Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado do Rio de Janeiro / Este trabalho investigou a formação científica brasileira a partir dos dados do PISA 2006. O PISA - Programa Internacional de Avaliação dos Estudantes - é um programa internacional de avaliação comparada, aplicado a uma amostra de estudantes de 15 anos de idade. O ensino adequado de ciências estimula o raciocínio lógico e a curiosidade, ajuda a formar cidadãos mais aptos a enfrentar os desafios da sociedade contemporânea e fortalece a democracia, dando à população, em geral, melhores condições para participar dos debates cada vez mais comuns sobre temas científicos que afetam nosso cotidiano. Partindo da importância e pertinência de se discutir a formação científica brasileira e fazendo uso dos dados do PISA 2006, buscou-se responder a três questões: (a) qual a percepção dos alunos brasileiros que participaram do PISA 2006 sobre Ciências? (b) como o Brasil se situa no contexto internacional no que se refere às competências científicas priorizadas por esta avaliação? (c) que características dos estudantes estão associadas aos seus resultados no teste de Ciências aplicado pelo PISA 2006? Para a realização do estudo, conduzimos nossas análises baseando-nos em duas lógicas principais: descrição (estatística univariada e bivariada) e explicação (teste de modelos de regressão linear). Os resultados indicam que os alunos brasileiros tem relativo interesse pela Ciência, no entanto apresentam uma visão bastante estereotipada e demonstram não associá-la a si. Aparentemente, a ciência tem relação com fenômenos que estão muito além da compreensão e configura-se em algo abstrato que não está diretamente ligado aos alunos brasileiros. Estes apontam a escola como principal fonte de aprendizagem de tópicos relacionados a Ciência, porém, a escola parece não converter o potencial interesse dos alunos por Ciências em letramento científico. O Brasil ocupa a 52 posição entre os 57 países participantes e está alocado no nível mais baixo de desempenho do PISA 2006. Entre os principais aspectos que impactam significativamente os resultados dos alunos brasileiros no programa estão a Rede de Ensino, o Atraso Escolar, o Nível Socioeconômico e o Nível de Escolaridade dos Pais. / This study investigated the Brazilian scientific formation through the PISA 2006 data. PISA - Programme for International Student Assessment - is a program of international comparative assessment applied to a sample of 15 years old students. The adequate teaching of science stimulates curiosity and logical reasoning, helps to form better able citizens to meet the challenges of contemporary society and strengthens democracy, giving the population in general, better conditions to participate in even more common debates on scientific topics that affect our daily lives. Based on the importance and relevance of discussing the Brazilian scientific formation and making use of data from PISA 2006, this research attempted to answer to three questions: (a) what is the perception of Brazilian students participating in PISA 2006 on science? (B) how is Brazil located in the international context with regard to scientific skills prioritized by this assessment? (C) which students characteristics are associated with their Science test results in the PISA 2006? For the study, we have conducted our analyzes based on two main logic: description (univariate and bivariate statistics) and explanation (test of linear regression models). The results indicate that Brazilian students have a relative interest in science, however they show a rather stereotypical view of that and seem not to associate it with themselves. Apparently, science is related to phenomena that are beyond comprehension and configures itself into something abstract that is not directly linked to Brazilian students. They indicate the school as the main source of learning topics related to science, but the school does not seem to convert the potential interest of students in Science into scientific literacy. Brazil occupies the 52th position among the 57 participating countries and is allocated at the lowest level of performance in PISA 2006. Among the main factors that significantly impact the results of Brazilian students in that program are Education Network, Grade Repetition, Socioeconomic Level and Parental Education Level.

I denna studie undersöks vilka grupper av faktorer som bäst predicerar elevers skolkande. Med utgångspunkt i tidigare kvalitativa studier och forskning, undersöks orsaker till skolk med kvantitativ ansats, utifrån 5 458 15-åriga elevers enkätsvar från 2015 års PISA-undersökning. Skolfaktorer, hem- och familjefaktorer samt individfaktorer jämförs med varandra, och det visar sig att dessa tre bidrar med ungefär lika stor förklaring till elevers skolkande. Intressant är att mobbning enligt denna studie inte verkar samvariera med elevers skolk.

Made available in DSpace on 2014-06-12T23:03:29Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo8409_1.pdf: 4916262 bytes, checksum: 672942aa1e317d06c57f8c7f6acbf69d (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2004 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / Os ambientes localizados a nordeste do Estado do Rio Grande do Norte vêm sendo alvos da intervenção antrópica (explorações petrolíferas, salineiras, expansão da carcinicultura etc). Dentre estes ambientes destaca- se o estuário do rio Pisa Sal, localizado no ecocomplexo de Galinhos-Guamaré, que é fonte de abastecimento e drenagem da fazenda de carcinicultura Camarus. A presente pesquisa baseou-se em avaliar a composição e biomassa fitoplanctônica relacionada com parâmetros abióticos como indicador da qualidade ambiental, para definir a influência de tais atividades no meio ambiente. As amostragens foram feitas em três estações fixas do referido estuário, nos períodos de estiagem (set., nov./02, jan., maio e jul./03) e chuvoso (mar./03), durante as baixa-mares e preamares diurnas de um mesmo dia, na maré de sizígia. Para isto, foram analisados parâmetros climatológicos (temperatura, umidade, precipitação, insolação, evaporação, velocidade e direção do vento), hidrológicos (maré, profundidade, transparência da água, salinidade, pH e oxigênio dissolvido) e biológicos (clorofila a e composição microfitoplanctônica). Além, do coeficiente de extinção da luz, saturação do oxigênio dissolvido, abundância microfitoplanctônica, freqüência de ocorrência microfitoplanctônica, diversidade de espécifica, a dissimilaridade entre as amostras coletadas, entre os táxons e Análise dos Componentes Principais (ACP). O microfitoplâncton foi coletado com rede de plâncton com abertura de malha de 38 micrometros. Foram identificados 210 táxons fitoplanctônico, destacando os gruposa das diatomáceas, seguida dos dinoflagelados, cianofíceas, clorofíceas e euglenofíceas. A flora foi composta por espécies marinhas planctônicas (nerítica e oceânica) e ticoplanctônica, confirmando a influência direta das águas marinhas costeiras. Embora tenha sido, registros de algumas espécies dulciaqüicolas devido à influência de outros rios do ecocomplexo. As espécies Thalassiosira subtilis, Thalassionema nitzschioides, Asterionellopsis glacialis e Chaetoceros danicus foram dominantes e abundantes. A diversidade específica e eqüitabilidade foram comparativamente altas entre as estações, revelando que os táxons estão bem distribuídos, e está relacionada aos parâmetros climatológicos. O plano fatoria da ACP demonstrou uma correlação entre a clorofila a, o oxigênio dissolvido na água, a taxa de saturação do oxigênio, o número total dos táxons, Asterionellopsis glacialis, Chaetoceros danicus, Pleuro-Gyrosigma sp., Rhizosolenia setigera, Thalassionema frauenfeldii e Thalassionema nitzschioides. Os resultados analisados demonstrou que o estuário do rio Pisa Sal é hipersalino, com forte influência marinha. Apesar do elevado valor do oxigênio dissolvido, o meio ambiente é eutrófico, com tendência a condições hipereutroficas durante o período chuvoso, apresentando já condições de degradação

Syftet med studien var att utforska genom vilka handlingar OECD sprider New Public Management och vilket inflytande det får på den nationella politiken. Dessutom har studien undersökt varifrån OECD får sin legitimitet och hur det tar sig uttryck. Till sist granskades även PISA-testet och huruvida det kan anses legitimt som en grund till reform eller inte. För att undersöka studieområdet gjordes en litteraturstudie där analysmaterialet jämfördes mot en idealtyp utifrån en idé- och ideologianalytisk metod. Slutsatserna studien kommer fram till är att NPM sprids genom handlingar såsom reformförslag, analyser och press utifrån PISA-ranking. Inflytandet OECD har leder till ett skolsystem med New Public Management som styrmodell. Studien fann också att OECD:s legitimitet härstammar från status snarare än demokrati vilket utgör organisationens största legitmitetsbrist. PISA-testet kan enligt studien inte ses som en legitim grund för reform då det saknar validitet, rättvisa och även till viss del reliabilitet. / <p></p><p></p>

Syftet med denna uppsats var att få en förståelse för vilka framgångsfaktorer lärare upplever leder till en mer gynnsam läsförståelseundervisning i årskurs 4. Metoden vi valde att använda oss av var enkäter utskickade till svenska lärare. Vi fick 18 enkätsvar tillbaka. Vi baserar uppsatsen på tidigare forskning och teorier kring undervisning och läsförståelse. Resultatet av vår enkätundersökning visade att lärare anser att variation i form av läromedel, lektionsupplägg och frågor i läsförståelseundervisningen är väsentliga delar. Framgångsfaktorer som beskrevs av lärarna i enkätsvaren var att arbeta gemensamt med texter och modellera för eleverna hur de ska använda lässtrategier samt använda strategier för läsförståelse även i andra ämnen än enbart svenskämnet.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att lyfta fram forskning som visar på skillnader i läsutveckling mellan pojkar och flickor. Detta görs utifrån frågeställningarna: Vad säger forskningen om elevers läsförmåga? Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsförmåga? Vilka faktorer kan bidra till dessa skillnader? De artiklar vi har valt ut för kunskapsöversikten har vi hittat i databasen ERIC (ProQuest). I våra sökningar valde vi ut studier som handlade om läsutveckling och som i första hand var i en nordisk kontext. Utifrån de sökkriterier vi använde oss av genererades åtta artiklar som vi ansåg var relevanta. Dels var det artiklar som använde PISA-undersökningar som grund för sina studier, och där vi kunde se en jämförelse med yngre elevers läsförmåga, dels var det artiklar som visade longitudinella resultat. Resultaten visar att det finns skillnader i läsförmåga hos pojkar och flickor, men att anledningen till dessa skillnader är svåra att förklara. Det finns också andra faktorer som är relevanta i sammanhanget, såsom bland annat föräldrars utbildningsbakgrund, kulturella samtal i hemmet, och föräldrarnas härkomst. Det är dock oklart om dessa faktorer är orsaken till skillnaden mellan könen eller om de snarare är ytterligare faktorer som kan försvåra eller hjälpa inlärningsprocessen för eleverna.

Svenska elevers allt sämre prestationer i PISA-undersökningarna har väckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbättra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse har också sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes år 2000. För att kunna vända trenden av fallande resultat är det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt på elevernas lärande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan på lärande är lärarnas behörighet, förhållandet antal elever per lärare och lärarbrist.Syftet med arbetet är att via sökning av litteratur och OECD:s databaser från PISA-undersökningarna år 2000 till 2014 ta reda på om behörighet hos lärare eller/och lärartäthet kan förklara de försämrade förmågor i läsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-länders resultat.Resultaten tyder på att lärarbehörighet och lärartäthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA – framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lärarnas behörighet i skolan är liten (liten spridning). Ett exempel på ett OECD-land där trenden i elevresultat är uppåtgående är Polen där både lärarbehörighet ökat och förhållandet elev-lärare minskat med motsvarande minskande spridning.

Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande. I enkätstudien framkommer att lärarna känner till mycket lite om testen och de uttrycker åsikter kring testen endast i mycket begränsad utsträckning.

Tidigare forskning har visat att det finns fördelar och nackdelar med ämnesintegrerad undervisning av NO-ämnena. Ämnesintegrerad undervisning är den undervisning som berör flera olika ämnen och på så vis skiljer sig från ämnesindelad undervisning.I vårt arbete vill vi närma oss ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen i högstadiet ur elevers och lärares perspektiv. Vi har undersökt NO-ämnesintegration från två olika perspektiv: undervisningssätt och undervisningstid i NO-ämnen. Vi har undersökt hur dessa perspektiv värderas utifrån tidigare forskning, läroplan och timplan samt genom enkätundersökning på skolor. Vi har utarbetat tre olika enkäter som innehåller påståenden med fem urvalsgrader för varje svar där respondenter kan ringa in det alternativ som passar dem bäst. Vi har bearbetat svaren via statistiska beräkningar.Vårt resultat visar att det finns olika värderingar om ämnesintegration i naturvetenskapliga ämnen. Studiens resultat visar en tendens att föredra ämnesindelad undervisning av naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar också att både vår studie och den tidigare forskningen betonar vikten av undervisningstiden för naturorienterande ämnen. Timplan för kemi, biologi och fysik upplevs inte tillräcklig för att nå målen enligt den bestämda tiden för varje läroplan.

Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan resultaten i matematik i förhållande till elevers inställning och elevers motivation till matematik. Enligt TIMSS och andra forskningsresultat finns det ett samband mellan elevers inställning och vilka resultat eleverna uppnår. Om kopplingen mellan skolresultat och andra faktorer har utbildningsforskarna Thomson & Wery(2013), dragit slutsatser att motivationen är en viktig nyckel till elevers skolframgång. Utifrån liknande teorier och undersökningsresultat bestämdes att närmare undersöka elevers inställningar till matematik och deras motivation till att lära sig matematik. Undersökningens frågeställningar är: 1. Vad har eleverna för inställning till matematik och matematikämnet? 2. Vilken typ av motivation är mer vanligt bland lågstadieelever? Metoden för att kunna besvara mina frågeställningar är en kvalitativ studie respektive intervjuer. Intervjuerna har genomförts med tio lågstadieelever, en grupp som enligt läraren lyckas mycket bra i ämnet matematik. För att kunna analysera elevers inställning till matematik och deras motivation till lärandet har jag använd mig av kvalitativ analysmetod utifrån fenomenografin. Analysprocessen har gått ut på att få ett helhetsintryck av datamaterialet och att uppmärksamma skillnader och likheter i elevers utsagor och slutligen att kategorisera deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier och dra mina slutsatser. Resultatet i undersökningen visar att alla elever tycker att matematik är viktigt för framtida studier och/eller för vardagslivet. Däremot har majoriteten av mina informanter en negativ inställning till matematik och de flesta drivs av yttre motivation. Nyckelord: Attityd, Inställning, Matematik, Matematikämne, Motivation, PISA, TIMSS