This thesis is an explorative experimental study in two parts of different ways of organising Science education in the Swedish context. The first study deals with the question if students attain higher scores on test results if they have been working with integrated Science compared to subject-specific Science i.e. Biology, Chemistry and Physics. The second study concerns the similarities and differences between integrated Science education and Science education in Biology, Chemistry and Physics, especially in the teaching organisation. The introduction describes the nature of integrated curriculum, what integrated learning is, issues about integrated Science education, in what way integration is carried out, between subjects or within subjects, what the opposite to integrated Science is (here named as subjectspecific science education) in the Swedish context and what the Swedish curriculum has to say about integrated Science. Previous studies in integrated curriculum looking at students’ results are referred to, and it is argued for the use of the OECD’s PISA assessment instrument in this study. The thesis consists of two studies, one quantitative and one qualitative, within the above framework. The quantitative study is an attempt to find differences in scores on students’ written results on a large-scale assessment in scientific literacy between students studying in different organisations of Science education. The qualitative study is an attempt to describe differences at classroom level between integrated Science and subject-specific Science. This gives a quite rich description of four schools (cases) in a small town and how they organise their teaching integrated or subject-specific. No differences in students’ results between different Science organisations were found in the quantitative study in this thesis. Possible explanations for the lack of differences in students’ results are discussed in the article. An additional investigation that attempts to test the variable used in the quantitative study is carried out in the thesis, with an attempt to sharpen the teacher organisation variable. This is done to find out if it is possible that there can be found differences with the sharpened variable. The qualitative study gives a glimpse of some differences in the implemented curriculum between schools working with integrated Science education and a school that works subjectspecifically. The teachers do the overall lesson plans in different ways according to which organisation according to integrated or subject-specific Science they work with. When asked in a survey what kind of Science organisation they have, students from the four schools studied answered differently between schools and also, sometimes, within the same school. A further analysis of this second study is carried out by defining a conceptual framework used as structure and a possible explanation for differences between students’ views and teachers’ views on the organisation of Science education. This latter analysis tries to give an enriched description in mainly the two levels of the implemented and attained curricula, and tries to discuss the difference in students’ attained curriculum. A final discussion concludes the thesis and concerns an elaboration of the results of the thesis, problems with the main variable involved in the two studies and the possibility that the teacher actions effects also the magnitude of students’ achievement on tests.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISA resultat. Finland har nått toppresultat i samtliga tre kunskapsområden matematik, naturkunskap och läsförståelse hos 15-°©‐‑åriga elever. Jag ville undersöka hur lärare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning, eftersom barns första kontakter med skriftspråket och den inledande läsinlärningen spelar stor roll för hur barnens läsning kommer att utvecklas under skoltiden. Jag använde mig av två enkäter när jag undersökte hur fem svenska och fem finlandssvenska lärare uppfattar att de arbetat med läs-ˇ‐‑ och skrivutveckling under elevernas första skolår. Enkäterna skickades via e-°©‐‑post i form av bifogande dokument. Svaren sändes tillbaka till mig och de sammanställdes, analyserades och diskuterades utifrån ett literacyperspektiv. Lärarna delades in i svenska och finlandssvenska grupper. Det gjorde att jag kunde synliggöra skillnader och likheter mellan mina informanter. Resultatet i dessa studier synliggjorde en mängd olikheter och likheter mellan våra länder bland annat läxans roll, lärarnas arbetsförhållanden och förutsättningar för sitt arbete samt hur lärare arbetade när det uppstod problem med läs-ˇ‐‑ och skrivutvecklingen.

<p>This thesis is an explorative experimental study in two parts of different ways of organising Science education in the Swedish context. The first study deals with the question if students attain higher scores on test results if they have been working with integrated Science compared to subject-specific Science i.e. Biology, Chemistry and Physics. The second study concerns the similarities and differences between integrated Science education and Science education in Biology, Chemistry and Physics, especially in the teaching organisation.</p><p>The introduction describes the nature of integrated curriculum, what integrated learning is, issues about integrated Science education, in what way integration is carried out, between subjects or within subjects, what the opposite to integrated Science is (here named as subjectspecific science education) in the Swedish context and what the Swedish curriculum has to say about integrated Science. Previous studies in integrated curriculum looking at students’ results are referred to, and it is argued for the use of the OECD’s PISA assessment instrument in this study.</p><p>The thesis consists of two studies, one quantitative and one qualitative, within the above framework. The quantitative study is an attempt to find differences in scores on students’ written results on a large-scale assessment in scientific literacy between students studying in different organisations of Science education. The qualitative study is an attempt to describe differences at classroom level between integrated Science and subject-specific Science. This gives a quite rich description of four schools (cases) in a small town and how they organise their teaching integrated or subject-specific.</p><p>No differences in students’ results between different Science organisations were found in the quantitative study in this thesis. Possible explanations for the lack of differences in students’ results are discussed in the article. An additional investigation that attempts to test the variable used in the quantitative study is carried out in the thesis, with an attempt to sharpen the teacher organisation variable. This is done to find out if it is possible that there can be found differences with the sharpened variable.</p><p>The qualitative study gives a glimpse of some differences in the implemented curriculum between schools working with integrated Science education and a school that works subjectspecifically. The teachers do the overall lesson plans in different ways according to which organisation according to integrated or subject-specific Science they work with. When asked in a survey what kind of Science organisation they have, students from the four schools studied answered differently between schools and also, sometimes, within the same school. A further analysis of this second study is carried out by defining a conceptual framework used as structure and a possible explanation for differences between students’ views and teachers’ views on the organisation of Science education. This latter analysis tries to give an enriched description in mainly the two levels of the implemented and attained curricula, and tries to discuss the difference in students’ attained curriculum.</p><p>A final discussion concludes the thesis and concerns an elaboration of the results of the thesis, problems with the main variable involved in the two studies and the possibility that the teacher actions effects also the magnitude of students’ achievement on tests.</p>

Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Syftet med den här uppsatsen var att analysera 73 dystopiska temaarbeten, skrivna av elever i årskurs 9 vårterminen 2012, och undersöka om man finner någon skillnad kvalitetsmässigt mellan kvinnliga och manliga elever och ta reda på vari dessa skillnader i så fall ligger, i hopp om att det ska ge en tydligare inblick i problematiken kring svenska elevers dalande studieresultat. Med hjälp av textanalys som kvalitativ bedömning anonymiserades uppsatserna, de fem delarna som arbetena bestod av bedömdes och sedan summerades slutligen bedömningen i tre kategorier: svaga, neutrala och starka uppsatser. Därefter delades de in dem efter åtta återkommande teman/genrer: Science Fiction, Natur-/miljökatastrofer, Zombies, Politiska, Corporate, Gudomliga, Postapokalypser och Epidemier/Pandemier. Uppsatserna delades sedan in efter kön och analyserades för att se vilka samband som kunde hittas mellan insatser/resultat och temaval och populärkultur/finkultur. Det jag fann var att pojkarna inte bara presterat bättre än i tidigare forskning, utan även bättre än flickorna i undersökningen – vad gäller toppskiktet. Bland de svaga uppsatserna var pojkarna i en större majoritet än vad tidigare forskning visat, dock ej på grund av kunskapsbrister, utan på grund av ofullständiga arbeten, något som stämmer väl in på dagens rådande ”antipluggkultur”.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier. De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande. Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier. Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse. Många menar även att dagens teknik med iPads och datorer är en stor resurs i att fånga elever som kanske inte är så intresserade av böcker. Flera olika metoder användes dock på skolorna för att bidra till elevernas läsintresse, bland annat ordnades läsnätter, besök av läsande förebilder, högläsning i klassen samt bokcirklar och parläsning.

Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ”Kraftig försämring i Pisa”, med anledning av att svenska 15-åringar presterade dåligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var fråga om en ”skolkris”, och många samhällsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund så tar denna undersökning sin utgångspunkt. Den handlar om hur ”skolkrisen” artikuleras som ett socialt problem i den svenska dagspressen och den handlar om hur samhällsaktörerna i den politiska offentligheten uppfattar detta som ett socialt problem genom den betydelseförhandling som de för. Ovanstående bakgrundsbeskrivning leder fram till följande problemformulering: hur skapas, ut-vecklas och upprätthålls skolkrisen som ett socialt problem i den svenska dagspressen? Syftet med undersökningen är att lämna ett bidrag till forskningen om hur sociala problem konstrueras, samt att lämna ett bidrag till fältet för politisk kommunikation. Undersökningen bygger på en kvalitativ textanalys med narratologiska inslag som fokuserar på skolkrisen som berättelse, vad den handlar om och hur den berättas. Empirin utgörs av 46 nyhetsar-tiklar som hämtats i från tidningarna DN och SvD under tidsperioden 3 december 2013 till 31 mars 2014. Skolkrisen skapades i och med att Skolverket publicerade pressmeddelandet ”Kraftig försämring i Pisa” och genom att medierna legitimerade krisen då de började rapportera om det som Skolverket lyft i pressmeddelandet. Att det problematiska förhållandet benämndes just som en kris och att me-dierna skapade nyhetsteman bidrog också till etablerandet det sociala problemet. Skolkrisen utveck-lades genom att olika samhällsaktörer började debattera om orsaker till förhållandet, om vem som ansågs vara ansvarig och offer respektive vinnare och förlorare, och de började dessutom diskutera lösningar. Skolkrisen upprätthölls dels genom mediernas skapande av nyhetsteman, men också ge-nom åtgärdsdebattens hjälpare och motståndare. Genom att det fanns många lösningsförslag till krisen och på grund av att det fanns många röster för och emot dessa förslag, och mediernas uppgift är att höra båda sidor, resulterade det i att rapporteringen blev omfattande och att den därmed upp-rätthölls. Ytterligare några slutsatser som är särskilt viktiga är att allmänheten har svårt att förstå vad som försiggår ifråga om Pisa-debatten, då medierna rapporterar ensidigt och partiskt till förmån för medielogiken. Dessutom styr den politiska logiken över medielogiken vilket gjort att det är ett pågående maktspel mellan medierna och politiken, där politiken styr över medierna, snarare än en offentlighet som allmänheten har möjlighet att ta ställning till.

Denna rapport är ämnad att undersöka vilken sorts feedback digitala spel kan ge föratt främja motivation och lärande. Studien utförs kvalitativt med fokusgrupper somdatainsamlingsmetod och med högstadieelever som målgrupp. Syftet med studien äratt undersöka dessa aspekter i digitala spel för att se hur de kan överföras till lärospeleller serious games på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Frågeställningenutformas dock med ett något bredare omfång för att möjliggöra andra eventuellaanvändningsområden för resultaten. Resultaten från studien jämförs med existerandelitteratur och slutsatserna visar att digitala spel främjar lärande och motivation genomatt tillåta en stegvis kunskap, en intuitiv förståelse genom att sätta information i enrelevant kontext eller handling och där spelaren hela tiden har ett syfte med att utföraen uppgift. Spel är flexibla och låter spelaren lära på ett sätt som passar dem, devisualiserar en spelares utveckling och låter spelare utmana sig själva mot andrasamtidigt som de låter spelare lösa problem tillsammans och där varje spelare kanbidra med sitt eget perspektiv för att lösa ett problem.

Studies reveal a variation in the effects on education outcome from various social, political, and economical factors. The constant change makes it challenging to collect relevant data, and yet estimate a precise model which would still be applicable after a period of time. The PISA report of 2012 revealed that the Swedish students’ knowledge had dropped for the first time below the average for the OECD countries, starting a large debate regarding the explanations of the result. This paper empirically investigates, with the use of two-way fixed effects, the impact on the outcome variable average grade by the continuous variables per-pupil spending, educated teachers, amount of students per teacher, foreign students, and educated parents over the years from 2002 to 2013. The data used showed a presence of multicollinearity and heteroscedasticity, and robust standard errors were produced. The results show a negative coefficient effect on the education outcome by the per-pupil spending -0.00269 (0.001), and a positive coefficient effect by educated teachers 0.00066 (0.012) and educated parents 3.16903 (0.423). The continuous variables amount of students per teacher and foreign students were statistically insignificant. A yearly effect was present where the statistically significant values ranged from 0.11699:0.27475. A large share of the outcome proved to follow previous studies, whereas the deviants could partly be explained by structural changes in the Swedish schools, and grade inflation. The subjective nature of the outcome variable was however questioned as the schools’ themselves graded and reported the results. The paper provides a modern analysis of patterns for the Swedish students, municipalities, and interested to further investigate the underlying structure and problems.

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado do Rio de Janeiro / Este trabalho investigou a formação científica brasileira a partir dos dados do PISA 2006. O PISA - Programa Internacional de Avaliação dos Estudantes - é um programa internacional de avaliação comparada, aplicado a uma amostra de estudantes de 15 anos de idade. O ensino adequado de ciências estimula o raciocínio lógico e a curiosidade, ajuda a formar cidadãos mais aptos a enfrentar os desafios da sociedade contemporânea e fortalece a democracia, dando à população, em geral, melhores condições para participar dos debates cada vez mais comuns sobre temas científicos que afetam nosso cotidiano. Partindo da importância e pertinência de se discutir a formação científica brasileira e fazendo uso dos dados do PISA 2006, buscou-se responder a três questões: (a) qual a percepção dos alunos brasileiros que participaram do PISA 2006 sobre Ciências? (b) como o Brasil se situa no contexto internacional no que se refere às competências científicas priorizadas por esta avaliação? (c) que características dos estudantes estão associadas aos seus resultados no teste de Ciências aplicado pelo PISA 2006? Para a realização do estudo, conduzimos nossas análises baseando-nos em duas lógicas principais: descrição (estatística univariada e bivariada) e explicação (teste de modelos de regressão linear). Os resultados indicam que os alunos brasileiros tem relativo interesse pela Ciência, no entanto apresentam uma visão bastante estereotipada e demonstram não associá-la a si. Aparentemente, a ciência tem relação com fenômenos que estão muito além da compreensão e configura-se em algo abstrato que não está diretamente ligado aos alunos brasileiros. Estes apontam a escola como principal fonte de aprendizagem de tópicos relacionados a Ciência, porém, a escola parece não converter o potencial interesse dos alunos por Ciências em letramento científico. O Brasil ocupa a 52 posição entre os 57 países participantes e está alocado no nível mais baixo de desempenho do PISA 2006. Entre os principais aspectos que impactam significativamente os resultados dos alunos brasileiros no programa estão a Rede de Ensino, o Atraso Escolar, o Nível Socioeconômico e o Nível de Escolaridade dos Pais. / This study investigated the Brazilian scientific formation through the PISA 2006 data. PISA - Programme for International Student Assessment - is a program of international comparative assessment applied to a sample of 15 years old students. The adequate teaching of science stimulates curiosity and logical reasoning, helps to form better able citizens to meet the challenges of contemporary society and strengthens democracy, giving the population in general, better conditions to participate in even more common debates on scientific topics that affect our daily lives. Based on the importance and relevance of discussing the Brazilian scientific formation and making use of data from PISA 2006, this research attempted to answer to three questions: (a) what is the perception of Brazilian students participating in PISA 2006 on science? (B) how is Brazil located in the international context with regard to scientific skills prioritized by this assessment? (C) which students characteristics are associated with their Science test results in the PISA 2006? For the study, we have conducted our analyzes based on two main logic: description (univariate and bivariate statistics) and explanation (test of linear regression models). The results indicate that Brazilian students have a relative interest in science, however they show a rather stereotypical view of that and seem not to associate it with themselves. Apparently, science is related to phenomena that are beyond comprehension and configures itself into something abstract that is not directly linked to Brazilian students. They indicate the school as the main source of learning topics related to science, but the school does not seem to convert the potential interest of students in Science into scientific literacy. Brazil occupies the 52th position among the 57 participating countries and is allocated at the lowest level of performance in PISA 2006. Among the main factors that significantly impact the results of Brazilian students in that program are Education Network, Grade Repetition, Socioeconomic Level and Parental Education Level.