Idag ökar kraven på att både företag och konsumenter tar ett större ansvar för miljön. Det härgäller i synnerhet för företag som producerar kläder. Miljötrenden har därför medfört att ävenklädgrossisten Wiges AB har valt att satsa på ekologiskt material. Deras stora satsning undervåren 2008 har varit en kollektion i det ekologiska materialet bambu. Senare under höstenkommer de dessutom även att utöka sortimentet med Organic Cotton. Än så länge uppleverdock Wiges att efterfrågan av deras ekologiska sortiment inte är särskilt stor. Vad det härberor på är dock inte helt klart. Det här ledde oss in på att undersöka vilka strategier somWiges kan välja för att öka efterfrågan på sitt ekologiska sortiment.Kvalitet, miljö och hälsa är de nya trenderna och de här tre faktorerna tycks idag varaviktigare än ett lågt pris. Efterfrågan på ekologiska varor har också stigit i Sverige under detsenaste året. Det finns dock inte någon bekräftad och enhetlig bild över hur den miljövänligakonsumenten ser ut. Vi blev därför intresserade av att även undersöka hur Wiges personal ochderas kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt vad färska studier visar angående”de gröna konsumenterna”?Med utgångspunkt från vår problemformulering mynnade syftet ut i följande tes; Syftet är atthjälpa Wiges att ta reda på vilka strategier som de kan välja för att öka efterfrågan på sittekologiska sortiment. För att kunna göra det behöver vi även undersöka hur Wiges personaloch kunder beskriver ”de gröna konsumenterna”, samt redogöra för vad färska studier har attsäga kring den här typen av konsumenter.Vårt empiriska material har samlats in genom intervjuer med Wiges personal och med kundersom har handlat ekologiska produkter utav Wiges, respektive inte har handlat ekologiskaprodukter utav Wiges. Vi har även valt att komplettera vår empiri med färska undersökningarinom ämnet.De slutsatser vi kunnat dra är att det råder brist på kännedom och kunskap om Wigesekologiska sortiment. Det tycks även vara så att konsumenten värderar materialets egenskaperi produkten bambu, framför miljön. Wiges bör därför i första hand kommunicera vad kundensjälv kan tjäna på att handla ekologiskt. Eftersom Wiges kunder och slutkonsumenter bestårav lågprisbutiker gör det att priset avgör deras efterfrågan. Flera empiriska källor tyder på attdet idag är den yngre generationen som är intresserade av att handla ekologiskt. En annanslutsats vi kunnat dra är att det kan finnas skilda målgrupper ibland de ekologiskakonsumenterna, och att det kan vara en fördel om Wiges anpassar kommunikationen beroendepå vilken målgrupp de vill nå. Det kan vara lönsamt för Wiges att vända sig till lite dyrarebutiker då den ekologiska konsumenten har relativt hög inkomst. Även Wiges säljare tror attdyrare butiker har större efterfrågan på ekologiska produkter. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND:Den nya skollagen ligger till grund för att införa förskolan helt i skolväsendet som en egen skolform. I den reviderade läroplanen har en ny rubrik skrivits in där förskollärarna har fått ”ett särskilt ansvar”, i den pedagogiska verksamheten. Den reviderade läroplanen börjar gälla första juli 2011. I litteraturen i bakgrunden tar vi upp bakåtliggande orsaker till den reviderade läroplanen samt förskolans pedagogik, kvalité och pedagogisk ledarskap.SYFTE:Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares tolkningar av det särskilda ansvaret i den reviderade läroplanen samt att ta reda på hur vanligt förekommande dessa tolkningar är till en större grupp förskollärare.METOD:Den första delen i studien är kvalitativ och bygger på intervjuer från 10 förskollärare från olika stadsdelar. Den andra delen i studien är kvantitativ med påstående satser från den första delen av studien och vänder sig till en större grupp förskollärare spridda över flera stadsdelar. Verktyget för den kvantitativ delen i studien är webbenkäter och antalet förskollärare som deltog är 55 förskollärare av 102.RESULTAT:Resultatet visar sig att förskollärarens tolkningar av det särskilda ansvaret är mycket innehållsrikt. Förskollärarna beskriver sin roll utifrån många olika perspektiv vad det nya kravet kan komma att innebära för förskolläraren. Det kommer att innebära stora skillnader från förskola till förskola, från arbetslag till arbetslag och från förskollärare till förskollärare, hur det nya kravet kommer att gestaltas i den pedagogiska verksamheten. I studien trots skillnaderna har övervägande andelen av förskollärarna svarat att förändringarna kräver utökad planeringstid både, individuellt och i arbetslaget. / Program: Lärarutbildningen

The main aim in this thesis is to analyse the attitudes of fivearchaeologists at the Department of History, University ofGothenburg, on the subject of scholarly publishing injournals. The investigation has been led by a set of questionsconcerning the motives and conditions for submitting articlesto scholarly journals.The primary way of collecting emprical data is based onsemistructured qualitative interviews. To get a broaderpicture, the publishing patterns of the archaeologists at theDepartment of History were mapped using the databaseGöteborgs universitets publikationer (GUP). A documentstudy was also conducted.The analysis uses Björk & Holmström’s The net value ofsubmission model to highlight which factors are assumed toinfluence an author when submitting to a scientific journal.This model is reduced and developed to six aspects whichmore or less effect the decision making of the author whenpublishing an article in a scientific journal. These six aspectsare: culture, strategy, medium/form, readership, prestige andperformance.The results of the investigation show that a set of factorsinfluence the publishing decision. As a disciplinetraditionally rooted in the humanities, the archaeologists atthe Department of History have established a scientific wayof publishing. Motives and attitudes to journal publishingshow that all aspects, in varying degrees, are important indeciding where to submit an article. / Program: Bibliotekarie

No description available.

Recent experimental and theoretical studies have found evidence of coupled interactions between magnons and phonons. The aim of this study is to construct a model of coupled magnons and phonons, as well as analysing their frequency spectrum. The model is derived by quantizing spin and lattice degrees of freedom, and the frequency spectrum is derived by solving the equations of motion. We found that both the strength and the composition of the coupled interactions affect the frequencies of magnons and phonons, with emphasis on the magnons. Their frequencies are imaginary close to the center of the Brillouin zone, which opens questions for future research.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares stress. Detta gjordes genom att analysera förskollärares berättelser från Förskoleupproret #pressatläge om hur förskollärares upplevda stress påverkar deras hälsa och den pedagogiska verksamheten. För att uppnå studiens syfte användes följande frågeställningar: Vilka sammanhang i arbetet anger förskollärare som stressande? Hur påverkar förskollärares upplevda stress deras arbete i förskolans verksamhet? På vilka sätt är förskollärares stress relaterat till individ, organisation och samhälle? Som metod användes en kvalitativ metod där dokument som finns tillgängliga på internet analyserades. Det benämns som dokumentär forskning enligt Denscombe (2018). Dessa dokument var berättelserna från Förskoleupproret som bland annat var skrivna av förskollärare. Berättelserna från Förskoleupproret analyserades i förhållande till Hudson och Meyers (2011) utvidgade didaktiska triangeln samt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori med nivåerna mikro, meso, exo och makro. Genom teorierna gick det att på så sätt få en förståelse för hur de olika nivåerna påverkar förskollärares upplevda stress. Resultatet visade att förskollärare känner sig stressade på grund av flera olika situationer och faktorer som rör förskolan. Enligt förskollärare från Förskoleupproret var de mest avgörande stressfaktorerna i förskolan stora barngrupper, låg personaltäthet, brist på vikarie/vikariestopp, mycket extra arbete och ingen eller begränsad pedagogisk verksamhet. Resultatet visade även att förskollärare upplevde morgonen samt eftermiddagen som mest stressande under sin arbetsdag på grund av underbemanning. Dessa stressfaktorer bidrog till att förskollärares hälsa påverkades negativt med bland annat många sjukskrivningar, dåligt samvete på grund av att de inte räcker till, sömnproblem, tinnitus och en känsla av orklöshet.

Loss of sea ice due to global warming may affect the phenology and distribution of polar bear (Ursus maritimus) denning by altering access to denning habitats. We examined trends in the selection of maternal denning substrate (land versus sea-ice denning) in the southern Beaufort Sea (SB), addressing the potential influence of summer land-use and fall sea-ice conditions on substrate selection. We developed an algorithm based on statistical process control methods to remotely identify denning bears and estimate denning phenology from temperature sensor data collected on collars deployed 1985–2013 in the SB and Chukchi Sea (CS). We evaluated cub survival relative to den entrance, emergence, and duration, and examined differences in the phenology of land and sea-ice dens. Land denning in the SB was more common during years when ice retreated farther from the coast and off of the continental shelf in September. All SB bears that occupied land prior to denning subsequently denned on land; however, only 29% of denning bears that summered on sea ice denned on land. Den entrance and duration in the SB and CS were similar, although CS bears emerged later. Land dens were occupied longer than those on ice. Bears later observed with cubs remained in dens 23 days longer and emerged from denning 17 days later on average than bears that denned but were subsequently observed without cubs, suggesting that den exit dates are related to cub survival. The increase in land-based denning in the SB when sea ice retreated farther from shore, along with the positive correlation between fall land-use and land denning, suggest that further sea-ice declines may result in continued increases of onshore denning. Growing numbers of denning females along the coast may increase the potential for human-bear interactions.

Flow, writers block och mindfulness sätts i sammanhang med låtskrivande. Författaren skriver tre låtar och för loggbok över tankar som påverkar processen. Problematiska tankemönster som uppstått i samband med låtskrivandet i studien kategoriseras och analyseras ur ett flow/writers block-perspektiv. Det föreslås att låtskrivare kan nå flow och undvika writers block genom att välja som främsta målsättning att vara medvetet närvarande i låtskrivarprocessen. Några förslag ges på hur en låtskrivare kan sköta manövreringen av sina tankeprocesser under låtskrivarprocessen, samt på hur motiv till låtskrivandet kan rationaliseras. Författaren utvärderar hur han upplever att undersökningen påverkat hans låtskrivarprocess och ger förslag på fortsatt forskning.

Teorier om sjömakt utgår inte sällan från de marina stormakternas perspektiv. En mindre stat torde dock vara mer intresserad av principer för hur marinstridskrafter bestrider sjökontroll och genomför kustförsvarsoperationer snarare än hur marin maktprojicering och långväga expeditioner genomförs. Jacob Børresen presenterar i sin teori om kuststatens sjömakt principer för hur den mindre staten kan organisera och utforma sina marinstridskrafter. Med utgångspunkt i Børresens teori prövas i denna uppsats hur den svenska marinens mål, medel och metod ska förstås i ett sjömaktsteoretiskt sammanhang idag. Syftet är att se hur väl den svenska marinen knyter an till teorin om kuststatens sjömakt. Med ett genomgående kritiskt förhållningssätt, är det vidare syftet att problematisera och nyansera teorin. Även om teorin i många fall uppvisar tydliga överensstämmelser med den svenska marinens mål, medel och metod visar resultatet att vissa av de principer som Børresen presenterar är alltför snäva. Således krävs ett bredare och mer nyanserat perspektiv för att förstå den svenska marinens teoretiska sammanhang idag.

Det gränslösa murbyggandet är en studie i politisk teori om den liberala paradoxen i murens politik, det vill säga; hur vi i denna globala värld å ena sidan har idealet om öppna gränser och hög rörelsefrihet, å andra sidan bygger vi fler murar och fortifierar gränser mer än någonsin. Med avstamp i sex olika studier av forskare inom området politisk teori diskuteras vilket arbete muren utför – politiskt, ekonomiskt och ideologiskt, hur dessa paradoxer uppstår, vad som föreslås vara vägen framåt och hur teorierna om muren skiljer sig åt. Analysen är indelad efter de tre paradoxerna som går att utläsa ur den så kallade ’överordnade’ liberala paradoxen. De tre paradoxerna berör ekonomi, suveränitet och säkerhet, och effektivitet. Avslutningsvis sammanfattas kärnan i de tre paradoxerna men det diskuteras även huruvida rädslan för ’den andre’ kan hjälpa till att lösa upp paradoxerna. Vid närmare anblick är de identifierbara paradoxerna i vår samtid inte så paradoxala trots allt