteter. Projektet syftar till att skapa en katalysator för en välbehövlig diskussion om platser, tillhörighet, identitet och demokrati genom att med grafisk design visuellt gestalta tio delområden i Malmös respektive identiteter och personligheter. En förändring kan komma först efter en insikt.Projektet utgår från en litteraturstudie i ämnet place branding. I denna upptäcks en metod för att analysera städers varumärken City Brands Index. Denna metod modifieras och används tillsammans med en enkätundersökning för att värdera varumärkena hos projektets tio delområden. Denna metod ligger tillsammans med en statistikjämförelse, en historisk litteraturstudie och en observationsstudie som grund för projektets gestaltning. Utifrån dessa undersökningar formges det till varje delområde en vapensköld som på ett subtilt och ibland abstrakt sätt gestaltar delområdets unika identitet. Dessa gestaltningar samlas och presenteras tillsammans på en hemsida, www.malmoplatser.se där besökare kan studera dels dessa vapensköldar, men också en hel del av undersökningarnas resultat. Gestaltningens slutliga och huvudsakliga poäng ligger i åskådarens egna tolkning av kopplingen mellan resultat och vapensköld.Genom att få stadens invånare och besökare att aktivt fundera över platsers identiteter och betydelser skapas en insikt om människors relation till varandra, om tillhörighet och gemenskap. / This project investigates places and their identities. The project aims to create a catalyst for a much needed conversation discussing places, belonging, identity and democracy by using graphic design to visualize the identities and personalities of ten neighborhoods in Malmö. Change can only come after insight.The project is based on a literature study on the field of place branding. In this study a method for analyzing city brands is discovered, The City Brands Index. This method is modified and used in combination with a survey to evaluate the brands of the project’s ten neighborhoods. This method forms, together with a statistics comparison, a historical literature study and an observational study the basis for the design project.Based on these studies, an escutcheon in the shape of a neighborhood shield which subtly and sometimes abstractly depicts the neighborhoods unique identity is designed for each neighborhood.These visualizations are presented together on a website, www.malmoplatser.se/en where visitors can study these neighborhood shields as well as some of the study results. The design projects final and main point lies in the spectators own interpretation of the correlation between the study results and the neighborhood shield.By making the city’s residents and visitors to actively reflect on the identities and importance of places, an insight of people’s relationship to each other, to belonging and community is created.

This dissertation investigates how the process, politics, and impacts of culturally-framed redevelopment balance growth and equity within inner-city neighborhoods experiencing change. Redevelopment programs that draw upon existing arts and cultural assets have been supported and identified by planners as a strategy of local economic development. However, critiques of cultural preservation as a form of economic development argue that the norms and goals of such planning efforts and their impact on existing residents require further evaluation. For example, planning scholars find that cultural preservation may reinforce both existing spatial divides and forms of social exclusion. At the same time, the recognition of ethnic and minority heritage by non-local forces has been identified by some scholars as an opportunity to further the multicultural transformation of public history as well as locally sustainable community development that benefits the neighborhood's original inhabitants. I employ an extended case study research design and ethnographic methods to analyze how the process of producing authenticity contributes or impinges on development and market potential as well as social preservation efforts in a historic African American neighborhood, U Street/Shaw, within Washington, DC. An analysis of the implementation of the guiding vision for the neighborhood's cultural redevelopment, The DUKE Plan, occurs on three scales: neighborhood, anchor institutions, and individual (residents and visitors). Pro-growth strategies that bolstered the marketable "Black Broadway" place brand were supported at each scale rather than opportunities to preserve the neighborhood's identity through the retention of long-term residents and interpretation of the breadth of the community's identity. As a result of culturally-framed redevelopment, the U Street/Shaw neighborhood continues to gentrify causing a loss of belonging and ownership of cultural heritage among long-term residents. Solutions to ensuring that social equity provisions are delivered in culturally-framed redevelopment requires the adoption of accountability measures defined by existing residents during the planning process that commercial and government stakeholders must continually adhere to throughout and after implementation. / Ph. D.

Dans un contexte de mondialisation, la concurrence accrue entre les territoires, dont l’objectif premier est de capter des habitants, des touristes et des entreprises, exacerbe les enjeux liés à leur attractivité. Afin de se différencier les collectivités territoriales et leurs agences de développement adoptent des approches de marketing territorial et commencent à mettre en place des techniques de marquage (dites place branding). Le place branding reprend plusieurs outils issus du domaine de la marque commerciale. Toutefois, le territoire est un « produit particulier » qui regroupe diverses parties prenantes dont les visions et les attentes peuvent diverger. Le succès d’une marque territoire reposera alors en partie sur la gestion de ces parties prenantes. Dès lors, ce travail doctoral entreprend d’adapter au contexte du place branding des concepts de marketing, en considérant les perceptions de trois groupes de parties prenantes, en vue d’améliorer l’efficacité de la marque territoire. Cette problématique de recherche est abordée selon trois questions de recherche: (1) Quelle est la légitimité publicitaire d’une marque territoire, telle que perçue par ses habitants ? Influence-t-elle l’efficacité des actions de place branding ? (2) Dans quelle mesure les gestionnaires de marques territoires ont recours à des stratégies de marketing communautaire afin d’implémenter une communication marketing intégrée (CMI) ? (3) Dans quelle mesure l’image de la marque région constitue-t-elle un vecteur pertinent de la promotion d’une destination, complémentaire à celle de la marque pays, auprès des touristes internationaux ? D’un point de vue théorique, cette recherche doctorale souligne l’importance d’adopter une approche parties prenantes à la compréhension de la marque territoire. Ce faisant, ce travail contribue à développer des preuves empiriques dans le domaine, notamment à l’échelle de la région qui est sous-représentée dans la littérature. Cette thèse met en évidence les similitudes entre la marque territoire et la marque commerciale, et renforce ainsi la validité externe de trois concepts issus du marketing classique. Différentes approches méthodologiques ont été développées et mobilisées. Ces éléments renforcent par ailleurs la validité interne de la présente recherche et contribuent à exclure l’existence d’un biais déclaratif. Les contributions managériales de cette thèse sont liées à ses implications méthodologiques dans la mesure où diverses grilles d’analyse sont proposées aux gestionnaires de marques territoires. Ces outils prennent en compte les spécificités et les enjeux associés aux principales parties prenantes de la marque, et visent à les impliquer dans les initiatives de place branding. Enfin, la mise en place d’une approche de communication marketing intégrée est conseillée. Premièrement, il est proposé que cette approche soit appliquée entre les différents acteurs du territoire. Les résultats montrent ainsi que l’intégration des habitants dans la démarche de place branding est un véritable enjeu qui nécessite une approche distincte de celle préconisée traditionnellement en marketing. Deuxièmement, l’approche de communication marketing intégrée devrait s’appliquer entre les différents niveaux de territoires de façon à tirer parti de l’image du territoire d’ordre supérieur. / In the globalized world, Nowhere, Place, is directly competing against Powerful, World, to attract residents, tourists and talent, as well as firms and investments, whether the place is a meta-region, a country, a region, a city or other locations. Whilst places and destinations around the world have been proclaiming their qualities for a long time, mainly to create awareness or maintain preference, those marketing communications campaigns are short-term and don’t contribute to unifying the place. To compete in such cutthroat environments, public authorities and place agencies have started to recognize the value of adopting branding techniques by way of practising place branding. Place branding adapts several tools developed in the field of commercial branding to contribute to place development and establish image-building strategies that render places more attractive to identified markets. As such, this doctoral work endeavours to adapt mainstream marketing concepts to the context of place branding, taking into account the views of three groups of stakeholders to enhance place brand efficiency. I address these research questions in a French region-branding context, according to three sub-questions that summarise the chapters of this thesis. First, what is the advertising legitimacy of a place brand as perceived by the residents? Does it influence place-branding efficiency? Second, to what extent do place brand managers use community marketing strategies to operationalize the integrated marketing communications (IMC) role of the place brand? Third, to what extent does the region brand image constitute a relevant vehicle for promoting a destination integral to the nation brand image, as perceived by international tourists? Results show that the representational and functional dimensions of a destination brand impact differently implicit attractiveness and intentions to visit. International tourists also perceive the region and the nation brand images as congruent overall, which contributes positively to their intentions to visit the region. From a theoretical point of view, this research highlights the importance of adopting a multi-stakeholder approach to understanding place branding. Doing so contributes to the development of empirical evidence in the domain, by studying the understudied region branding form. This dissertation also highlights similarities with commercial branding and reinforces the external validity of three classic marketing concepts. The methodological implications of this work come from the different methodological approaches (i.e. measurement tools and methods), developed to meet the specificities and stakes associated with the main stakeholders of a place brand. In addition, this approach reinforces the internal validity of the present research and contributes to ruling out the existence of a declarative bias. The managerial contributions of this thesis are connected with the methodological implications, inasmuch as it provides place brand managers with diverse analysis grids that will enable them to take into account the specificities and stakes associated with the main stakeholders of the place brand, and also involve stakeholders in the place-branding process. Finally, I demonstrate the need for an IMC approach that is per se—for example, through the use of an overall brand positioning that covers shared elements between stakeholders so that they all relate to the place brand, or through the adoption of a bottom-up rather than top-down approach to place branding. This approach also should be able to extend to other place scales, by leveraging the image of a higher-order place.

Made available in DSpace on 2016-10-13T14:09:53Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Michele Candeloro Herminio.pdf: 10468301 bytes, checksum: 8d961ddffe55128a29a39dd32d3dc620 (MD5) Previous issue date: 2013-06-19 / This work aims to: 1) describe the Colombian nation branding experience, entitled Colombia es Pasión based in the process steps: a) engagement; b) analysis; c) strategy; d) execution and audit and 2) assess the a) image impacts from an international perspective and b) the economic impact, in export, tourism and foreign direct investment areas. In order to do so, initially were presented concepts that support the understanding of the topic, as country brand, country brand identity, country image, place branding, destination brand and country of origin; following the case study, built from bibliographical, documentary and field research evidences, was presented. The case description and its interpretation in the light of process stages and phases can be found in Chapter 4. The impact assessment of the international image was conducted by content analysis of articles which contained the word Colombia in the title, in the newspapers The New York Times and El País, employing the software Atlas/TI. An index image was developed and its shows an improvement of 81.57% in the country image during the period that Colombia es Pasión was active, however, it was not possible to draw a causal link between the image improvement and the nation branding initiative. The economic impact of the program was evaluated by econometric models that considers the three target variables of the program: exports, tourism and foreign direct investment. The econometric analysis suggests that the program had positive economic impacts on exports and on the number of foreign tourists. The overall result of these two variables is, on average, equivalent to 1.28% of GDP in 2011. However, the most significant impact is on the dependent variables, taken as the program target. The effect of the program, on average, corresponds to 16.73% of exports and 13.63% of the number of foreign tourists in the year preceding the start of the program internationals actions, that is 2005. / Este trabalho tem como objetivos: 1) descrever a experiência colombiana de branding, entitulada Colombia es Pasión, com base etapas do processo: a) engajamento; b) análise; c) estratégia; d) execução e auditoria e 2) avaliar os impactos: a) de imagem, na perspectiva externa e b) econômico, nas áreas de exportação, turismo e investimentos estrangeiros diretos. Para tanto, inicialmente foram apresentados conceitos que apóiam a compreensão do tema, como marca país, identidade de marca país, imagem de país, place branding, marca de destino e país de origem; na sequência foi exposto o estudo de caso construído a partir de evidências bibliográficas, documentais e de campo. A descrição do caso e sua interpretação à luz das etapas e fases do processo podem ser encontradas no capítulo 4. A avaliação do impacto de imagem na perspectiva externa foi realizada por meio de análise de conteúdo de artigos que continham a palavra Colômbia no titulo, nas mídias The New York Times e El País, utilizando como ferramenta o software Atlas/TI. Foi desenvolvido um índice de imagem que apontou uma melhora de 81,57% na imagem do país, no período em que o Colombia es Pasión esteve ativo, no entanto, não foi possível estabelecer a relação causal entre a melhora de imagem e a iniciativa de branding. O impacto econômico do programa foi avaliado por meio de um exercício econométrico que considera as três variáveis-alvo do programa: exportações, turismo e investimento estrangeiro direto. A análise econométrica realizada sugere que o programa teve impactos econômicos positivos sobre exportações e número de turistas estrangeiros. O resultado total sobre estas duas variáveis representa, em média, o equivalente a 1,28% do PIB do país em 2011. Entretanto, mostra impacto mais significativo quando comparado com a magnitude dos fluxos originais das variáveis que tomou como alvo. O efeito do programa corresponde em média a 16,73% das exportações e 13,63% do número de turistas estrangeiros do ano anterior ao início das ações internacionais do programa, ou seja, 2005.

Развитие бренда территории в современном мире может стать залогом процветания города, региона и целой страны. В нашей работе мы сфокусировались на реализации потенциала Екатеринбурга в ИТ-сфере для эффективного использования возможностей мегаполиса. Работа посвящена изучению технологий формирования бренда города Екатеринбурга как региональной ИТ-столицы для молодежной аудитории – для этого есть все предпосылки и возможности. Мы предложили систему технологий брендинга Екатеринбурга как региональной ИТ-столицы, опираясь на коммуникационные инструменты данного процесса. Поэлементное внедрение частей системы показало высокую эффективность предложенных решений и перспективность переноса всей системы в плоскость ИТ-сферы Екатеринбурга с привлечением заинтересованных сторон. / The development of the place branding in the modern world can become a pledge of prosperity of the city, region and the whole country. In our work, we focused on realizing the potential of Yekaterinburg in the IT field for the effective use of the opportunities of the metropolis. The work is devoted to the study of technologies for branding the city of Yekaterinburg as a regional IT capital for a young audience - for this there are all prerequisites and opportunities. We proposed a system of branding technologies in Ekaterinburg as a regional IT capital, relying on the communication tools of this process. The element-by-element implementation of the parts of the system showed the high efficiency of the proposed solutions and the prospect of moving the entire system to the plane of the IT sphere in Yekaterinburg with the involvement of stakeholders.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar.   Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete.   Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete. Metoden utgörs av dels en kvalitativ studie med intervjuer och dels på en kvantitativ studie med enkäter.   Resultat, slutsatser: Invånarna har tre övergripande roller såsom att de är medborgare med ett demokratiskt inflytande vilket utstrålar platsens kultur, de är ambassadörer av platsen vilket innebär att de kan ge avtryck på andras images och de är även en integrerad del av varumärket Kalmar då de utnyttjar stadens utbud i form av kommunens service samt bidrar med liv till staden i form av puls. Riktlinjer för hur invånarnas roller ska integreras i varumärkesarbetet presenteras i form av förslag till hur kommunen kan använda elektroniska medier för att skapa en interaktiv kommunikation.

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

As the world-economy becomes increasingly competitive, places adopt different methods to elevate their attractiveness. The paper examines how two medium-sized Swedish cities, Uppsala and Västerås, develop their own competitiveness, identities, and images in relation to the principles and concepts laid out by Simon Anholt in his book Competitive identity: The New Brand Management for Nations, Cities and Regions (2007). A qualitative approach to textual analysis is employed to gather the necessary research material to draw conclusions from, in addition to taking a theory-consuming perspective in order to limit the study’s generalization. The study adds to the field of city branding by analyzing real-life places using a conceptual framework, providing insight into the practical application of a theoretical model. The results show that Uppsala is trying to elevate itself to the international stage, while Västerås is remaking its identity almost completely. Uppsala must remember the city’s prerequisites and should look to Västerås for expertise regarding the railway sector. It is imperative that Västerås improves its innovative environments, while looking to Uppsala for knowledge of how to integrate innovative cultures in all sectors of society. Both cities are heavily dependent on their proximity to Stockholm, with Uppsala beginning to question their position.

No description available.