Efter att ha uppmärksammat ett ökat engagemang i flyktingkrisen från företag under 2015 började vi intressera oss för vad som är bakomliggande de välgörande handlingar som företag gör. Samhället har ett högre tryck på företag att engagera sig i samhällsfrågor och CSR är ett verktyg som de senaste åren har ökat, vi ville undersöka hur företag arbetar med CSR-frågor i förhållande till samhällsopinioner. Vi reflekterade också över en rådande problematik för företag att kommunicera sitt CSR-arbete på ett trovärdigt sätt. Syftet med den här studien har varit att undersöka hur organisationer arbetar med CSR i förhållande till opinioner. Vi har även undersökt kommunikation av CSR och på vilket sätt det förstärker varumärkesidentiteten. Studien har visat på att organisationer arbetar med att driva opinioner utifrån deras egen verksamhet, men att den allmänna opinionen och framförallt media har större påverkan på organisationerna. Undersökningen har också visat på att det är viktigt att CSR är integrerat i hela verksamheten och inte enbart ett kommunikationsverktyg eller ett sidoprojekt. Detta kräver att kommunikationen om arbetet först sker internt och att det är viktigt att organisationerna är transparenta i sin kommunikation. CSR har kommit att bli en hygienfaktor i samhället för både interna som externa intressenter.

Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance. / Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.

Att folk inte förstår vad man säger beror på flera olika anledningar. En självklar orsak till att detta är till exempel givetvis om man inte talar samma språk. Men även om man skulle begripa varandra i en konversation betyder inte det att sändarens budskap tolkas på önskat sätt av mottagaren. Kommunikationen är avgörande för att en förståelse mellan två parter ska kunna skapas. Stuart Hall (1973) problematiserar kommunikationsprocessen och kedjan från det att meddelandet produceras till dess distribution och slutliga konsumtion. Kommunikationen mellan kodare och avkodare är aldrig given i sin överenskommelse. Att man talar samma språk betyder följaktligen inte att man förstår varandra fullt ut. Det finns många andra faktorer som påverkar hur meddelandet avkodas av mottagaren. Vi har valt att undersöka hur två hockeyklubbar kommunicerar med sina supportrar. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan de två varumärkena. I respektive varumärkes identitet och image söks likheter och olikheter. Den eventuella varumärkeskongruensen studeras ur ett kommunikativt perspektiv.   Intentionen är att ta reda på hur kommunikativa processer kan påverka varumärkens identitet och image och relationen mellan dem. Det teoretiska ramverk som använts består av marknadskommunikation, encoding och decoding och varumärkesteori. Under varumärkesteorin följer kompletteringar om sport och varumärken, varumärkesidentitet och varumärkesimage. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av gruppintervjuer som utförts för att fastställa varumärkenas identiteter medan den kvantitativa metoden utgörs av enkäter som identifierar varumärkenas image. En av de slutsatser som presenteras i studien är att det både finns kongruens och skillnader angående överensstämmelsen mellan varumärkesidentitet- och image. Sammanfattningsvis går det att konstatera att resurser utgör den stora skillnaden klubbarna mellan i förutsättningen för att mottagarna ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. / The reason people don’t understand what others are saying can depend on a lot of things. One obvious reason would be that two individuals don’t speak the same language. Even if the two individuals would understand the words in a conversation, it’s not certain that the meaning of the message reaches the receiver the intended way. The communication settles the agreement for understanding between two parts. Stuart Hall (1973) problematizes the communication process and the chain from when the message is created and coded with meaning, through its distribution until its consumption. The communication between an encoder and a decoder are not ever certain. To not speak the same language is the same as not understanding each other. There are many other factors that influence how the receiver decodes a message.   This thesis aims to identify the brand congruence related to two Swedish ice hockey brands. The intention is to examine how communicative processes can influence the differences between how the brand identity and brand image are interpreted. The theory frame used in the thesis concludes of the following theories; Marketing Communication, Encoding and Decoding and Brand Theory. The Brand Theory is specified within the areas of Sports and Brands, Brand Identity and Brand Image.  The thesis includes both a qualitative and a quantitative method. The qualitative interviews are used to establish the brand identities while the quantitative questionnaire study aims to define the brand images. One of the major conclusions is that there are both congruence and differences in the comparison within both of the brands. Another conclusion is that the differences in how substantial the congruence is relates to resources and the brands background.

<p>In recent years, the successful expansions of Swedish fashion companies have mainly relied on their ability to turn fashion into brands. However, when companies grow it seems to be difficult to maintain the original brand identity as well as to establish a unique brand image in the minds of the consumers. With regard to this matter the purpose of our thesis was to investigate the brand image of Acne Jeans. Our ambition was to examine to what extent the brand image coincided with the brand identity and if brand associations differed between different consumer segments. In order to fulfil our purpose, we have conducted a questionnaire study of a sample of 130 students at Stockholm University. The findings of our study show that the brand image of Acne Jeans did not coincide with the brand identity regarding the aspects of individuality and innovativeness. We further concluded that there were several differences between the associations of those in possession of Acne apparel and those who did not own any Acne items. Finally, the associations of early adopters were investigated. The result indicated that the brand associations in this group did not deviate from the general opinion of the total sample.</p>

<p>Authors: Alexander Falck, 86-05-24, Economic program</p><p>Rasmus Bergqvist, 84-11-08, Marketing program</p><p>Course: International Marketing Strategy, 4FE02E (AF) and 4FE00E (RB)</p><p>Tutor: Anders PehrssonExaminer: Anders PehrssonTitle: Is There More to Merchandise Than Making Money? A comparative study of Scandinavian football clubs describing how they build Brand Equity through merchandise.</p><p>Background and problem discussion: Merchandise is one part of the product that a football club offers. Kapferer‟s (2008) Brand Identity Prism should be useful to map the relationship between product and Brand Equity. Merchandise attractiveness can affect consumers‟ perception regarding the product quality of the whole club. As little have been written regarding how Scandinavian football clubs use their products to build their Brand Equity we saw a relevance of further searching in to this subject.</p><p>Research question: How do Scandinavian football clubs use merchandise to build the club Brand Equity?</p><p>Purpose: The purpose is to identify what differences and similarities Scandinavian football clubs have in their development of fan merchandise and presenting successful methods to build Brand Equity, in terms of the percental contribution to the club‟s total turnover and the merchandise turnover contribution from each attending supporter.</p><p>Methodology: To study the subject thoroughly the study used in this thesis is qualitative. We have chosen to conduct a multiple case study with semi-structured interviews and content analysis of the physical artefacts, merchandise. Five Scandinavian football clubs took part in this research.</p><p>Findings: The Brand Equity component that the clubs are trying to affect the most through merchandise is brand association. Perceived quality and brand awareness are secondary focuses for the clubs to affect while brand loyalty couldn‟t be seen in this thesis.</p><p>Keywords: Brand, Brand Association, Brand Awareness, Brand Equity, Brand Identity Prism, Culture, Merchandise, Perceived Quality, Personality, Physique, Relationship</p>

<p>Dagens företag lever i en alltmer komplicerad och komplex omvärld där bilden av dem skapas genom ständig samverkan mellan vad de egentligen gör och hur det förklaras vilket i sin tur skapar bilden av företaget. I Jönköpingsregionen finns det ett flertal kommunikations-, PR- och reklambyråer, definitionerna är många, men i stort erbjuder de liknande tjänster. För att kunna differentiera sig gentemot konkurrenter har positionering blivit ett allt viktigare ledningsinstrument, konsumentens bild av företaget är den avgörande faktorn mellan misslyckande och framgång och i sin tur överlevnad. Utvecklingen har medfört att nyckeln till framgång ligger i företagets förmåga att värdera och kommunicera sin interna och externa identitet i relation till sin önskade profil och inte som tidigare genom kvalité eller produktöverlägsenhet. Konsumenternas uppfattning och känsla för företaget blir den avgörande faktorn vid valet av samarbetspartner, ett finansiellt värde kan i sin tur tillskrivas varumärkesidentiteten när den bidrar till att skapa en positiv och fördelaktig bild av företagets tjänster och produkter. Dokumentationen består av en studie som redovisar hur kommunikationsbyråer i Jönköpingsregionen strategiskt arbetar med sina varumärken och hur det i sin tur uppfattas och tolkas av kunderna. Syftet är i korthet att redovisa vilka budskap som företagen vill representera och i sin tur förmedla till sina kunder för att sedan jämföra profilen med den uppfattade imagen från kunderna.</p><p>Resultatet visar att ett strategisk uppbyggt varumärke inte behöver vara synonymt med framgång. I vår undersökning visade det sig att profil och image inte nödvändigtvis behöver stämma överens för att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt varumärke. Vidare visar undersökningen att byråernas kärnvärden är av en så pass generell art att de inte kan särskilja byråerna ur ett konkurrensperspektiv. Undersökningen visar även att kunderna skapar relationer med personerna inom byrån och inte med byrån i sig, därigenom blir byrån som varumärke sårbart då deras konkurrensfördel bara ligger i deras potentialitet att anställa kompetent personal.</p> / <p>To live as you learn</p><p>- a study about positioning of communication firms in the region of Jönköping</p><p>Companies of today live in a more intricate and complex world then ever before, where the cooperate identity is created from a combination of what they in reality carry out and how this in turn is explained. In the region of Jönköping there is a wide collection of different PR, advertising and communication firms, all with different designations, but with similar services. To be able to differentiate themselves towards their competitors, positioning has become a crucial instrument, and the perceived image of the company has turn out to be one of the most vital factors of survival that determines whether the companies are successful or not. Through this the key to success today lies within the company’s ability to value and communicate their inner and external identity in relation to their sought profile and not through for example quality or technical superiority, the consumers emotions and over all awareness has become the most important differential feature when choosing and creating relations. The financial value can in turn only be ascribed to the brands identity when it contributes in creating a positive and advantageous image of the companies’ products and services.</p><p>Our study consists of a presentation of the strategic brand management of a selected number of communication firms in the region of Jönköping, and how this in turn is perceived and interpreted by their clients. Our objective is in short to present what main messages the firms wants to communicate and how these in turn are perceived by their clients, after which a comparison is made between the conveyed profile and the perceived image. Our results show that a strategically managed brand isn’t synonymous whit success. Our study also implies that profile and image not necessarily need to coherer to create a strong and competitive brand. The study also shows that in our case the core values of the firms are of such a general nature that they can’t distinguish the bureaus from a competitive perspective. To summarize our result show that clients create relations with the employees within the firms and not with the firms themselves, this leaves the firm as a brand, vulnerable when their competitive advantages only lies within the firm’s potential to attract qualified employees.</p>

<p><strong>Purpose</strong></p><p>The purpose of the thesis is to analyze the current challenges facedby Husqvarna Motorcycles in their brand building process, and todescribe ways in which applying the brand equity principles will enablean increase of the value of their brand.</p><p><strong>Background</strong></p><p>In the complex world of organizations and companies where thecompetitive position plays an important role in successful achievementsof the company, managers seek after building a sustainablecompetitive advantage. Building brand equity is an important focusfor a large company' improvement, since it raises interest of existingand new customers. The process of building brand equity takestime but through this process a company will have a stronger marketposition which creates brand value.</p><p><strong>Method</strong></p><p>In order to answer the purpose, the qualitative method with implementation of semi-structured interviews for collecting data wasused. The data was interpreted and then structured and analyzedusing theoretical framework.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>During the research performed it was found out that the managersare facing several challenges in respect to building brand equity.Therefore, five components of building brand equity were implementedto draw the conclusions of how the managers could strengthentheir brand.</p>

Tyrimo objektas - prekės ženklo įvaizdžio stiprinimas. Tyrimo tikslas - sudaryti prekės ženklo įvaizdžio stiprinimo modelį pasitelkiant pojūčių rinkodarą. Uždaviniai: 1. Išanalizuoti pojūčių rinkodaros teorinius aspektus aatskleidžiant jos svarbą prekės ženklo įvaizdžio stiprinimui; 2. Remiantis parengta tyrimo metodologija ištirti vartotojų nuomonę apie prekės ženklo „Vytautas“ įvaizdį; 3. Nustatyti prekės ženklo „Vytautas“ įvaizdžio stiprinimo galimybes pasitelkiant pojūčių rinkodaros sprendimus. Tyrimo metodai: mokslinės literatūros analizė ir sintezė, lyginamoji analizė, anketinė apklausa, kontent analizė, grafinis vaizdavimas ir modeliavimas. Tyrimo rezultatai: • pirmame darbo skyriuje analizuojama prekės ženklo ir jo įvaizdžio bei pojūčių rinkodaros mokslinė literatūra, pateikta pojūčių rinkodaros samprata ir priemonės prekės ženklo stiprinimui, prekės ženklo komunikacinis poveikis vartotojui; • antrajame skyriuje pristatoma „Birštono mineraliniai vandenys“ ir Ko veikla, analizuojamas prekės ženklo „Vytautas“ įvaizdis, pateikiama tyrimo metodika, siekiant išsiaiškinti kokiomis pojūčių rinkodaros priemonėmis galima sustiprinti prekės ženklą „Vytautas“; • trečiajame darbo skyriuje įvertinami atlikto tyrimo rezultatai ir pateiktas prekės ženklo „Vytautas“ įvaizdžio jutiminiu aspektu stiprinimo modelis bei pasiūlyti prekės ženklo „Vytautas“ įvaizdžio stiprinimo sprendimai paremti pojūčių rinkodara. Išvados: Vadovaujantis atlikto tyrimo duomenimis, siūlomi... [toliau žr. visą tekstą] / Research object – How to strengthen a comany‘s brand image? Research aim – To create a model for strengthening a company‘s brand image using sensory marketing. Objectives: 1. To analyze the theoretical aspects of sensory marketing revealing the importance of strengthening a comany‘s brand image. 2. To analyze customers‘ opinion about “Vytautas” brand image using reasearch methodology. 3. To establish the oportunities for strengthening “Vytautas” brand image using the solutions of sensory marketing. Research methods - literature analysis and synthesis, comparative analysis, questionnaire survey, content analysis, and graphical simulation. Research results: • In the first part of master's degree thesis analysis the scientific literature of brand, brand image and the concepts of sensory marketing are used to identify the factors which determine a brand‘s image. Also, the brand‘s communicational effect for customers is analysed. • In the second part of master‘s degree thesis JSC “Birštono Mineraliniai vandenys” and Co.is presented and the brand image of “Vytautas”is analysed using a survey to find out which elements of sensory marketing can be used to strengthen the“Vytautas” brand image. • In the third part the results are evaluated of the empirical research and the model of strengthening of “Vytautas” brand image is presented. Hence, the solutions of strengthening “Vytautas” brand image are offered based on sensory marketing. Conclusions: According to the... [to full text]

What does the Swedish church Västerås stand for today according to the employees and how do they want to profile themselves to the target group? What image and what expectations does the target group have of the Swedish church Västerås? How can the Swedish church Västerås communicate uniform, with the intent to create mutual value with the target group? The purpose of the study is to make recommendations to the Swedish church Västerås for their prospective communication plan by examining their profile and target group's image and expectations of the organization. The study also aims to examine how the Swedish church Västerås can communicate their brand uniform. The study applies a qualitative research with deductive approach. Data were collected through semi-structured interviews with a sample of the employees and focus groups with a sample of the target group. Better match between profile and image means that SkVs employees better understand the organization and can communicate more uniform which leads to a stronger brand identity. If SkV understands what is relevant for their target group, they can reduce the total cost of customer delivered value and thus increase the total value. By increasing brand awareness SkV can create positive associations, by focusing on what is most relevant to the target group, which is less religious aspects of the business and a more emotional relationship. This contributes to increased value for SkV and the target group when a mutual relationship is created. / Vad står Svenska kyrkan Västerås för idag enligt de anställda och hur vill de profilera sig mot målgruppen? Vilken image och vilka förväntningar finns hos målgruppen på Svenska kyrkan i Västerås? Hur ska Svenska kyrkan Västerås kommunicera enhetligt med avsikt att skapa ömsesidigt värde med målgruppen? Studiens syfte är ge rekommendationer till Svenska kyrkan Västerås för den blivande kommunikationsplanen genom att undersöka deras profil samt målgruppens image och förväntningar på organisationen. Studien syftar även till att undersöka hur Svenska kyrkan Västerås kan kommunicera sitt varumärke enhetligt. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personal samt fokusgrupper bestående av ett urval av målgruppen. Bättre överensstämmelse mellan profil och image innebär att SkVs anställda får större förståelse för organisationen och kan kommunicera mer enhetligt vilket leder till en starkare varumärkesidentitet. Om SkV förstår vad som är relevant för sin målgrupp kan de minska den totala kostnaden för customer delivered value och på så sätt öka det totala värdet. Genom att öka varumärkeskännedom kan SkV skapa positiva associationer till varumärket, genom det mest relevanta för målgruppen med mindre religiösa inslag i verksamheten och en mer emotionella relation. Detta bidrar till ökat värde för SkV och målgruppen då en ömsesidig relation skapas.

Systembolaget är ett statligt företag som har i uppdrag att reglera alkoholkonsumtionen i Sverige. I detta ska de informera samhället om alkoholens risker, vilket förmedlas genom deras varumärke. Vi fann ett intresse att undersöka hur konsumenterna uppfattar Systembolaget som varumärke i förhållande till detta uppdrag för att på så vis ge en förklaring till imagen, och genom detta skapa en djupare förståelse för Systembolagets varumärkesidentitet. För att ge svar åt studiens syfte är en kvalitativ fallstudie använd som metod. Vidare undersöktes konsumenternas uppfattningar genom intervjumetodik. Empirin analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats, vilket vidare har satts i förhållande till en analysmodell som framkom ur tidigare forskning. Det teoretiska ramverket grundar sig i de senare årens forskning som menar att konsumenterna kan ses som medskapare av varumärket. Därav är teorin anpassat i enlighet med denna forskning och centrerat kring förståelsen att konsumenternas uppfattningar, det vill säga imagen, även påverkar varumärkesidentiten. Resultatet visar på motstridigheter kring Systembolagets varumärkesimage. Respondenterna har generellt positiva upplevelser i kontakt med Systembolaget, men uppfattningarna är starkt präglade av associationer kopplade till företagets statliga uppdrag. Vi finner en stark koppling mellan de olika aspekter som ingår i vår analysmodell, vilken har till syfte att undersöka de olika delarna av imagen. Det finns ett tydligt förhållande dem emellan, och i enlighet med tidigare forskning kan vi se att de påverkar och påverkas av varandra. / Systembolaget is a state owned company with the assignment to control alcohol consumption in Sweden. As a part of this, they shall inform society about the risks of alcohol, which is mediated through their brand. We found an interest to research and analyze how consumers perceive Systembolaget as a brand in relation to this assignment, and thereby create a deeper understanding of their brand image and thus their brand identity. In order to answer the purpose of the study, we have conducted a qualitative case study. Furthermore, we have examined the consumer perceptions through an interview methodology. The empirical data were analyzed using phenomenographic methodology, which lastly has been compared to an analysis model that emerged from previous research. The theoretical framework is based on the later years of research which states that consumers can be seen as co-creators of the brand. Hence, the theory is adapted in accordance with this research and centered on the understanding that consumer perceptions, i.e. the image, also affects brand identity. The result shows inconsistencies in the brand image of Systembolaget. The respondents generally have positive experiences in contact with the brand, but the perceptions are strongly influenced by associations linked to the company's state assignment. We find a strong link between the different aspects included in our analysis model, which aims to analyze the various parts of the brand image. There is a clear coherence between the aspects, and in line with previous research, we can see that they both affect and are affected by each other.