The aim of this study is to increase the understanding of digitization in school. More specifically it investigates the use of digital tools implemented in teaching activities. The study also aims to find out what opportunities digital use gives rise to in the role of primary school teachers and how digital progress has influenced the professional role. The three formulated questions that characterize the study are; “How do primary school teachers use digital tools in their professional activities?”, “To what extent do primary school teachers use digital tools in their professional activities?”, “What possible and changed ways of working have digital tools given rise in the professional education of primary school teachers?”. The empirical study is based on 63 questionnaires completed by primary school teachers in Uppsala County, which is the selection for this study. The theoretical framework consists of Engeströms activity theory, which is based on the socio-cultural perspective of learning founded by Vygotskij. The study is also based on previous research concerning the digitization of schools, including the digital tools as aids and digital literacy.   The result shows that the digital tools characterize the profession as a primary school teacher and that these tools have come to play a major role in teaching. The digital tools are used to a very large extent every day and have brought in many opportunities and also contributed to changed working methods in school. The result also shows that the digital tools can have negative effects, but most of the digital tools are seen as an asset.

Magister Educationis - MEd / Abstract The aim of this study was to investigate the use of Information and Communication Technologies (ICTs), through the use of iPads in English Home Language in the Intermediate Phase, with a special focus on Grade six, at one primary school in the Western Cape. Through the lens of the Sociocultural and Constructivist theories, the study investigated how iPads were used for language and literacy development in the Grade six classroom where English was the main medium of instruction. The study was purely a qualitative single case study involving one teacher and one class of 28 learners at a well-resourced former-white school in Cape Town. Data was collected through classroom observations and interviews. The interviews were conducted with six selected learners, one Grade six teacher, the Head of Department (HOD) and the Principal. The analysis of the transcribed interviews, video recordings and documents was done through the Atlast.Ti 7 software package. The findings of the study show that Grade six learners had good access to ICTs, and had no difficulties in using iPads for language and literacy learning. Their competence was associated with their high socio-economic backgrounds as most of them were from middle class families. The findings also indicated that teacher disposition had a positive impact on ICT implementation in the English lessons. Another interesting finding was that while the school had successfully adopted ICT as a teaching and learning resource, the Grade six teacher’s pedagogical strategies did not enhance learners’ comprehension of certain language (English) aspects such as grammar because there was no special training for integrating ICTs in language teaching. Overall, the results showed that the iPad is an extremely potential tool for literacy development and it encourages not only learners’ active engagement and collaboration as directed by the teacher, but also learner initiated engagement and collaboration. The study concludes that while many well-resourced schools seem to do well with regard to access to ICT and its integration in teaching and learning, technology cannot completely replace the role of the teacher in the classroom. There is a need for teacher development to enhance their own understanding of ICTs and how to use it for effective language and literacy teaching and learning.

No description available.

I förskolans läroplan står det att verksamheten ska utveckla hos barnen ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Inom forskning används begreppet kritisk digital literacy för att definiera förmågan att kunna kritiskt granska digital teknik och media. Forskning om detta inom en svensk förskolekontext är dock begränsad. Syftet med studien är därför att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete rörande det. Detta genom att använda konstruktivistisk grundad teori som metodologi och intervjuer med förskollärare. Den grundade teorin Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap har konstruerats. Den visar att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta (kritiskt innehålls- och teknikgranska). Faktorer som påverkar deras uppfattningar är en reflektionsstyrning (följa direktiv samt kollegialt samarbeta). Detta formar ett avgränsat digitala landskap och utifrån det utför de en förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning. De arbetar med barnen källkritiskt genom att 1) internetsöka, 2) bild- och filmmanipulera samt arbetar de med 3) nätetik genom dokumentation och produktion och en 4) generell kritisk teknikgranskning. En slutsats som dras är att det pedagogiska arbetet rör sig inom en risk- och möjlighetsdiskurs. Exempelvis tar en del förskollärare till olika strategier för att ”våga” involvera barnen i internetsökningar.

This study adopts an experimental design to examine the use, in practice, of interactive computer simulations as educational tools. With the accelerated use of digital learning and the urgency of implementing sustainable development, the important role of interactive computer simulations is examined. While rooted in the digital humanities, the study focuses on ecopedagogy as a theoretical lens by which to assess critical learning. Drawing on previous research, ‘Shiny’ was used to develop a simple, interactive application consisting of a tool where users can calculate the cost and carbon emissions of energy production within a specific system. This application was used as part of a participatory experiment with 47 participants, and the data returned was analysed to examine its educational merit. The findings of the study indicate positive engagement with the simulation tool used, along with important lessons for further study.

I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan. Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning. Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.

No description available.

Den här studien har som syfte att undersöka lärares attityd till användandet av Powerpoint i undervisningen. Vårt fokus har varit på lärares attityd till de presentationstekniska hjälpmedlen Powerpoint och Google Presentation. Studiens teoretiska utgångspunkt involverar teorier om multimodalitet, IKT samt digital- och media literacy i undervisningen. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar på högstadiet respektive gymnasiet. Resultatet av studien visar bland annat att informanterna upplever varierade attityder till användningen av Powerpoint och Google Presentation i undervisningen. Här visade det sig bland annat att lärares kompetens till det digitala hjälpmedlet samt i vilket syfte det används är avgörande faktorer till vilken attityd de har. Informanterna som hade positiv inställning till hjälpmedlet var även de som främst nyttjade olika modus som till exempel bilder, gester och tal i förhoppning att vidga elevernas förståelse. En annan aspekt som lärarna lyfter är svårigheten med att förlita sig på digital teknik och tekniska problem som uppstår. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet samt förslag på vidare forskning inom området.

Det svenska samhället digitaliseras i snabb takt och läroplanen för gymnasieskolan har reviderats flera gånger på kort tid för att följa utvecklingen. Syftet med den här studien är att undersöka hur väl några läromedel för kursen Matematik 2b förhåller sig till läroplanensskrivningar om digitala verktyg. Om digitala verktyg används på rätt sätt har de visat sig främja elevernas matematiska förståelse. Den digitala kompetensen stärks också genom att använda olika digitala verktyg. Hur läromedel från fyra av Sveriges läromedelsförlag förhåller sig till kursplanens centrala innehåll och hur de främjar användandet av digitala verktyg, har undersökts genom en läromedelsanalys. Läromedlens skrivningar har analyserats och kategoriserats med utgångspunkt i det centrala innehållet och vilken typ av kunskap de förväntas främja.Resultatet visar att samtliga läromedel släppta före 2021 täcker det centrala innehållet gällande digitala verktyg för kategorin samband och förändring. Hur de digitala verktygen framställs i de övriga kategorierna, taluppfattning, aritmetik och algebra, sannolikhet och statistik och problemlösning, samt hur frekvent läromedlet uppmanar till användning av dem,skiljer mellan läromedlen. Utifrån resultatet diskuteras att läromedlen till stor del är upplagda på ett sätt som möjliggör utveckling av den digitala kompetensen och den matematiska förståelsen, men att inget läromedel är heltäckande. Ett stort ansvar vilar alltjämt på lärarenför att digitala verktyg ska användas i den utsträckning som kursplanen föreskriver. / Swedish society is being digitized at a rapid pace and the curriculum for upper secondary school has been revised repeatedly in a short time to follow the developments. The purpose of this study is to investigate how well some textbooks for the course Mathematics 2b relate to the curriculum's writings on digital tools. If digital tools are used correctly, they have been shown to promote students' mathematical understanding. Digital competence is also strengthened by using various digital tools. How textbooks from four of Sweden's textbook publishers relate to the central content of the syllabus and how they promote the use of digital tools have been investigated through a textbook analysis. The writings of the textbooks have been analyzed and categorized on the basis of the central content and the type of knowledge they are expected to promote.The results show that all textbooks released before 2021 cover the central content regarding digital tools for the category relationships and change. How the digital tools are presented in the other categories, understanding of numbers, arithmetic and algebra, probability and statistics and problem solving, and how often the textbook calls for their use, differ between the textbooks. Based on the results, it is discussed that the textbooks are largely laid out in a way that enables the development of digital competence and mathematical understanding, but that no textbook is comprehensive. A great responsibility still rests on the teacher for digital tools to be used to the extent prescribed by the syllabus.

This qualitative research synthesis examines the design of existing studies on making and maker-oriented activities with digital tools (Digital Making) in early childhood settings. This synthesis also provides an overview of teachers’ understanding of Digital Making, and how teachers implement Digital Making in their teaching practice. To be included in this synthesis, studies needed to (a) focus on Digital Making, (b) include evidence of early childhood teachers’ perspectives on Digital Making, (c) include children aged three to eight as Digital Makers, and (d) be situated in a formal educational setting. Given that young children’s making activities with digital tools are limited by children’s exposure to digital materials, I also considered studies in which children manipulated digital devices in ways that enabled them to develop foundational maker orientations and skills. Although 274 studies were considered, only seven studies met these criteria. Analyses show that the seven selected studies are grounded in the theoretical perspectives of constructivism, embodiment, and empowerment as an essential part of early childhood learning. These seven studies were conducted in a range of contexts with many different kinds of digital tools such as programable robots, remote toys, iPads, and 3D printers. Teachers viewed Digital Making as child-centred and engaging. They also reported using making and maker-oriented activities to support children’s learning of problem-solving skills, social skills, and digital literacies. To better integrate Digital Making at scale, however, more training and support for teachers is likely needed.