För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning. / In order to achieve harmonization and create a conformity of accounting standards in the European countries, the European Parliament in 2002 applied IASB standards and IFRS became mandatory regulations for listed companies in the EU from January 2005. Preparation of financial statements in accordance with a common and internationally accepted regulations would facilitate investors to evaluate companies in different countries. The introduction of IFRS in 2005 has meant that goodwill and other intangible assets are no longer amortized, but instead are tested annually for impairment, in line with IAS 36. Previous research has shown that there are difficulties with the implementation of IAS 36 since IFRS has been adopted as regulations for listed companies within the EU. There are no specific rules on how companies should do when they test goodwill for impairment which provides the management greater opportunities to influence the impairment of goodwill. The purpose of this study is to identify the factors affecting goodwill impairment in Swedish listed companies in the IT- and the telecommunications industry. A quantitative method and deductive approach has been used in this study. Data collection was based on the annual reports of listed companies in the IT- and the telecommunications industry on the Stockholm Stock Exchange, NASDAQ OMX during the period 2009–2015. Studies results have shown that there is a significant positive correlation between the change of CEO and goodwill impairment. This result has shown that there is an incentive for management to act in their own interest at the accounting choices and this can give a misleading picture of the company´s financial position.

I och med verkställandet av IFRS 3 och revideringen av IAS 36 gick de svenskamarknadsnoterade bolagen från att skriva av goodwill linjärt till att årligen testa posten förnedskrivningsbehov. Den direkta effekten blev större goodwillposter och lägre av- och nedskrivningskostnader. Studien ämnar undersöka huruvida det föreligger utrymme försubjektiva bedömningar när goodwill ska testas för nedskrivningsbehov. Studien ämnar även att undersöka om det föreligger incitament för en företagsledning att utnyttja bedömningen av goodwill för att manipulera bolagets resultat i enlighet med earnings management-teorin. Studien omfattar 138 observationer från 2017, vilka är svenska börsnoterade bolag noterade på OMX Stockholms listor Mid cap och Large cap. Den inhämtade datan kommer från databaser samt manuellt hämtad från samtliga bolags årsredovisningar. Med studiens syfte och deduktiva utgångspunkt har en kvantitativ ansats antagits och fyra hypoteser utvecklats. Den första hypotesen testar sambandet mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Övriga hypoteser behandlar sambandet mellannedskrivning av goodwill och earnings management-faktorerna resultatbaserade bonusar, lånekontrakt och VD-byte. Med hjälp av linjära regressioner testas även om de sistnämnda variablerna påverkar nedskrivning av goodwill. Studien visar inte på några signifikanta resultat och samtliga nollhypoteser accepteras. Vi kan inte dra slutsatsen att det finns några samband mellan de testade earnings managementfaktorerna. Vi kan heller inte säga om det finns något samband mellan marknadens förväntan på nedskrivning av goodwill och ett bolags faktiska nedskrivning av goodwill. Trots att studien inte uppnår några signifikanta resultat hoppas vi att den kan bidra med en diskussion som kan ligga till grund för framtida och fortsatt forskning inom ämnet. / With the implementation of IFRS 3 and the readjusted version of IAS 36, all Swedish companies listed on OMX Stockholm went from goodwill write-off on a straight-line basis to testing the asset annually for impairment. The direct effect was greater goodwill assets and lower depreciation and impairment costs. This study aims to investigate whether there is scope for subjective assessments when goodwill is to be tested for impairment. The study also intends to investigate whether there is an incentive for a business management to utilize the assessment of goodwill to manipulate the company's results in accordance with the earnings management theory. The study contains 138 observations from 2017, which are all Swedish listed companies on OMX Stockholm on the lists Mid cap and Large Cap. The collected data comes from databases and manually retrieved from the company’s annual reports. A quantitative approach has been adopted and four hypotheses have been developed based on the aim of the study and the deductive starting point. The first hypothesis tests the correlation between the market’s expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment of goodwill. The other hypotheses deal with the correlation between impairment of goodwill and earnings management factors such as performance-based bonuses, debt covenant and CEO changes. Linear regressions also test whether the latter variables affect decisions regarding goodwill impairment. The study do not show any significant results and all null hypotheses are accepted. We cannot conclude that there are any connections between the earnings management factors tested, neither can we say if there is any correlation between the market's expectation of goodwill impairment and a company's actual impairment. Although the study does not achieve any significant results, we hope that it can contribute with a discussion that can form the basis for future and continued research within the subject.

Bakgrund Sedan IFRS infördes 2005 skall goodwill inte lägre skivas av utan istället testas för nedskrivning minst en gång per år. Nedskrivningsprövningen har sedan dess kritiserats av flertalet forskare och ansetts vara ett ämne för earnings management (EM). Eftersom goodwill skall värderas till verkligt värde följer viss problematik, särskilt under lågkonjunkturer då det är svårt att förutspå hur långvarig den ekonomiska nedgången förväntas bli. Cykliska branscher, såsom bankbranschen, är känsliga för förändringar i konjunkturen och således borde sådana förändringar avspeglas i bankernas goodwillpost. Syfte Studien har två övergripande syften, dels att kartlägga nedskrivningar av goodwill i nordiska storbanker och dels att testa samband mellan dessa och olika konjunkturlägen, Big Bath Accounting och Income Smoothing. Målet med studien är att komplettera det redan befintliga forskningsområdet gällande EM vid nedskrivning av goodwill. Detta genom att ta konjunkturens påverkan i beaktning samt inkludering av nordiska storbanker.   Metod Då tidigare studier inom området har exkluderat bankbranschen, var det just av denna anledning som banker valdes ut för studien. För att besvara studiens syfte och frågeställning föll sig en kvantitativ metod mest lämplig. Insamlad data från årsredovisningar perioden mellan 2006–2017 sammanställdes i statistiska modeller och tester och därmed kunde studiens resultat erhållas. Resultat & Slutsats Studiens resultat visar att varken konjunktur, utövande av Big Bath Accounting eller Income Smoothing signifikant påverkar nedskrivning av goodwill i nordiska storbanker. Studien kan därmed inte påvisa förekomsten av någon av dessa två strategier för EM, vilket motsäger tidigare forskning. Gällande konjunkturens påverkan på nedskrivning av goodwill föreligger en negativ korrelation där nedskrivningar tenderar att vara som störst under en lågkonjunktur. Dock har inget tydligt mönster för när nedskrivningar har gjorts kunnat urskiljas. / Background Since IFRS was introduced in 2005, goodwill should no longer be amortized but instead be tested for impairment at least once a year. The impairment test has been criticized by most researchers and blamed to be a topic for earnings management (EM). Because goodwill is measured at fair value, certain problems follow. Especially during recession, when it is hard to predict how long the economic downturn is expected. The banking industry are particularly sensitive to changes in the business cycle. Therefore, should these changes should be reflected in their goodwill. Purpose This study has two main purposes, partly to identify impairments of goodwill in major Nordic banks and partly to test the statistical relationship between these and different economics conditions, Big Bath Accounting and Income Smoothing. The aim of the study is to supplement the existing research regarding earnings management and impairment of goodwill. This by taking different economic conditions in account and including Nordic major banks. Method Previous studies in the research area has excluded the banking industry, for this reason, banks were selected for our study. To answer the study's purpose and issue, a quantitative method fell most suitably. To be able to perform statistical models and tests to obtain a result, data was collected from each bank annual reports during 2006–2017. Results and conclusion The result of the study shows that neither the economic conditions, Big Bath Accounting or Income Smoothing has a significant impact on the impairment of goodwill in banks Nordic Large Cap. The study could not demonstrate the presence of any of these two strategies for earnings management, which contradicts previous research. Regarding the impact of economic conditions of goodwill impairment, there is a negative correlation where write-downs tend to be greater during a recession. Thus, no pattern for when write-downs of goodwill have been made.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

No description available.

Vi har studerat svenska börsnoterade bolag på Stockholmsbörsens largecap-lista som omfattar de största börsnoterade bolagen i Sverige. Syftet med denna studie är att söka samband mellan bolagens nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. Dessa väsentliga händelser utgörs av byte av revisor och verkställande direktör. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare teorier om företagsledningars olika sätt att subjektivt bedöma behovet av nedskrivningar. Det är inte alltid en ledning tar beslut som är för företagets bästa utan kan ha egna incitament för att maximera den egna nyttan. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvantitativ metod där vi samlat in data från bolagens årsredovisningar och kvantifierat det för att söka samband genom regressionsanalys. Vårt resultat ger inga indikationer på samband mellan nedskrivningar av goodwill och väsentliga händelser. / We have studied Swedish listed companies on the Stockholm Stock Exchange largecap list, which includes the largest listed companies in Sweden. The purpose of this study is to seek connection between the companies' impairment losses on goodwill and significant events. These significant events consist of a change of accountant and CEO. The theoretical frame of reference is based on previous theories on the different ways of management to subjectively assess the need for write-downs. It is not always a management decision that is for the good of the company but may have its own incentives to maximize its own benefit. The method we used in our study has been a quantitative method where we collected data from the companies´ annual reports and quantified it to seek connection through regression analysis. Our results do not give any indication of the relationship between impairment of goodwill and significant events.

Världen ställdes 2020 inför en helt oväntad pandemi som pågick fram till 2022. Under pandemins gång tillkom flertalet olika lagar, stöd och begränsningar för både personer och företag. Vissa av dessa åtgärder var så extrema att ingen hade kunnat förutse att något sådant skulle ske. Eftersom detta hände hastigt uppstod en politisk osäkerhet där ingen riktigt visste vad som skulle hända i framtiden. Tidigare forskning har visat på att hastiga och oförutsedda förändringar angående politik, ekonomi eller lagar leder till en politisk osäkerhet och att denna osäkerhet i sin tur leder till en påverkan på företags användning av earnings management. Mycket tidigare forskning har gjorts inom ämnet earnings management men det finns inte många studier på covid-19 pandemins påverkan. Den forskning som finns är gjord på företag som ligger i andra länder än Sverige och har visat på en påverkan. Syftet med den här studien är därmed att se om även svenska företag har ökat sin användning av earnings management under pandemiåren 2021-2022. Studien utgår från en kvantitativ metod, med en deduktiv ansats och är en studie baserad på paneldata för åren 2018-2019 och 2021-2022. För att undersöka om earnings management har förekommit används den modifierade Jonesmodellen för att beräkna de diskretionära periodiseringarna som svenska börsnoterade företagen gjort. Urvalet bestod av 160 bolag som är listade på Large-, Mid- och Small cap-listorna på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att det finns en signifikant ökning i användningen av earnings management efter pandemins utbrott jämfört med före pandemin började. Vidare visar regressionsanalysen att pandemin hade en påverkan på förändringen. Men påverkan var liten och det finns en möjlighet att en annan variabel är den kausala variabeln. Uppsatsens språk i resterande del är svenska. / In 2020 the world faced an unexpected pandemic that continued until 2022. During the course of the pandemic numerous laws, subsidies and restrictions, both for private individuals and companies were implemented. Some of these measures were so extreme that no one could have predicted them in advance. Because this happened suddenly, political uncertainty arose whereby no one knew what was going to happen in the future. Previous research has shown that sudden and unpredicted changes regarding politics, economics or laws lead to political uncertainty and this in turn affects companies´ use of earnings management. There has been plenty of studies regarding earnings management conducted in the past, but very few exist that regards the effect of the covid-19 pandemic. The research that does exist, is about companies in other countries than Sweden and there the pandemic has had an effect on the use of earnings management. The purpose of this essay is to study whether Swedish companies have increased their use of earnings management during the pandemic years 2021-2022 as well. This study is a quantitative study with a deductive approach based on panel data for the years 2018-2019 and 2021-2022. To examine whether earnings management has occurred, the modified Jones model is used to calculate the discretionary accruals for the public Swedish companies. The sample consists of 160 Large, Mid and Small-cap companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The results show an increase in the use of earnings management after the start of the pandemic in comparison with the years before the pandemic. Furthermore, the regression analysis shows that the pandemic had an impact on this change. However, the impact was small and there is a possibility that some other variable was the causal variable. The rest of this thesis is written in Swedish.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det förekommer skillnader mellan anglosaxiska och kontinentaleuropeiska företag gällande goodwillnedskrivningar och vilka kulturella dimensioner (Hofstede) som är signifikanta för företagens nedskrivningstendenser.  Metod: Studien använder en deduktiv ansats med fastställda hypoteser formulerade från tidigare forskning. Där signifikansen har undersökts med hjälp av en multipel regressionsanalys för att kunna fastställa om en hypotes accepteras eller förkastas.   Empiri: Empirin består av kvantitativ data insamlad från årsredovisningar hämtade från företag listade på respektive lands aktiemarknad.   Slutsats: Resultatet från studien har kunnat dra slutsatserna att det finns ett kulturellt inflytande inom osäkerhetsundvikande, individualism, maskulinitet och tillfredsställande. Dessutom kan resultaten påvisa att kontinentaleuropeiska företag skriver ned goodwill mer frekvent medan anglosaxiska företag skriver ned med större summor. / Purpose: The purpose of this study is to examine whether there are differences between Anglo-Saxon and Continental European companies within goodwill impairments and which cultural dimensions (Hofstede) that are significant for the companies impairment tendencies.  Methodology: The study employs a deductive approach with predetermined hypotheses formulated based on prior research. The significance has been examined through multiple regression analysis to determine whether a hypothesis is accepted or rejected. Empirical foundation: The empirical data consists of quantitative data from annual reports obtained from companies listed on the stock indices of their respective countries.  Conclusion: The study’s findings have led to the conclusion that there is a cultural influence within dimensions such as uncertainty avoidance, individualism, masculinity and indulgence. Furthermore, the results indicate that Continental European companies tend to impair goodwill more frequently, while Anglo-Saxon companies impair with larger amounts.

Titel: Cooking the Books: En analys av resultatmanipulering vid svenska börsintroduktioner. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rasmus Bergman Enarsson & Isak Larsson. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2024-05-28. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om resultatmanipulering förekommer i samband med börsnoteringar på den svenska aktiemarknaden. Metod: Denna studie har tillämpat en kvantitativ strategi för att analysera förekomsten av resultatmanipulering vid börsnoteringar. Finansiella data samlades in från Retriever för företag noterade på First North, NGM Equity, Spotlight och Nasdaq STHLM under perioden 2018–2022. Analysen gjordes i IBM SPSS Statistics. Resultat och slutsats: Vår studie finner signifikanta bevis för att företag manipulerar sina resultat uppåt under perioden före, under och efter en börsnotering. Examensarbetets bidrag: Det finns lite till ingen forskning om sambandet mellan börsnoteringar och förekomsten av resultatmanipulation på den svenska aktiemarknaden. Denna studie bidrar med värdefulla insikter för marknadens olika intressenter, i syfte av att minska de risker och felaktiga värderingar som kan uppstå vid börsnoteringar. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan utöka tidsramen och inkludera fler variabler. Marknadens reaktioner på resultatmanipulation kan dessutom utforskas. Den kassaflödesbaserade resultatmanipulationen kan också beaktas. Till sist vore det även intressant att tillämpa Dechows et al. (2012) metodik i andra kontexter, som under covid-19-pandemin. Nyckelord: Redovisning; Redovisningsval; Periodiseringar; Periodiseringsbaserad resultatmanipulering; Resultatmanipulering; Börsintroduktioner. / Title: Cooking the Books: An analysis of earnings management among Swedish IPOs.  Level: Degree project at first level (bachelor’s degree) in the subject Business Administration.  Authors: Rasmus Bergman Enarsson & Isak Larsson.  Supervisor: Jan Svanberg.  Date: 2024-05-28.  Aim: The purpose of this study is to analyze whether earnings management occurs in context with IPOs on the Swedish stock market.  Method: This study has applied a quantitative strategy to investigate earnings management in the context of Swedish IPOs. Financial data from 2018–2022 were collected from the database Retriever for companies listed on First North, NGM Equity, Spotlight, and Nasdaq STHLM. The analysis was conducted with IBM SPSS Statistics.  Results and conclusions: This study provides evidence that firms inflate their earnings during the period before, during, and after an IPO.  Contribution of the thesis: There is little to no research on the relationship between IPOs and the practice of earnings management in the Swedish stock market. This study provides valuable insights for the various market stakeholders, aiming to reduce the risks and inaccurate valuations that can arise during IPOs.  Suggestions for future research: Future research can extend the analysis timeframe and include more variables. Additionally, market reactions to earnings management can be explored. Real activities management can also be considered. Finally, it would be interesting to apply the methodology of Dechow et al. (2012) in other contexts, such as during the COVID-19 pandemic.  Key words: Accounting; Accounting choices; Accruals; Accrual-based earnings management; Earnings management; Initial public offerings.

Sammanfattning  Examensarbete, civilekonomprogrammet - Redovisning Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, VT24 Författare: Isa Okmark och Ebba Persson Handledare: Christopher von Koch Examinator: Ola Nilsson Titel: Revisorernas upplevelser inför den obligatoriska granskningen av hållbarhetsredovisning- En kvalitativ studie om vilka upplevelser som revisorer inom Big-4 har inför CSRD Sökord: Sensemaking theory, upplevelse, CSRD, revisor, revision, hållbarhet, känslor, earnings management ____________________________________________________________ Bakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är ett ämne som blivit allt viktigare i dagens samhälle. Det har sedan tidigare funnits regleringar om hur företagen ska hållbarhetsrapportera och vilken roll en revisor har till denna typ av rapportering. Inom Europeiska unionen, EU,  har det kommit ett nytt direktiv vid namn CSRD som påverkar företag inom unionen att på ett mer strikt och kontrollerat sätt rapportera om hållbarhet. Direktivet har även kommit med krav på att företagens hållbarhetsredovisning ska revideras av revisorer på en mer detaljerad nivå. Tidigare forskning har fokuserat på hur revisionsyrket har formats av tidigare förändringar. Det finns däremot ingen forskning som undersökt revisorers upplevelse inför en förändring. Därmed är revisorernas upplevelse med förändringen i och med CSRD något som författarna bidrar med utifrån denna studie.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur revisorer upplever förändringen i och med införandet av obligatorisk granskning av hållbarhetsredovisning.  Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med en deduktiv forskningsansats. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer utförts.  Slutsats: Studien visar på att revisorer upplevelser inför CSRD skiljer sig åt. Däremot finns det vissa upplevelser som liknar varandra där flera av revisorerna beskriver att de ser positivt på förändringen. Dock beskriver flera av revisorerna att de upplever en typ av osäkerhet då de anser att informationen om direktivet varit bristfällig. Det framkom även av resultatet att revisorerna kan ha blivit påverkade av externa faktorer. Detta på grund av att ledningen framfört positivitet angående CSRD. Det påvisades ur empirin att flertalet revisorer har varit med om förändringar tidigare som gör att de känner sig säkra att även denna förändring kommer att lösa sig. / Abstract Master Thesis in accounting, School of business and economics,  Linnaeus University in Växjö, Spring 2024.  Authors:  Isa Okmark and Ebba Persson Supervisor: Christopher von Koch Examiner: Ola Nilsson Title: Auditors´ experience before the mandatory review of sustainability reports- A qualitative study about which experience auditors in Big-4 have before CSRD Keywords: Sensemaking theory, experience, CSRD, auditor , auditing, sustainability, emotions, earnings management ___________________________________________________________ Background and problematization: Sustainability is a topic that has become more important in today's society. Previously there have been regulations regarding how companies should do sustainability reporting, and which role the auditor has regarding sustainability reporting. However, a new directive from the EU called CSRD has occurred that affects companies in the union to report on sustainability in a more strict and controlled way. The directive also comes with requirements that auditors need to audit on companies sustainability report at a more detailed level. Previous research has focused on how the audit profession has been affected by previous changes. On the other hand, there is no research regarding experience auditors have before a change. With that the authors contribute how auditors experience a change regarding CSRD.  Purpose: The purpose of the study is to create an increased understanding of how auditors experience the change regarding the mandatory review of sustainability reports.  Method: This study is based on a qualitative approach with a deductive research approach. To collect data semi structured interviews with authorized auditors have been conducted.  Conclusion: The study shows that auditors' experience regarding CSRD differ from each other on an individual level. Although there are certain experiences that are similar to each other, however several auditors describe that the change is positive. On the other hand, some of the auditors describe that they experience a sort of uncertainty because the information about the directive has been inadequate. It has also shown that auditors may have been influenced by external factors. Because the management has expressed positivity regarding CSRD. The empirical findings showed that the majority of the auditors have been through changes before and therefore they feel confident that even this change will work out.