<p>I analyze a large number of investment decisions based on theories that have been developed and formalized over the past 50 years. Previous work in this field unveils a number of biases which affect ones choices when the outcome is uncertain. In my thesis I find evidence of these already known biases and focus on finding rational explanations for their existence. I also introduce two unexplored biases; the homeboy bias and the menu bias.</p><p>The results clearly indicate that sophisticated investors are generally less subject to these biases. Since pension schemes in many nations are shifting towards defined contribution schemes, investment decisions and risk preferences will be of great consequence to investors’ personal economy and ability to consume, affecting the economy in general. It is therefore of great importance that policy makers do all that they can to increase investors sophistication and create a playing field which facilitates economically sound investing.</p>

<p>Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm.</p><p>Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena. I enlighet med den hermeneutiska kunskapssynen anser vi att kunskap om detta, inte uppnås genom mätning utan genom att tolka och förstå företagen och aktuariernas utsagor.Därför lämpar sig det hermeneutiska synsättet bäst. Den teoretiska referensramen utgörs av dels en bakgrund till IAS/IFRS och det svenska pensionssystemet och dels av en utförligare beskrivning av redovisningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna, där de aktuariella antagandena utgör en viktig del. Eftersom vi ansåg att den tidigare forskningen som fanns var användbar, valde vi ett deduktivt angreppssätt för att ta oss an studiens problem. Studien består som tidigare nämnt av både en kvantitativ undersökning i form av en enkät och en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer. Anledningen till detta var att vi ville belysa samarbetet mellan aktuarier och företag och på så sätt få en djupare förståelse för ämnet.</p><p>Resultatet av studien visar att aktuarierna fått en mer betydande roll efter införandet av IAS 19, även om många företag uppskattar sina antaganden själva. Personalomsättning ansågs huvudsakligen vara svårast att uppskatta, medan diskonteringsräntan ansågs ha mest effekt på pensionsskulden. Företagen omprövade sina antaganden antingen med ett års eller ett kvartalsvis intervall. Den vanligaste redovisningsmetoden för de aktuariella vinsterna och förlusterna var korriodorregeln. Det var främst de större företagen som hade börjat gå över till den alternativa metoden, direkt mot eget kapital. Den nya standarden ansågs vara mer tillförlitlig och ge en mer enhetlig redovisning. Övergången till den nya standarden hade dock inneburit mycket merarbete och höga kostnader.</p>

<p><strong>Många och gamla! - Hur vill 40-talisterna ha sin framtid inom äldreomsorgen?</strong></p><p>Syftet med den här studien är att undersöka hur fyra informanter, vilka är födda mellan åren 1940 till 1949, ser på sin framtid som eventuellt hjälpbehövande inom äldreomsorgen samt vilka behov, farhågor och förväntningar de har.  För att utföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer, där fyra informanter, två kvinnor och två män deltog. Intresset för studien och framtidens äldreomsorg är stort. Det märktes inledningsvis i studien att många ville få chansen att komma fram och berätta om deras känslor i ämnet. Intervjuerna baseras på ostrukturerade frågor som öppnar upp för informanten att berätta mer än vad strikt strukturerade frågor gör, och intervjuerna fortlöpte mer som samtal. Arbetet bygger på resultatet av intervjuerna och är analyserade med hjälp av livsloppsperspektivet, Eriksons utvecklingsteori och rollteorin.</p><p> </p><p>En av de delar som uppmärksammas i undersökningen är att åsikterna skiftar hos våra informanter om hur dagens äldreomsorg bedrivs och hur de vill ha det i framtiden. En slutsats som dras utifrån studien är att våra informanter inte tror att 40-talisterna kommer att ha mer krav på framtidens äldreomsorg. Det viktigaste för våra informanter var att få vara frisk så de kan få göra det som önskas göra, men även att bli behandlade som människor om och när de blir kunder inom äldreomsorgen är något de prioriterar. En av informanterna upplever den tid han är i nu som en tid då krämporna börjar komma och arbetet blir tyngre att sköta, han ser tillbaka på sin uppväxt och ser att det arbete han haft i ungdomen nu tycks ha satt sina spår. Flertalet av informanterna i studien uppger att de känner att de är på de nedre trappstegen i livet, detta till trots, har ett par av dem som medverkade i studien, svårt att tala om framtiden som hjälpbehövande, då de helst vill se bort, och inte tänka på detta. Ett par av våra informanter tar förgivet att deras anhöriga och då främst barnen kommer att finnas där och strida för dem då det behövs. Det är många i denna generation som inte vågar bli gamla på grund av den vård som finns idag, <em>"Som äldreomsorgen ser ut idag hoppas jag att jag avlider innan det blir dags att få hjäl</em>p" uttrycker sig en av våra informanter och härigenom ser vi den rädsla som vi talar om inledningsvis i arbetet. </p>

<p>The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests.</p><p>We argue that what is often held to be the ”greed” or ”immorality” of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ”rational” underpinnings of modern-day capitalism.</p><p>We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ”the Swedish model” that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance. Furthermore, the increase in social and technical complexity of the systems and relationships necessary of our individual and collective welfare, as well as the growing anonymity of the people we depend on, seem to have resulted in a gap that cannot be bridged without resorting to trust.</p><p>We also find that elements of the Skandia scandal mirror a larger societal development in which the balance between interests has been disrupted, causing severe breaches of trust. Over time, and as a result of a largely global interplay between power and discourse, the Swedish model has undergone a considerable transition, gradually transforming elements of the underlying institutional foundations of both the market and the state.</p><p>Such transitions, and the herein observed inability of both market and state to cope with them while maintaining the balance between interests of society as a whole, make us believe that the importance of a vital civil society cannot be understated. The Class Action against Skandia Association is a testament to its potential.</p>

<p><strong>Purpose:</strong> The main purpose of this study is to study the 45 funds, divided into three differentdivisions, then the result will provide a greater understanding of how returns change with ahigher risk.</p><p><strong>Methodology:</strong> The study is based on a quantitative approach. The survey was conducted bygathering raw data from databases and secondary data from literature, printed and electronicsources.</p><p><strong>Theoretical perspectives:</strong> The study is based on the theory: the efficient markethypothesis, which argues that future returns can not be calculated as the market is fullyinformed. The study is therefore studying historical yields.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Empirical data are acquired from www.morningstar.se, andtherefore also treated on this page. The material is then divided into documents and time axes.</p><p><strong>Conclusions:</strong> The study has shown that high-risk funds give a higher percentage returns thanmedium-and low-risk funds. However, does not imply a higher risk automatically earn ahigher return when the low-risk funds have shown a higher yield than medium-risk funds. Animportant factor to study when you are looking for the fund which generated the highest ROIis the Sharpe ratio. Although this study demonstrates that high-risk funds have a higherSharpe ratio than competing risk groups.</p>

One of the classical problems in finance is that of an economic unit who aims at maximizing his expected life-time utility from consumption and/or terminal wealth by an effective asset-liability management. The purpose of this thesis is to determine the optimal investment strategies , from the point of view of their economic utility, for individual and institutional investors such pension funds.

A national pension system, like most large government policies, does many things, some of which involve governing the population and steering citizens in certain directions. This study, on the transformation of Sweden’s national pension system, sheds light on who the actors involved at different sites and levels in the policy process are, what they do, and how they do it. By mapping out the policy process - and the actors, practices and technologies involved - the workings of new forms of governance come into focus. Of particular interest is the way policy-making works as a governing tool in the contemporary Swedish welfare state. On a broader level, this study is concerned with how new forms of governance may alter the roles of, as well as affect the relationship between, state and citizen. At the core of the study are the new forms of governance that are being brought forward in contemporary welfare state restructuring in which the logic, language and practices of the market are given increased salience also within the realm of government. Sweden’s new national pension system is seen as a ‘political technology’ with the power to transform society through its subjects; the citizens. The study shows how a set of interconnected technologies within the construction of the new national pension scheme brings about processes of both depoliticization and responsibilization. Anthropological fieldwork was carried out among politicians, experts, technocrats, bureaucrats, government information personnel as well as among ‘ordinary’ citizens in an attempt to study ‘all the way through’ a policy process with significance to the ongoing transformation of the Swedish welfare state.

I analyze a large number of investment decisions based on theories that have been developed and formalized over the past 50 years. Previous work in this field unveils a number of biases which affect ones choices when the outcome is uncertain. In my thesis I find evidence of these already known biases and focus on finding rational explanations for their existence. I also introduce two unexplored biases; the homeboy bias and the menu bias. The results clearly indicate that sophisticated investors are generally less subject to these biases. Since pension schemes in many nations are shifting towards defined contribution schemes, investment decisions and risk preferences will be of great consequence to investors’ personal economy and ability to consume, affecting the economy in general. It is therefore of great importance that policy makers do all that they can to increase investors sophistication and create a playing field which facilitates economically sound investing.

Standarden IAS 19, ersättningar till antällda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika områden, ett av dem är ersättning efter avslutad anställning i form av pensioner. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att en anställd vid pensionsavgång får en garanterad förmån. För att företaget på ett tillförlitligt sätt ska redovisa denna framtida skuld, måste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. Svårigheterna med dessa uppskattningar och vårt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet är att genom en enkätstudie med företag på Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlägga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och även skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jämfört med tidigare praxis och norm. Vi vill tolka och försöka förstå hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena. I enlighet med den hermeneutiska kunskapssynen anser vi att kunskap om detta, inte uppnås genom mätning utan genom att tolka och förstå företagen och aktuariernas utsagor.Därför lämpar sig det hermeneutiska synsättet bäst. Den teoretiska referensramen utgörs av dels en bakgrund till IAS/IFRS och det svenska pensionssystemet och dels av en utförligare beskrivning av redovisningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna, där de aktuariella antagandena utgör en viktig del. Eftersom vi ansåg att den tidigare forskningen som fanns var användbar, valde vi ett deduktivt angreppssätt för att ta oss an studiens problem. Studien består som tidigare nämnt av både en kvantitativ undersökning i form av en enkät och en kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer. Anledningen till detta var att vi ville belysa samarbetet mellan aktuarier och företag och på så sätt få en djupare förståelse för ämnet. Resultatet av studien visar att aktuarierna fått en mer betydande roll efter införandet av IAS 19, även om många företag uppskattar sina antaganden själva. Personalomsättning ansågs huvudsakligen vara svårast att uppskatta, medan diskonteringsräntan ansågs ha mest effekt på pensionsskulden. Företagen omprövade sina antaganden antingen med ett års eller ett kvartalsvis intervall. Den vanligaste redovisningsmetoden för de aktuariella vinsterna och förlusterna var korriodorregeln. Det var främst de större företagen som hade börjat gå över till den alternativa metoden, direkt mot eget kapital. Den nya standarden ansågs vara mer tillförlitlig och ge en mer enhetlig redovisning. Övergången till den nya standarden hade dock inneburit mycket merarbete och höga kostnader.

The subject for this paper is the Class Action against Skandia Association, a civil organization formed in 2003 with the aim of claiming compensation for some 1.2 million life insurance customers. The background to its formation was one of the largest financial scandals in Sweden in recent times, involving a number of questionable affairs within the insurance corporation Skandia and its subsidiaries, most notably the life insurance company Skandia Liv. The interests of both the stake- and stockholders of the company seem, in certain ways, to have been grossly misrepresented. The scandal, as well as the reaction it spawned, pose a number of questions. In this study, we focus on two: a possible, and in many ways apparent crisis in the representation of interests in Swedish society, and the role of civil society in upholding the balance between these interests. We argue that what is often held to be the ”greed” or ”immorality” of individuals in scandals such as Skandia is, to a great extent, a mere reflection of the ”rational” underpinnings of modern-day capitalism. We find that trust has been a key mechanism of control in the relationships between consumers and agents in pension and life insurance markets, and that ”the Swedish model” that distinguished post-WWII Swedish society was a model heavily based on trust towards existing models of bureaucratic governance. Furthermore, the increase in social and technical complexity of the systems and relationships necessary of our individual and collective welfare, as well as the growing anonymity of the people we depend on, seem to have resulted in a gap that cannot be bridged without resorting to trust. We also find that elements of the Skandia scandal mirror a larger societal development in which the balance between interests has been disrupted, causing severe breaches of trust. Over time, and as a result of a largely global interplay between power and discourse, the Swedish model has undergone a considerable transition, gradually transforming elements of the underlying institutional foundations of both the market and the state. Such transitions, and the herein observed inability of both market and state to cope with them while maintaining the balance between interests of society as a whole, make us believe that the importance of a vital civil society cannot be understated. The Class Action against Skandia Association is a testament to its potential.