Nya ideer, ny teknik och nya fibrer, möjligheterna är oändliga. Det krävs att den textila industrin förändras för att stoppa de farliga miljöutsläpp som sker idag. Bomull är ett av de mest använda och populära material på grund av dess egenskaper. Trots den stora utveckling som har skett, är miljövänlig bomull fortfarande ett icke hållbart material. Ny forskning har visat att alger kan bearbetas och bilda, tack vare sin cellulosa, ett textilt material. Denna studie syftar till att ta reda på huruvida textilt material baserat på algers cellulosa och bomull skiljer sig åt i dess egenskaper. Undersökningen innefattar också en miljömässig analys som presenterar om ett materiellt byte från bomull till alger är önskvärt. Resultatet har tagits fram tack vare en litteraturstudie samt en mailintervju med ett forskningsföretag som arbetar med att framställa textila material baserat på algers cellulosa. Det har tydligt framgått att framställningen av ett textilt material baserat på algens cellulosa är en mer miljövänlig process än att tillverka textilt material av bomull. Resultatet har också visat att det finns en del gemensamma egenskaper mellan materialen men även egenskaper som skiljer dem åt. Studien har tydligt visat att alger kan vara en del av framtidens fibrer, dock krävs det fortsatt forskning inom området för att det verkligen ska bli ett material att räkna med. / New ideas, new technologies and new fibers, the possibilities are endless. It is necessary that the textile industry change to stop the hazardous environmental emissions that are currently taking place. Cotton is one of the most widely used and popular material because of its characteristics. Despite the great developments that have taken place for more environmentally friendly cotton, it is still an unsustainable material. New research has shown that algae can be processed and formed thanks to its cellulose, into a textile material. This study aims to find out whether textile materials based on algae cellulose and cotton differ in its properties. The survey also contains an environmental analysis that presents whether a material change from cotton to algae is desirable. The result has been produced thanks to a literature study and an interview with a research company that works with producing textile material based on algae cellulose. It has been cleared that producing a textile material based on algae cellulose is a more environmentally friendly process than making textile materials from cotton. The result has also shown that there are some common properties between the materials, but also properties that distinguish them. The study has clearly shown that algae can be a part of the future fibers. However, continued research in the area is needed for it to really become a material to count on.

I ett tidigare arbete har den snabbväxande fintrådiga algen grönslick undersökts som material i produkter. När algen kokas, pressas och torkas kan det hålla en form. Algafrom som materialet kallas är lätt, hårt och omformningsbart. I denna rapport undersöks möjligheterna om det går att skörda alger för att använda i massproduktion av produkter samt om det är ekologiskt och ekonomiskt hållbart.  Enligt förstudien till produktutvecklingen motverkas övergödning och bottendöd då alger skördas. Det förbättrar även kustmiljön. Däremot är det svårt att veta vad som ska göras med algerna när de skördats. Idag är det en kostnad att ta hand om algerna, vilket gör att det inte alltid görs. Men det finns en ekonomisk möjlighet att skörda alger då kostnaden att ta hand om algerna blir liknande som att ta tillvara på algerna. Det finns även andra industrier som kan tjäna pengar på att skörda alger. Tillsammans med Ericsson har ett produktkoncept tagits fram. Ericsson har agerat kravställare och kund i detta arbete där briefen varit att jag ska ta fram ett produktkoncept som använder deras 5G-teknologi samt använder materialet Algaforms specifika egenskaper i en tydlig kontext. Genom tester och produktutveckling verkar Algaform  kunna klara kraven som ställs av Ericsson. Konceptet är en sensor som är till för att mäta rörelser inom elitidrott. Detta ska användas för att förbättra prestationen hos elitidrottare samt förebygga skada. / In a previous study, the fast-growing filamentous algae, Cladophora, was examined as a material for products. When the algae is boiled, pressed, and dried, it can hold a shape. The material, called Algaform, is lightweight, hard, and malleable. This report explores the possibilities of harvesting algae for use in mass production of products as well as whether it is environmentally and economically sustainable. According to the pre-study for product development, harvesting algae can counteract eutrophication and bottom dead zones, thereby improving the coastal environment. However, it is difficult to determine what should be done with the harvested algae. Currently, there is a cost associated with handling the algae, which means that it is not always done. But there is an economic opportunity to harvest algae when the cost of handling them becomes similar to that of utilizing them. There are also other industries that can profit from harvesting algae. Together with Ericsson, a product concept has been developed. Ericsson has acted as the customer and provided the requirements for this work, which has been to develop a product concept that utilizes their 5G technology and the specific properties of the Algaform material in a clear context. Through testing and product development, Algaform seems to meet the requirements set by Ericsson. The concept is a sensor designed to measure movements in elite sports. This will be used to improve the performance of elite athletes and prevent injury.

Alger, Tlemcen et Constantine possédaient, vers la fin de la période ottomane, de nombreux sūq-s et funduq-s. Très peu d’études ont été consacrées à ces structures économiques qui ont pour la plupart disparu après la prise d’Alger, au début du XIXe siècle. En se basant principalement sur des sources d’archives aussi bien de la période ottomane que du début de l’époque coloniale française, cette étude propose l’établissement d’un inventaire des établissements commerciaux de ces trois villes. Leur localisation topographique, les spécificités de leur implantation urbaine, les aspects toponymiques et socio-économiques sont également abordés dans le cadre de cette recherche. La confrontation de ces données avec les réalités du terrain a confirmé la disparition des funduq-s d’Alger, mais a révélé l’existence de quelques rares exemples existant encore à Constantine et à Tlemcen. Par ailleurs, des sources inédites datant du début du XIXe siècle et émanant des archives militaires françaises ont permis la reconstitution architecturale de cinq funduq-s algérois et de deux funduq-s constantinois. / Algiers, Tlemcen and Constantine had, towards the end of the Ottoman period, many sūq-s and funduq-s. Very few studies have been dedicated to these economic structures that have mostly disappeared after the capture of Algiers, in the early nineteenth century. Based primarily on archival sources from the Ottoman period as well as the beginning of the French colonial era, this study proposes the establishment of an inventory of commercial establishments in the three cities. Their topographic location, the specifics of their urban settlement, geographical names and socioeconomic aspects are also covered under this research. The comparison of these data with the realities on the ground confirmed the disappearance of funduq-s of Algiers, but revealed the existence of a few surviving examples in Constantine and Tlemcen. In addition, unpublished sources from the early nineteenth century and from the French military archives have enabled the architectural reconstruction of five funduq-s in Algiers and two funduq-s in Constantine.

The conventional wastewater treatment of today was developed aiming to mitigate problems occurring in wastewater recipients such as oxygen depletion and eutrophication. The focus of wastewater management has however broadened and major concern is now focused on the sustainability of the wastewater treatment process itself. Algae based wastewater treatment is an alternative to conventional treatment. It has the potential to yield an acceptable effluent quality at a lower ecological cost. This Degree Project was conducted as part of MOBIT, a project at Mälardalen University. The MOBIT project was aimed at the development of an algae based wastewater treatment process in an activated sludge environment. The aim of this Degree Project was to propose a model describing the dynamics of such a system. The model was constructed in Simulink, based on the River Water Quality Model no. 1. The River Water Quality Model no. 1 was chosen as the basis for modelling because it included the state variables and processes necessary to describe the dynamics of bacteria, algae and pH. The River Water Quality Model no. 1 was, as the name suggests, developed to describe a river system. It was hence considered important to evaluate if the model was applicable to an activated sludge environment. A major obstacle was the fact that no algae based activated sludge system had been studied prior the start of the MOBIT project, the project was pioneering. The lack of system understanding and of measurement data aggravated the evaluation. However, the proposed model was compared to the Activated Sludge Model No. 1 which was known to describe an activated sludge system accurately. The model structure of the River Water Quality Model no. 1 was considered a good starting point for future modelling of the algae based activated sludge process. However, the model set-up proposed in this report does not describe the system sufficiently well. Better system understanding and measurement data is needed in order to develop and calibrate the model. / Dagens konventionella avloppsvattenrening har utvecklats för att minimera utsläpp av näringsämnen och kolföreningar då sådana utsläpp medför övergödning och syrebrist i mottagande vatten. På senare tid har reningsprocessen i sig hamnat i fokus då den är såväl energi- som resurskrävande. Algbaserad avloppsvattenrening är ett alternativ som har potential att ge tillfredsställande rening med ett betydligt mindre ekologiskt fotavtryck. Det här examensarbetet var en del av MOBIT, ett projekt vid Mälardalens högskola. MOBIT syftade till att utvärdera algbaserad avloppsvattenrening i form av en aktivslamprocess. Syftet med examensarbetet var att ta fram en modell för det planerade systemet. Modellen byggdes i Simulink och den baserades på en befintlig modell, River Water Quality Model no. 1. Den befintliga modellen valdes för att den inkluderade alla önskvärda tillståndsvariabler och processer, bland annat de som krävs för att beskriva alg-, bakterie- och pH-dynamik. Som namnet antyder utvecklades River Water Quality Model no. 1 för att beskriva ett flodsystem. Det var därför angeläget att utvärdera huruvida modellen var tillämpbar i en aktivslammiljö. Utvärderingen försvårades av att det vid tiden för examensarbetets utförande ännu inte fanns någon existerande algbaserad aktivslamprocess. Kunskapen om systemet var därför begränsad och det fanns ingen mätdata att kalibrera eller evaluera mot. I brist på mätdata jämfördes den framtagna modellen med en annan modell som var utvecklad för att beskriva just avloppsvattenrening, Activated Sludge Model No. 1. Arbetet resulterade i slutsatsen att River Water Quality Model no. 1 utgör en bra grund för modellering av den algbaserade aktivslamprocessen. Men, den modellkonfiguration som tas fram i denna rapport beskriver inte systemet särskilt bra. Bättre systemförståelse samt tillförlitlig mätdata krävs för att omarbeta och kalibrera den föreslagna modellen. / MOBIT

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Alghuset Projektet är ett undersökande av den senaste forskningen kring alger. En plats för evenemang, försäljning och exponering av alger som mat, energivara och möjligt designelement i framtida arkitektur. Centralt har byggfirman Arups projekt med en algfasad i Hamburg (BIQ-house) varit. / Algae house The project explores the latest research about the algae industry. A place for events, sales and exposure of algae as food, future energy source and possible design element in architecture. Important in the research is the construction company Arup's project with an algae facade in Hamburg (the BIQ-house).

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet. Mycket forskning och utveckling pågår kring framtagandet av andra generationens biodrivmedel, till vilka algbaserat biodrivmedel räknas. Algbaserat biodrivmedel tros ha god framtidspotential då alger kan odlas på mark som ej är lämplig för matodling, har en hög tillväxttakt, högt oljeinnehåll samt förmågan att ta upp koldioxid från sin omgivning. Syftet med denna rapport var därmed att skapa en bred bild kring möjligheterna att med ekonomisk vinning producera algbaserat biodrivmedel för flyg i Sverige, vilken kan ligga till grund för vidare forskning på området. Målet var att utföra en lönsamhetsanalys för en produktionsprocess med lämpligt vald odlingsanläggning, algart, skördeteknik, vattenavskiljningsteknik samt teknik för vidare förädlingsprocesser. Detta efter att marknaden först, med hjälp av Porters femkraftsmodell, hade bedömts som lämplig att gå in på. Valen fattades med utgångspunkt i en litteraturstudie baserad på intervjuer, faktasökning i rapportdatabaser och i sökmotorer på Internet samt ett studiebesök på Käppala reningsverk. Valen kring produktionsanläggningen samt projektets uppskattade kostnader och intäkter motiverades i en fallstudie som sedan låg till grund för modellen.   I modellen beräknades ett konkurrenskraftigt pris på biojetbränsle utifrån kostnaden för fossilt jetbränsle plus detta fossilbränsles relaterade utsläppsrättskostnad vid år 2020. Utifrån modellens huvudscenario uppskattades på så vis det konkurrenskraftiga priset år 2020 till 7,2 kronor per liter. För odling valdes öppna raceway-dammar i anslutning till ett reningsverk där det finns fri tillgång på näringsämnen och koldioxid. Algarten Chlorella Vulgaris valdes då den lämpar sig väl för denna odlingsanläggning. Produktionen beräknades uppnå en volym av 60 400 liter färdigt biojetbränsle per odlingssäsong (juni till september). Den årliga intäkten för huvudscenariot blev 455 100 kronor per år, medräknat det reningsverket antas betala för den koldioxidminskning algodlingen medför. Genom att alternera råoljepriset och utsläppsrättspriset togs fyra grundscenarion fram. Det utgicks ifrån att anläggningen tas i bruk år 2017 och en resultaträkning för en sjuårsperiod utfördes utifrån den årliga intäkten, framräknad grundinvestering och framräknade driftskostnader.  Det årliga resultatet visade sig vara negativt eller strax över noll för samtliga fyra scenarion samt för huvudscenariot. Först vid ett försäljningspris på 10,8 kronor per liter blev projektet lönsamt med ett positivt nuvärde beräknat på sju år och en internränta på 15 procent. Återbetalningstiden beräknades till max fyra år.     Huruvida ett premiumpris på 10,8 kronor per liter, flera kronor högre än det som ansågs vara konkurrenskraftigt, är möjligt att ta betalt för det algbaserade biojetbränslet är osäkert. Utifrån uppskattad kostnads- och intäktsbild är dock detta ett måste för att produktionen skall vara lönsam. I annat fall krävs externa förändringar såsom exempelvis kraftigt höjda råoljepriser, forskningsframsteg och effektiviseringar för framställningen av algbiodrivmedel eller att ytterligare politiska styrmedel gynnar biodrivmedel. Miljökostnader och miljövinster med en algbaserad biodrivmedelsproduktion samt förslag på ytterligare effektivisering av produktionen är vidare forskningsområden som denna rapport ämnar ligga till grund för. / Today’s transportation sector is in a path dependency of the using of fossil fuel. This is problematic since there are limited oil sources in the world and since the use of fossil fuels increases the green house effects. According to EU’s climate goals the emissions of green house gases should be reduced by 20 percent by year 2020. The European emission trading system, which the airline industry will be a part of from 2012, raises the incentives for companies to lower their emissions. Airline companies will therefore be more likely to add a certain percentage of biofuels into their aircraft engines. A lot of research and development is currently being made about the second generation of biofuel. One raw material for a second generation biofuel is algae, which is believed to have great potential due to the fact that it can be cultured on marginal land, fast growth rate, high oil content and consumes carbon dioxide while growing.  The aim with this report was to create a picture of the opportunities in Sweden to economically feasible produce algae biofuel for aircraft, from which continuous research can be made. The goal was to create an evaluation of whether it is profitable or not to have a production with carefully chosen growth facility, algae specie, harvest method, drying method and other refining steps. The market was first evaluated and found to be attractive, using the model of Porter’s five forces. Different decisions regarding the production was made based on interviews, information found in report databases and search engines online and based on the study visit at Käppala wastewater treatment plant. These decisions and the costs they are associated with were later used in the model.   A competitive bio jet fuel price year 2020 is regarded to be the price on fossil jet fuel plus the cost for the related certificate of emission cost. In the model’s main scenario the competitive liter price year 2020 was calculated to be 7.2 Swedish kronor. The growth facility was designed as an open raceway pond integrated in a wastewater treatment plant, since the wastewater contains nutrition and carbon dioxide used in the algae photosynthesis. The algae specie chosen was Chlorella Vulgaris. The production will run every year from June to September and the produced volume is estimated 60 400 liters of bio jet fuel each production season. The yearly sales in the main scenario, including the money the wastewater treatment is paying for lowered carbon dioxide emissions, are estimated at 455 100 Swedish kronor. By altering the price of fossil fuel and of emission trading certificates four different scenarios were created. The production will begin in 2017 and the result was calculated for the first seven years based on the yearly income and the estimated start-up costs and running costs. The result turned out to be negative or just above zero for all four scenarios. The project was profitable at the price 10.8 Swedish kronor per liter with a positive net current value over seven years and internal rate of return at 15 percent. The payback time was calculated to be four years at the most.   Whether or not it is possible to charge 10.8 Swedish kronor per liter is not certain. However, this is the price needed in order for the project to be profitable. Otherwise external changes are needed such as increased raw oil prices, successful research and development in the field of algae bio fuel production or increased political incentives in favor of bio fuels. Environmental costs and environmental gains with an algae fuel production as well as proposals for further efficiency are suggestions on further work that need to be done on this field.

Building façades can be affected by mould, algae and cyanobacteria which, through their dark pigments in the cells, can cause discoloration on the façade. These organisms are affected, among other things, by the availability of water and the air humidity. Discoloration generally does not cause any damage to the building, just presents as an aesthetic problem. There are various ways to prevent the emer-gence of these organisms. However research has shown that with the wrong methods used an opposite effect can be received. The methods that are used can also present a hazard for the environment. A field study of three different areas in Gävle, Sweden was carried out, here an ocu-lar inspection was made to identify buildings affected by discoloration. The areas studied were Lexe, Brynäs and Bomhus. In total 50 building facades with discolo-ration were found displayed on 25 different buildings. In Lexe and Bomhus several houses were found with facades that were classified as having the degree of discolo-ration “very”. The degree of discoloration was based on how widespread the discolo-ration was and how clearly it was visible to the naked eye. It was divided into three categories: “little”, “moderate” and “very” discoloured. A theory why these two areas were highly affected is the fact that they contain more vegetation compared to Brynäs. The proximity to water and roads was also considered to have had an effect. But it has not been possible to indicate how much these three aspects have affected. North and west façades were affected to a greater extent compared to south and east facades. A survey was distributed to everyone in the area. In the survey, respondents had to answer questions about discoloration. This to study how house owners feel about the problem. The response rate was low and only 33 responses were received. Hence, the survey not being as reliable as the sample size is small. But from the re-sponses that came in, it could be deduced that the majority wasn’t worried about di-scoloration. Even if they personally had been affected or currently dealt with the problem of discoloured building facades. Six pictures of building facades were also shown, this to find out how many of the respondents would take action to fix the facade in question. The results showed that the answer generally did not depend on the size and extent of the facade that was affected but rather how visible the discolo-ration was. Which mainly is affected by the colour of the facade and the type of org-anism. / Fasader kan drabbas av mögelsvampar, algbildning och cyanobakterier som genom sina mörka pigment i cellerna kan orsaka missfärgningar. Organismerna påverkas bland annat av vattentillgången och luftfuktigheten. Missfärgade fasader är generellt inget som skadar byggnaden utan endast ett estetiskt problem. Det finns olika sätt att förhindra tillkomsten av dessa organismer, dock kan dessa ha motsatt effekt om man behandlar mot fel organism. Metoderna som används kan även ha en stor nega-tiv effekt på miljön. En fältundersökning av tre områden i Gävle utfördes, här gjordes en okulär besikt-ning för att identifiera byggnader drabbade av missfärgningar. Områdena som un-dersöktes var Lexe, Brynäs samt Bomhus. Sammanlagt återfanns 50 fasader med missfärgningar utspridda på 25 olika hus. I Lexe och Bomhus hittades flera hus med fasader som klassades ha missfärgningsgraden “mycket”. Missfärgningsgraden baseras på missfärgningens utbredning samt hur visuellt tydligt den är och delades upp i ka-tegorierna “lite”,”måttligt och “mycket”. En teori är att dessa två områden har mera vegetation jämfört med Brynäs, även närheten till vattenmassor och större vägar an-ses ha påverkat. Men det har inte kunnat anvisats hur mycket dessa tre aspekter på-verkat. Nordliga och västliga fasader visade sig i större omfattning drabbas jämfört med sydliga- och östliga fasader. En enkät delades ut till samtliga i områdena i syfte att studera hur villaägare känner inför problemet med missfärgningar och algtillväxt. Svarsfrekvensen blev låg och endast 33 svar inkom. Därav är enkäten inte lika tillförlitlig då urvalet är litet. Av de svar som inkom kunde det utläsas att majoriteten inte var oroliga för problemet även om de just nu hade drabbade fasader eller tidigare haft. Sex bilder på fasader vi-sades även för att ta reda på hur många av respondenterna som skulle åtgärdat fasa-den i fråga. Resultatet blev att svaret generellt inte berodde på i vilken omfattning det vill säga utbredningen av fasaden som var drabbad utan mer hur synlig missfärg-ningen var. Vilket främst påverkas av fasadens färg och typen av organism som angri-pit fasaden.

Målet med den här studien var att undersöka kiselalger och dess eventuella missbildningar i tre vattendrag i södra Sverige - Höje å, Skivarpsån och M42. Kiselalger används som bioindikator för vattenkvalitet i hela Europa, men de befintliga kiselalgsindexen visar inte eventuell förekomst av miljöfarliga ämnen. Det har dock visats att en förekomst > 1 % av missbildade kiselalger indikerar påverkan av miljöfarliga ämnen, såsom pesticider och tungmetaller. Denna studie är en av få som har undersökt kiselalgers missbildningar i vattendrag som är mer eller mindre påverkade av herbicider. Sex prov från varje vattendrag analyserades - kiselalger räknades och identifierades till artnivå och missbildningar dokumenterades och kategoriserades. Vattendragen delades in efter PTI (Pesticide Toxicity Index), där Höje å hade lägst PTI och ansågs minst påverkad av herbicider. Skivarpsån och M42 hade högre PTI, och ansågs därför ha en högre herbicidpåverkan. Det fanns en signifikant skillnad i missbildningsfrekvens vattendragen emellan, den kunde dock inte kopplas till PTI. Både Höje å och M42 hade > 1 % missbildningar. Skivarpsåns missbildningsfrekvens var < 1 % trots vattendragets relativt höga PTI. Det är möjligt att missbildningsfrekvensen bättre hade reflekterat PTI om herbicidprovtagningen skett någon månad tidigare, då herbicidhalter kan variera och kiselalger har visat sig kunna spegla ett vattendrags mående upp till tre månader bakåt i tiden. En annan förklaring till en varierande missbildningsfrekvens kan vara en lika varierande artsammansättning. Vissa arter är mindre “benägna” att missbildas än andra - ett prov som domineras av sådana skulle därför kunna innehålla få missbildningar trots eventuell miljögiftspåverkan. Det krävs dock ytterligare studier för att bättre förstå kiselalgers missbildningar i förhållande till herbicider.

L’Algérie est un pays producteur et exportateur d’hydrocarbures, mais cette source de revenus qui fait vivre plus de 30 millions d’habitants sera tarie dans moins de 30 ans. Le spectre de l’après-pétrole se manifestera au moment où l’on s’attendra le moins sans qu’aucune mesure n’ait été prise pour y faire face. L’une des solutions de substitution aux hydrocarbures est de développer le secteur du tourisme. C’est un enjeu économique qui assurera des ressources en devises et leurs effets positifs sur la balance des paiements. Sur le plan social, il permettra d’accroître l’emploi sachant qu’il existe un écart important entre la demande et l’offre en matière de travail. C’est également un enjeu environnemental puisqu’il nécessite l’existence de potentialités de qualité pour assurer sa pérennité.C’est dans ce cadre que nous avons inscrit notre recherche pour un développement touristique en Algérie dans sa dimension intégrée, respectueux de l’environnement, en étayant notre travail en prenant pour cas d’étude Alger, la capitale étant la vitrine du pays. Pour ce faire, nous avons établi un état des lieux du tourisme en Algérie et des impacts environnementaux sur les espaces touristiques. Le tourisme n’est pas développé malgré la diversité des potentialités et les multiples stratégies de développement touristique qui se sont succédées. Par ailleurs, sachant que le secteur touristique subit les impacts des autres activités sur l’environnement, nous avons détaillé les sources de dégradation en revenant sur le cas algérois qui montre bien la situation environnementale catastrophique qui prévaut dans le pays. Tout cela a permis de dégager des perspectives / Algeria is a producing and exporting country of hydrocarbons, but this revenue stream which made live more than 30 million inhabitants will be dried up in less than 30 years. The spectre of it after oil will show itself as we shall expect least unless no measure was taken to face it. One of the substitution solutions to hydrocarbons is to develop the sector of the tourism. It is an economic stake which will assure resources in currencies and their positive effects on the balance of payments. On the redundancy plan, it will allow to increase the employment knowing that there is a distance mattering between the demand and the offer regarding work. It is also an environmental stake because it requires the existence of quality potentialities to assure its sustainability.It is in this frame that we registered our research for a tourist development in Algeria in its integrated dimension, environment-friendly, by supporting our work by taking for study case Algiers, the capital being the showcase of the country. To do it, we established a current situation of the tourism in Algeria and the environmental impacts on the tourist spaces. The tourism is not developed in spite of the diversity of the potentialities and the multiple strategies of tourist development which followed one another. Besides, knowing that the tourist sector undergoes the impacts of the other activities on the environment, we detailed the sources of degradation by returning on the case of Algiers which shows well the catastrophic environmental situation which prevails in the country. ll this allowed to clear perspectives for a development integrated of the tourism on the coast of Algiers, which can be adapted to every entity of the algerian coast.