Durante pouco mais de oito anos, o alemão Friedrich Reck-Malleczewen escreveu um diário, no qual registrou suas impressões a respeito do regime nazista, ao qual radicalmente se opunha. A redação do diário só foi interrompida quando o autor foi preso pela Gestapo, pela segunda vez, e enviado ao campo de Dachau, onde perderia a vida poucas semanas antes da chegada das tropas aliadas. O relato de Reck-Malleczewen, além do drama pessoal que cerrega, é especialmente interessante pelo fato de que representa uma voz de oposição conservadora, de alguém que não era, originalmente, alvo de perseguição por parte do regime nazista. No presente trabalho, traduzimos, pela primeira vez para o português, o Diário de Reck-Malleczewen, procurando contextualizar a obra, criticamente, no contexto em que foi escrita. / For a little more than eight years, the German writer Friedrich Reck-Malleczewen kept a diary, where he registered his impressions related to the Nazi government, to which he was radically opposed. The journal was interrupted only when the Gestapo arrested Reck for the second time, sending him to Dachau, where he died a few weeks before the arrival of the allied troops. Reck-Malleczewens testimony, along with the personal drama it carries, is especially relevant because it represents the voice of a conservative opposition to the Nazi government, a voice from someone who was not, at least not initially, a target to the Nazis. Here we translate, for the first time to the Portuguese language, the Reck-Malleczewns journal, trying to put it, through comments and footnotes, in the context in which has been written.

<p>Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.</p>

<p>Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta.</p><p>Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

Den dag då läraren upptäcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism ställs han/hon inför en rad frågor, däribland: Vad är nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra åt nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frågor utifrån ett individperspektiv, där elevens och lärarens verklighet sätts i centrum. Undersökningen bygger på en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett självklart svar på den här typen av frågor, men ger vägledning för hur lärare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen.

This essay is about the modern Swedish Nazi movement in relation to the German Nazi movement before and during the Second World War. The analysis is made using the Nazi Myth theory as described by French philosophers Philippe Lacoue-Labarthe &amp; Jean-Luc Nancy. Theory and method are aimed at analysing the Nazi movement as a religious one. In this essay I have identified five main Nazi Myth elements required to realize Nazi ideals and embraced by original German Nazis. Through text analysis I have studied how Swedish Nazis use and reproduce these elements.The result will show that the main elements are well represented in modern Swedish Nazi texts and must be considered as central and bearing in modern Swedish Nazism. However, modern Swedish Nazism is also different from original German Nazism in some ways, for example in view of race, land and art.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt. I 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet står följande: ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Detta kan ske på olika sätt beroende på skola, elever och lärare. Eftersom jag själv kommer att undervisa i SO finner jag det extra intressant att undersöka hur SO-lärare på en skola med få invandrare och en invandrartät skola arbetar med detta. Syftet med uppsatsen är således att kartlägga och jämföra SO-lärares olika handlingsstrategier, värderingar och tankar vid mötet med främlingsfientlighet, rasism och nazism på en skola med få invandrare och en invandrartät skola. Kartläggningen ska ske genom intervjuer, som bearbetas med en fenomenografisk metod. Målet är att vid jämförelsen urskilja vad som skiljer dem åt och vad som förenar. Detta för att sedan se om det som de berättar om sitt handlande stämmer med läroplanen, kursplanen för SO-blocket samt de lokala handlingsplanerna som ska finnas på varje skola. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rodriguez Mickelsson".

This paper is a case study of the Sweden Democrats with the aim to better understand the nature of the immigrant-critical nationalist parties, often referred to as right-wing extremist, right-wing populist etc. who has had success in several countries, and their ideological roots. A comparative descriptive analysis has been done of the ideas of the Sweden Democrats' ideology, with the aim to identify and examine the presence of fascism ideas in SD's ideology. On the basis of the existing research has an ideal type been formulated what fascism most basic ideas are. With this idealtype as an analytical tool has SD's party platform, political speeches, SD-kuriren and Jimmie Åkesson's book, etc. been analyzed. It has been possible to demonstrate the similarities and differences between the SD's and fascist ideas. Ideas of SD which is also a typical feature of fascism is the opposition to the conduct of immigration policy and to stop or limit immigration which appears as the party's most prominent idea that is also a typical feature of fascism. The myth of the betrayed people's home “Folkhemmet” appears to be a typical "mystical core" in the SD's thinking which is similar to the example stab-in-the-back legend of Nazism. The idea about the third way and a excluding nationalism that sees diversity as a threat is common within fascism while the differences is that the SD profess democracy and denounces anti-democratic ideas. SD is like the fascists not pacifists but has not, moreover, any typical fascist ideas on the war in its program. The multicultural society is considered a threat, which is similar to the ideas of fascism, and SD considers that a culture war is going on, especially with Islam. SD has some ideas in common with fascism that indicates continuity from the interwar fascism. Other ideas differ from the ideas of fascism, which shows that the party has been partly done up with its ideological roots. The type of thought structures identified in the analysis of the Sweden Democrats have several ideas in common with the fascist discourse, but there are also similarities with the humanist Enlightenment discourse in the affirmation of democracy.

The aim of this thesis is to scrutinize how Sveriges Religiösa Reformförbund (Swedish Association of Religious Reform), a pro-Nazi Christian association in interwar Sweden, constructed the concept of race during the years 1929–1940. Using hermeneutic content analysis and a theoretical approach based on “biopolitics” and “political theology,” I examine the construction during three identified periods: 1929–1933, 1934–1937, 1938–1940. Liberal theological in orientation, the association applied a historical-critical exegesis based on late-nineteenth century German Kulturprotestantismus, seeing culture and religion as inseparable components. Also stressing the need for a “religious rebirth” of the Swedish nation, the association pursued a regenerative return to the religious-ethical characteristics of the country’s alleged heroic Germanic past. First using cultural and biological arguments separately in the construction of race, the association would due to its emerging pro-Nazi orientation become influenced by Nazi German theologians, hence incorporating elements of völkisch ideology.

The Master's thesis aims to map and analyse especially pre-war correspondence from Berlin sent by Czechoslovak envoy Vojtěch Mastný since his accession to the Berlin embassy to the establishment of the Protectorate of Bohemia and Moravia. The work is divided into six chapters, while its goal is to analyze the opinions, the nature of its political messages and reflections of the Czechoslovak diplomat at the pre-war political development in Germany. This subjective perception of the historical events and context is further compared with contemporary literature so it is possible to make a reconstruction of dramatic turn of events after 1933. The thesis also deals with social and political situation in Germany after World War I, the Czechoslovak-German relations and the life of a Czech diplomat V. Mastný.

No description available.