Der Hochschulsport ist an vielen Hochschulen, an einigen wie der Universität Göttingen sogar bereits seit ihrer Gründung, ein wichtiger Bestandteil universitärer Kultur, studentischen Lebens und akademischer Ausbildung. Trotz seiner gesetzlichen Verankerung, der beträchtlichen Reichweite dieser sekundären Hochschuldienstleistung, seines Potenzials als Instrument zur Schaffung von Identifikation und Bindung mit der Hochschule sowie seiner Funktion als vielfach größter inneruniversitärer Begegnungsraum und zentrale Sozialisationsplattform ist der Hochschulsport nur an sehr wenigen Standorten in Deutschland als Profilelement und Imagefaktor der Hochschule entwickelt. Die vorliegende Arbeit geht daher der zentralen Frage nach, ob der Hochschulsport unter den gegenwärtigen hochschulischen Rahmenbedingungen die Voraussetzungen und Kriterien erfüllt, um als Marke der Hochschule entwickelt und positioniert zu werden. Damit einher geht die Frage nach seiner sinnvollen Rolle und Funktion für die Gesamtorganisation. Zur Klärung dieser Fragen werden wesentliche strukturelle und organisatorische Voraussetzungen für den Hochschulsport in Deutschland dargestellt, die theoretischen Grundlagen und besonderen Voraussetzungen des Hochschulmarketings herausgearbeitet, die hochschulsportspezifischen Marktbedingungen beleuchtet und seine institutionellen und zielgruppenspezifischen Mehrwertaspekte systematisch analysiert. Der empirische Teil der Arbeit ist als internationaler Vergleich konzipiert, der die Wahrnehmung des Hochschulsports der Universität Göttingen unter Markengesichtspunkten im Verhältnis zum Universitätssport der University of Western Ontario, der Vergleichshochschule im kanadischen London (Ontario), untersucht. Neben den umfangreichen Literaturbetrachtungen zu den unterschiedlichen zuvor dargestellten Themenbereichen fließen auch die Erfahrungen des Autors aus mehr als einem Jahrzehnt nationaler und internationaler Tätigkeit als ehrenamtliche bzw. hauptberufliche Führungskraft im Allgemeinen Deutschen Hochschulsportverband (adh) sowie im Europäischen Hochschulsportverband (EUSA) in die Arbeit ein. Der internationale Vergleich der universitären Sporteinrichtungen in Göttingen und London basiert auf einer umfangreichen Befragung von Nutzern und Nichtnutzern der jeweiligen Sport- und Bewegungsangebote aus den Jahren 2001/02. Als zentrales Ergebnis dieser Arbeit kann konstatiert werden, dass ein entwickelter Hochschul-sport erhebliche Mehrwertoptionen bietet. Je nach Ausgestaltung der im Rahmen der jeweiligen Hochschulpositionierung sinnvollen Schwerpunkte kann die Institution Hochschulsport inhaltliche Beiträge zur Umsetzung des hochschulischen Bildungsauftrages und zur Gewährleistung einer stärkeren Internationalisierung, aufgrund seines identitätsstiftenden und Bindung schaffenden Potenzials, als Qualifizierungs- und Erprobungsfeld, als Instrument aktiver Gesundheitsförderung und als außercurriculares Hochschulangebot zur sozialen Integration und Freizeitgestaltung liefern. Für die Gesamtorganisation kann er als Standortfaktor und Profilelement beträchtliche Öffentlichkeits- und Imagewirkung erzielen, ein ergänzendes sportliches Exzellenzfeld darstellen und zur hochschulischen Qualitätsorientierung beitragen. Für die Studierenden bietet der Hochschulsport zahlreiche Betätigungsfelder zum Erwerb und zur Erprobung von Kompetenzen, zur ergänzenden Ausbildung von fächer- und jahrgangsübergreifenden Netzwerken sowie für ein aktives Gesundheits- und Stressmanagement. Er hat damit das Potenzial, wesentlich zu wichtigen Studienzielen wie der ganzheitlichen Persönlichkeitsentwicklung, der praktischen Anwendung von theoretisch erlernten Kompetenzen und Fähigkeiten sowie mithin zur Ausprägung einer von den Arbeitgebern geforderten Employability der Studienabsolventen beizutragen. Hinsichtlich der zentralen Frage nach der Markenfähigkeit des Hochschulsports wird gezeigt, dass die Dienstleistung alle Anforderungen zur Positionierung als Marke grundsätzlich erfüllt und damit als Marke der Hochschule vorzugsweise im Rahmen einer Dachmarkenstrategie entwickelbar ist. Unter der Voraussetzung einer am Gesamtkonzept des jeweiligen Hochschulmarketings ausgerichteten Rollenzuweisung mit einer für die Hochschulpositionierung dienlichen Schwerpunktsetzung in dessen Programmangebot und Infrastrukturentwicklung (z.B. Leistungssportorientierung, Gesundheitsorientierung, Fun- und Erlebnisorientierung etc.) kann der Hochschulsport wichtige Beiträge zur hochschulischen Marketingstrategie leisten. Weil er allerdings einen Entwicklungsstand aufweisen muss, der ihn zumindest im nationalen Vergleich als Alleinstellungsmerkmal nutzbar werden lässt, wird gleichzeitig deutlich, dass er eine solche Rolle nur an einer überschaubaren Anzahl von Hochschulen einnehmen kann. Auf einem noch immer unzureichend differenzierten Hochschulmarkt wie derzeit in Deutschland eröffnet sich den Hochschulen damit auch über den akademischen Sport eine Differenzierungsoption, die erhebliches Potenzial birgt.

Syftet är att undersöka hur en förpackningsförändring påverkar ett varumärkes image. Det varumärke som undersökts är Gille som genomförde förpackningsförändringar under 2012.  Detta är en fallstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom strukturerad samtalsintervju, kvalitativ textanalys och fokusgrupper.  I teorikapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens problemområde; att kommunicera ett varumärke, att särskilja ett varumärke samt att kommuncera via förpackningen.  Studien visar att majoriteten av fokusgruppsdeltagarnas bilder av varumärket förbättrades i samband med förändringarna. Resultaten visade att den bild varumärket vill kommunicera och den bild deltagarna hade inte stämde överens, vilket indikerar på ett glapp mellan varumärkesidentiteten och imagen. Förpackningsförändringarna resulterade även i svagare varumärkesassociationer, då ingen av respondenterna kunde koppla de nya förpackningarna till varumärket. / The purpose with this study is to examine how a packaging redesign affects a brand´s image. The brand that has been investigated is Gille, who conducted a packaging redesign during 2012.  This is a case study with a qualitative approach through structured interview, qualitative textual analysis and focus groups.  This study has a theoretical frame of reference built by: to communicate a brand, to distinguish a brand and to communicate through the packaging. The study shows that the majority of the focus groups participant’s attitudes to the brand improved in relation to the changes. Results showed that the image the brand wanted to communicate and the image that the participants had were not consistent, indicating a gap between brand identity and image. Packaging redesign also resulted in weaker brand associations, when none of the respondents could connect the new packaging to the brand.

Background: The hospitality industry, especially the hotel business, is a relatively new, and rapidly growing industry in Lithuania. The last two decades resulted in a significant expansion of the local hotel market, as well as of operations of international hotel chains. Thus, competition among actors in the industry, along with the companies’ need to differentiate their offerings from those of competitors, has risen. Branding strategies are increasingly used by companies for achieving better positioning on the market, as well as for gaining a competitive advantage and customers’ loyalty. Knowing that global brands play an important role for firms’ visibility on the market, it is important to recognize, and understand the factors influencing marketing management- and branding-related activities. To accomplish this, an in-depth understanding behind the structure and branding strategies of international hotel chains should be developed. Purpose: The purpose of this thesis is to understand the rationale behind the structure, and operations of international hotel operators in Lithuania, with a focus on the hotels’ branding strategies. Furthermore, the thesis aims to investigate how companies use their brand identity to position themselves in the market. Methodology: This thesis relies on a qualitative research, with a main focus on discovery, and aim to expand current knowledge in the field of hospitality management and branding within the Lithuanian hotel industry. The study consists of an in-depth case study of three international hotel chains operating in Lithuania. The empirical data was gathered from semi-structured, and e-mail interviews with the chosen hotels’ representatives, as well as from secondary data such as annual reports and official websites.   Conclusion: Three key findings are presented in this thesis. First of all, the authors identify business travelers as the main target group of the selected international hotel operators in Vilnius. Secondly, the examined hotel operators are recognized to standardize their structure and operations, but at the same time to customize their marketing strategies to the local market. Finally, the findings indicate that some hotels completely incorporate the brand identity of the chain, which they belong to, while others develop their own brand identity, relying only partly on the identity of the chain. Contributions: This thesis positively contributes to the academic community, as it expands the theoretical knowledge about the Lithuanian hotels industry, with a main focus on the branding- and marketing activities of international hotel chains. The findings provide a practical insight on how companies are positioned in the market in relation to their competitors. Moreover, with an extensive choice of accommodation available in the market, the comparison of hotels is beneficial in helping customers choosing the best alternative according to their needs.

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg. Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse. Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades. Sedan studerades hur designarbetet formar varumärkesupplevelsen hos konsummeterna och skapar en varumärkesimage. Studien visade att den interna synen på varumärket och varumärkesimagen är likartad, därmed lyckas alla tre företag kommunicera sin varumärkesidentitet genom sin designprocess. Denna studie kompletterar den befintliga designforskningen, som är generell och inte branschspecifik, genom att kartlägga hur designkompetens kan nyttjas för varumärkesuppbyggnad specifikt inom modebranschen. / There is much research into how design as a strategy builds strong brands, but the existing research is not specific for any industry. The fashion industry is a complex business environment with constantly changing market conditions. This requires that fashion companies working with effective strategies, where the brand is seen as a tool, differentiate themselves from the competition. The purpose of this paper is to study three fashion companies’ design processes and how they can use design as a tool to convey their brand identity to consumers as a brand experience. This study is qualitative in nature and consists of three individual interviews with key persons from selected companies (Mayla, Minna Palmqvist and Whyred), as well as individual interviews and group interviews with consumers. Collected data was analyzed using a modified model of the Corporate Branding Model and the Brand Design Management Model. By using the model, the brand identity of each fashion company was identified, and their design processes were analyzed. Then the study explored in which way the design process forms the brand experience of consumers and creates a brand image. The result is that the internal perception of the brand and the brand image are assumed to be similar, thereby each company succeeds to communicate their brand identity through their design process. This study complements the existing general and non-industry specific design research by charting how design expertise of the fashion industry can be used for brand building. / <p>En bilaga (bilder som har använts i uppsatsens metod) har tagits bort ur dokumentet på grund av upphovsrättsliga skäl.</p>

Syfte och forskningsfrågor Studiens syfte är att undersöka hur servicelandskapet på traditionella caféer kan påverka de olika sinnena och kundens upplevelser. Syftet är också att kunna påvisa vad som kan anses vara unikt i servicelandskapet för traditionella caféer. Studien ska även undersöka vilka faktorer och värdegrunder som kan förstärka konkurrenskraften för traditionella caféer på marknaden. Forskningsfrågan som vi har valt formuleras följande: • Hur kan traditionella caféer utveckla sitt servicelandskap för ökad konkurrenskraft, med stöd av sinnesorienterad marknadsföring? Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ studie som har en kombination av deduktiv och induktiv ansats, som också benämns abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat på ett strategiskt sätt och innefattas av sex semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Studiens resultat har påvisat att sinnesmarknadsföringen har en stor betydelse för servicelandskapet. Om sinnena tillsammans med servicelandskapets stil och tema överensstämmer med varandra kan det leda till en starkare upplevelse och kvalité för kunden. Studien har vidare visat att flexibiliteten och tillgängligheten av servicelandskapet kan appliceras i serviceprocessen för att stärka konkurrenskraften på marknaden. / Purpose and research question The purpose of this thesis is to investigate how the servicescape in traditional cafés can affect the different senses and the customers experience. The purpose is also to demonstrate what could be unique in the servicescape of traditional cafés. The thesis will also examine various factors and value bases which can strengthen the competitiveness for traditional cafés on the market. The research question we have chosen to examine is following: • How can traditional cafés develop their servicescape to strengthen their competitiveness, with support of multisensory marketing? Method This research is developed from a qualitative study which has a combination by deductive and abductive approach. The empirical material is collected on a strategic way and contains six semi structured interviews. Conclusions The result of the research has proven that multisensory marketing is by considerable importance to the service scape. If the senses together with the servicescapes style and theme is consistent with each other, it can lead to a stronger experience and quality for the costumer. The research has also shown that the flexibility and availability of the servicescape can be applied in the service process to strengthen the competitiveness on the market.

Föreliggande rapport har utförts i samarbete med Järfälla Atletklubb. Klubben behövde hjälp med att få riktlinjer i deras grafiska uttryck samt en uppdaterad version av deras logotyp. Järfälla Atletklubb tog hjälp av Högskolan Dalarna och författaren fick uppdraget att arbeta med klubben. Syftet med arbetet är att skapa en ny logotyp samt en grafisk profil åt klubben som sammanställts i en grafisk manual. Syftet med logotypen samt profilen är även att spegla atletklubbens kärnvärden, styrka, gemenskap och glädje. Studien har nyttjat Sless informationsdesignprocess som metod och strategi. Genom att ha fått en uppfattning om organisationen, konkurrenterna och klubbens värderingar arbetades det fram en ny grafisk profil. För metoden genomfördes det även en enkätundersökning samt ett experiment där Järfälla Atletklubb fick testa manualens användarvänlighet. Experimentet utfördes med tre av klubbens medlemmar och tillika styrelse. Enkätundersökningen syftade till att undersöka hur både medlemmar och klubbens målgrupp uppfattar den nya grafiska profilen samt om den representerar klubben och dess värdeord. Genom enkätundersökningen bekräftades det att den framtagna logotypen representerar de kärnvärden som Järfälla Atletklubb står för. Med resultatet från experimentet ska den grafiska profilen/manualen endast omfatta ett grundläggande koncept om logotyp, färg, typsnitt och bild. Manualen utformades med en kombination av text och förklarande grafik för att göra den så användarvänlig som möjligt. / This report has been conducted in cooperation with Järfälla Atletklubb. The club needed help with guidelines in their graphic expressions as well as an updated version of their logo. Järfälla Atletklub reached out to Dalarna University and the writer got the assignment to work with the club. The purpose of the work is to create a new logo and a graphic profile for the club, compiled in a graphical manual. The purpose of the logo as well as the profile is also to reflect the athletic club's core values, strength, community and joy. The study has used Sless information design process as a method and strategy. By gaining an idea of the organization, the competitors and the club's values, a new graphic profile was developed. For this study, a survey was also conducted, as well as an experiment in which Järfälla Atletklub had to test the userfriendliness of the manual. The experiment was conducted with three of the club members. The survey was aimed at investigating how both members and the club's target group perceive the new graphical profile as well as whether it represents the club and its values. The survey confirmed that the generated logo represents the core values that Järfälla Atletklubb stands for. With the result of the experiment, the graphical profile/manual should only include a basic concept about logo, color, font and image. The manual was designed with a combination of text and explanatory graphics to make it as user-friendly as possible.

During the last decades, fashion brands and retailers in Sweden have experienced the effects of technological advancement and changes in customer behaviour, which have opened up new ways of doing business. Customers expect online and offline marketing and sales channels to be integrated through instant interaction, which have made the concept of omnichannel retailing, gain momentum. This thesis explores this concept in relation to four small Swedish fashion brands based in Gothenburg, Sweden. Using a qualitative method, in-depth interviews have been made with the companies in order to understand what these companies are focused on and in what way omnichannel strategies are encouraged in their business. A solid theoretical framework was collected in the early stage of the process and has worked as a foundation for relating previous studies to current developments. This research presents a literature review that is based on topics such as brand identity, omnichannel marketing and customer experience in order to investigate this topic further. The findings in this research  shows that these small fashion brands are integrating channels through working with a few media channels and do not put significant attention on data analyses. Their focus has proved to be on finding a few, right channels and enforce the brand values in all activates, which creates a connection between channels, rather than on creating technologically advanced solutions between online and offline channels.

As customer segments age and technologies advance, many brands realize that they have to do something in order to survive and appeal to younger consumers. Oscar Jacobson, a brand that has existed since 1903, had experienced decreasing sales due to an aging customer base. A rebranding process was started when ownership of the company was shifted. The rebranding resulted in a renewed assortment, new concepts, ways of working with brand communication and adopting new communication tools. The purpose of this study is to examine what reasons underlie a company’s decision to rebrand, what strategies they use to do so, as well as further understanding how a new image from rebranding is communicated to customers. Research and analysis has been conducted on how internal values can be communicated externally, and how a brand can rebrand whilst keeping their heritage. The study focused on the case study company, in our case Oscar Jacobson, where facts and opinions regarding the rebranding process have been collected from the company’s management. To conclude the study, we found that when rebranding, brand elements that are weighing down the company need to be eliminated and focus should be shifted to modernizing these elements. For Oscar Jacobson, internal brand elements such as assortment needed to be evolved and changes need to mediate to the market through cohesiveness in all communication channels in order to transmit the right message to the customers. The design of the study is a case study, empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews with representatives within management positions of Oscar Jacobson. In the theoretical framework, different concepts regarding the subjects of branding, rebranding and brand communication have been discussed, in order to help us understand the concepts and to present and analyze the findings as accurate as possible. / I och med en åldrande kundgrupp och mer avancerade teknologier på marknaden, tvingades många varumärken ändra på delar av varumärket för att hålla märket vid liv och för att vara iögonfallande för en yngre målgrupp. Oscar Jacobson har existerat sedan 1903, men i början av 2000-talet minskade försäljningen på grund av en åldrande kundgrupp. En omstrukturering startade efter att företaget sålts till ett investmentbolag. Omstruktureringen har resulterat i nya koncept inom företaget samt nya sätt att arbeta med kommunikationen om varumärket, nya kanaler och att erbjuda nya och fler produkter i sortimentet. Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker som ligger till grunden av att starta en omstrukturering och vilka strategier man använder för att tillämpa förändringarna. Detta kommer studeras utifrån ett företagsperspektiv med en fokusering på företag som vill omstruktureras men ändå behålla delar av sina arv. Forskning och analys har även gjorts på hur interna värden kommuniceras till omvärlden när omstruktureringen är genomförd. Studien har tillämpats på ett fallföretag, i vårt fall Oscar Jacobson, där fakta och åsikter om omstruktureringsprocessen samlats in ur företagets perspektiv. Som sammanfattning av resultaten har vi kommit fram till att när ett företag omstrukturerar sig är det viktigt att eliminera de gamla faktorer i varumärket som inte längre är till någon nytta och håller tillbaka varumärkets nya image. Istället ska fokus ligga på att utvecklas och röra sig framåt. Interna komponenter som t.ex. sortiment måste utvecklas och förändringar behövs förmedlas till marknaden genom en röd tråd i marknadsföringskanaler för att sända rätt budskap till kunderna. Studien är utförd som en fallstudie och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har gjorts på representanter på chefspositioner inom Oscar Jacobson. I det teoretiska ramverket diskuteras olika begrepp inom märkesprofilering, varumärkes rekonstruktion och varumärkeskommunikation i syfte att ge en grund till oss och till läsaren. I detta avsnitt presenteras också olika teorier från tidigare forskning som diskuteras utifrån forskningsresultatet i analyskapitlet.

Aujourd'hui, l'identité sonore des marques concerne principalement les musiques associées aux publicités ou diffusées sur les points de vente, ainsi que des éléments de communication comme la voix ou les jingles. Dans cette thèse, nous nous intéressons au design sonore des produits et équipements comme vecteur de l'identité de marque. Nous proposons une méthodologie de design sonore identitaire permettant de traduire les valeurs d'une marque en termes sonores, et de véhiculer l'identité sonore ainsi définie sur une série d'objets caractéristiques de la marque. A partir d'une analyse d'un grand nombre d'études sur la perception des sons, nous avons établi un lexique sonore de 35 termes adapté à la description des différentes caractéristiques du son. Nous proposons d'utiliser ce lexique ainsi que différents outils de communication pour traduire les valeurs identitaires d'une marque en termes sonores compréhensibles par tous les acteurs du projet en design sonore. Nous proposons également une méthode d'analyse fonctionnelle permettant de spécifier les contraintes techniques liées à la nature ou à la fonction de l'objet choisi pour véhiculer l'identité. Cette méthode repose sur une expérience d'indexation sonore, inspirée de l'analyse sensorielle. La méthodologie proposée a été appliquée au design de l'identité sonore de la marque SNCF véhiculée à travers différentes sources (alarmes, composteurs, tableau d'affichage,...). Ces travaux ont permis de construire et de tester des méthodologies et outils facilitant la communication dans le design sonore, et ont montré que l'identité des marques pouvait s'exprimer à travers la conception des sons de leurs produits et équipements. / Brands are today looking for new ways to convey their identity. Currently, brands sound identity is mostly based on music for ads or for selling places, and communication elements like voice or jingles. In this thesis, we focus on products sound design as a way to convey brand identity. Is it possible to take into account brand values in the writing of the requirements for a sound designer? For a given object, what are the relevant design features to consider in order to communicate a desired identity? In our works, we propose a sound design methodology for the translation of brand values into sound attributes, and for conveying the resulting sound identity through a series of products. Based on the analysis of several studies on sound verbal description, we elicited a sound lexicon of 35 words adapted to the description of sound properties. We propose to use this lexicon along with two communication tools, moodboards and a “sound design deck”, to translate brand identity into words easily understandable by both experts and non-experts. We also propose a methodology for linking the physical constraints of the objects to design to words of the lexicon. This method is based on a sound indexing experiment, inspired from sensory analysis. The methodology we propose is applied to the design of SNCF sound identity through different elements (alarms, validating machines, split-flap displays…). The originality of this work resides in its interdisciplinarity combining different approaches such as marketing, design, sensory analysis and auditory perception. This work proposes both methodologies and tools that facilitate communication in sound design, and shows that it is possible to convey brand identity through products sound design.

Föreliggande rapport utfördes i samarbete med Josef Davidssons Eftr. Josef Davidssons säljer vedspisar och kaminer och stod vid tidpunk ten för arbetet inför en stor digital transformation. Syftet med föreliggande rapport var att skapa en ny visuell identitet och en grafisk manual genom en fallstudie över processen i ett varumärkesbyggande. Processen avsåg 6 möten med en projektgrupp från företaget och en handläggare på Almi. Utifrån informationen från mötena togs den nya visuella identiteten fram med hjälp av Sless sjustegsmodell. På mötena framkom det bland annat att kärnvärderna var Hög kompetens och trygghet, familjära och ärliga, innovativa och engagerade. Mötena gav bra underlag till framtagningen av den nya visuella identiteten och logotypen och de slutliga förslagen skapades. / This report was conducted in collaboration with Josef Davidssons Eftr. Josef Davidssons is selling cast iron stoves and fireplaces, and was at the time of this project facing a large digital transformation. The purpose of this report was to create a new visual identity and a branding manual through a case study of the process of brand building. The process was conducted into six meetings with a project team from the company and an administrator at Almi. Based on the information from the meetings the new visual identity was developed using the Sless model. The meetings revealed among other things that the core values are the high level of expertise and security, familiar and honest, innovative and committed. The meetings gave a good basis for the development of the new visual identity and logo and the finished propositions were created.