Peacebuilding has been in the spotlight since the Cold War and forwards. Peacebuilding received great attention after the 9/11 incident when the United States declared war on terrorism. One of the countries that have suffered from war and conflict ever since the invasion of the Soviet Union, is Afghanistan. Afghanistan is a country in central Asia that has been involved in much aging in the past 35 years. Several international organizations such as the UN, the Swedish Afghanistan Committee, NATO and international countries have shown interest in peacebuilding in Afghanistan. But the path to achieving a peaceful Afghan society is an extremely difficult challenge that affects both Afghan institutions and the people of afghan society. Rebuilding or creating peace in a country affected by conflict has proven to be difficult in Afghanistan. Due to the country's situation, there is a constant change. To create peace, peace builders should focus on what aspects should be rebuilt for peacebuilding to move towards a more peaceful society. Research's theory institutionalization before liberalization Roland Paris argues that to reach a peaceful society the organization should rebuild effective institutions before the introduction of economic and democratic reforms in society. To rebuild the rule of law, the military forces should be stabilized as an institution in the rule of law. The military forces should be fully developed to protect the country from threats, including terrorism that limits peacebuilding and has a major impact on the rule of law.

This essay examines the body in Stina Aronsons Den fjärde vägen, and is based on theories from Sara Ahmed who writes about how the body is orientated toward and away from objects and others. The essay also intend to examine the way the character inhabit the room from a bodily experience and how this affect the way they feel and act against each other and themselves.  My method is close reading, in which I approach parts of the book that refers to the body from different angles. In that way I read the book from a gender oriented perspective as well as a social perspective— in which the characters are related to different norms that causes expectations of how they should act in a certain kind of way.

This thesis analyses and compares colour and light in the movies Låt den rätte komma in (2008) and Let Me In (2010). Under the analysis have earlier texts about colour and light been used to distinguish and interpret the material. The result of the analysis shows that there is a big difference between the movies. Why there is such a big difference between two adaptation of the same book have been discussed from a neoformalist perspective and through a cognitive approach. The difference between the colour and the lighting in the movies may be because they are made in two different countries for spectators that interpret the content in movies differently.

Gone Girl är den bästsäljande romanen av Gillian Flynn. Trots försäljningssiffrorna så har inte mottagandet varit genomgående positivt. I denna studie analyseras Gone Girl på de nivåer som sträcker sig utanför deckarens ramar. Syftet med studien är att studera hur genus dels porträtteras i romanen men även hur den påverkar den heteronormativa tvåsamheten mellan Amy och Nick som är romanens huvudkaraktärer. Utöver detta kommer även karaktären Amy att analyseras för att studera hur hon framställer sig själv genom sitt skrivande. Den använda metoden för analysen är en närläsning av romanen med fokus på utvalda scener. Analysen kommer främst att fokusera på heteronormen, genuskonstruktion, stereotypa könsroller men även vad normen för deckare och kriminalromanen är och hur den porträtteras i Gone Girl. Till analysen används dels Judith Butlers performansteori och teorin om den heterosexuella matrisen men även genusforskning av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak. Min studie leder mig till att porträtteringen av genus och en heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl är psykiskt skadlig för huvudpersonerna Amy och Nick men även fysiskt farlig för Desi som får offra livet för idén om kärnfamiljen. Studien fokuserar även på flera händelseförlopp i romanen som målar upp Amy som en pastisch snarare än den kvinnliga psykopat medier anklagat henne för att vara.

Idag finns många barn på våra förskolor som är flerspråkiga och enligt läroplanen för förskolan ska barnen främjas i sin modersmålsutveckling liksom i utvecklingen av det svenska språket (Skolverket, 2016). Dessutom hör språk och identitetsutveckling ihop (a.a.). Syftet med denna intervjustudie är således att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt arbete med flerspråkighet, vilka metoder de använder och vad de anser om flerspråkighet relaterat till identitetsutveckling. Fyra intervjuer har genomförts med fyra förskollärare i fyra olika förskolor. Förskolorna valdes utifrån stort antal flerspråkiga barn och/eller lång erfarenhet av arbete med flerspråkiga barn. Denna studie är utförd utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta eftersom vi utgår från att lärande och utveckling sker i sociala och kulturella möten med olika människor, vilket också är något som Vygotskij menar. Materialet samlades in med hjälp av ljudupptagning och skrevs sedan ut. Därefter analyserades materialet och delades upp i kategorier utifrån den didaktiska frågan Hur, Vygotskijs, teorier om den proximala utvecklingszonen och den mer kompetente andre och utifrån Dahlberg, Moss och Pence teorier om mångfaldiga identiteter. Tre kategorier formades på så vis; Metoder, Mer kompetenta personer och Identitet relaterat till flerspråkighet. Resultatet visade att förskollärarna använde metoder som samtal, sång, läsning, tecken som stöd och olika material som till exempel böcker, bildscheman, lärplattor och datorer. Förskollärarna använde sig även av mer kompetenta andra såsom vårdnadshavare och barn med andra språk för att främja flerspråkigheten. En osäkerhet kring hur förskollärarna kunde främja flerspråkigheten på grund av bland annat egna begränsade språkkunskaper kunde dock urskiljas. Förskollärarnas beskrivningar visade hur viktigt det är för den flerspråkiga utvecklingen att barn får befinna sig i den proximala utvecklingszonen och där utvecklas tillsammans med andra personer som är mer kompetenta inom området. Identitetsutvecklingen konstaterades ha en stark förbindelse med språket där förskollärarna även kopplade in kulturen som en del av det hela; flera språk ger barn fler möjligheter till mångfaldiga identiteter.

Denna studie har som syfte att undersöka inkludering/exkludering av barn i vardagliga aktiviteter på förskolan. Vår forskningsfråga är ˮHur inkluderas/exkluderas barn i den fria leken med andra barn på förskolan?ˮ. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet, samt används inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen som teori i diskussionen. En kvalitativ undersökning har genomförts, och observationer har används som verktyg. I resultatet framgår det att barn inkluderas i den fria leken med andra barn genom att bildkarta, lekredskap och tecken som stöd används. Samt att barn exkluderas i den fria leken med andra barn genom avledande handlingar. Slutsatsen är att inkludering av barn i den fria leken med andra barn sker genom användning av konkreta redskap och tecken som stöd, samt att exkludering förekommer i den fria leken genom avledande handlingar.

My goal was to successfully appropriate the collaborative ideals of the LAByrinth Theater Company and incorporate them into my directorial process while working on a collegiate production. I gathered a large amount of information from my visit and contact with the LAB and through personal interviews with the Co-Artistic Director and the Developmental Director. I had seen two of their shows and I was familiar with the quality of production that I had to uphold. I played a lead role in Guirgis' Jesus Hopped the 'A' Train and I was familiar with the rhythm, the dialect and the seriocomic matters of the plays. Den of Thieves is Guirgis' first published play. I chose this project for my thesis production because I wanted to work with younger actors on a play that is not produced often. Although the company was not part of the playwriting process, the actors, director, and crew would use the collaborative ideals of the LAByrinth Theater Company to form the production. I was interested in forming a group that was diverse in ethnical background and theatrical capabilities. I wanted to see if this play and the collaborative ideals would be successful with collegiate actors. I wanted to test the material on a collegiate audience. By doing this work I hoped to instill these ideals with members of the company so that they could be positive in their future theatrical communities. I also hoped to inspire interest from the audience in Guirgis' work as well as the LAByrinth Theater Company of New York.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur några lärare organiserar den tidiga läsundervisningen genom olika metoder och arbetssätt i årskurs ett. Vi ville även undersöka hur dessa lärare motiverade sina elever till sin läsinlärning. För att samla empirisk data har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna bedriver en snarlik undervisning med Phonics-metoden som utgångspunkt men med inslag av andra metoder. Slutsatsen är att lärare inte ska låsa in sig på en metod eftersom att alla elever lär sig olika då vi människor är olika. De tillfrågade lärarna anser det vara viktigt att man anpassar sin undervisning så att alla elever utvecklas i sitt lärande.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

Den här C-uppsatsen är skriven vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument den socialdemokratiska kvinnorörelsen använde sig av i sin agitation för den kvinnliga rösträtten i Morgonbris: tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen mellan åren 1909-1914, hur denna argumentation förändrades under undersökningsperioden samt hur dessa socialdemokratiska kvinnors inställning till den borgerliga kvinnans rösträttsförening LKPR såg ut gällande den kvinnliga rösträtten. Studien bygger på en kvalitativ textanalys där alla aktuella upplagor av tidningen Morgonbris har närlästs. Undersökningen har sin grund i Yvonne Hirdmans genusteori samt Zygmunt Baumans identitetsteori om ”vi-och-dom”. Analysen visar att den socialdemokratiska kvinnorörelsen argumenterade för kvinnlig rösträtt utifrån: medborgarskap, särart- och likhetsfeminism, klass samt med hjälp av andra länders erfarenheter och framgångar inom området. Andra argument fungerade opinionsbildande med syfte att ena arbetarklassens kvinnor i kampen för den kvinnliga rösträttens införande och att genom starkt organisations- och påverkansarbete få dem att rösta på SAP. Gällande frågan om hur argumentationen förändrades under undersökningsåren visar analysen bl.a. att de socialdemokratiska kvinnorna under undersökningens första år fokuserade på argument av särartsfeministisk karaktär och klassargument. Under undersökningens sista år fokuserade de snarare på argument av likhetsfeministisk karaktär och socialistiska argument – de gick allt mer åt vänster. Beträffande relationen mellan den socialdemokratiska kvinnorörelsen och LKPR visar min undersökning att de socialdemokratiska kvinnornas gemensamma identitet, deras ”vi”, skapades genom att de framställde de borgerliga kvinnorna som ”dom”. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg att LKPR inte arbetade för alla kvinnors rätt till rösträtt.