Made available in DSpace on 2017-07-10T18:56:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Bernardo Gasparotto.pdf: 1252076 bytes, checksum: 30ee9e02841cc8298727a2453b383ec4 (MD5) Previous issue date: 2011-02-28 / Basing itself upon the assumptions of Compared Literature, the present research aims to demonstrate that the dialogical relations established between the Spanish and the Hispano-American literature, when referred to the productions that handle with the theme of the discovery of America, after the publication of Vigilia del Almirante (1992), by the Paraguayan writer Augusto Roa Bastos. Such work reveals itself as a sort of synthesis of the Hispano-American vision about the theme, working like a parting of the waters when it comes to the production of historical novels, being produced from it, in the context of the discovery poetics, only mediation contemporary historical novels. This happens also in Spain, that for the first time, within this context, presents a work that deals with a distinct perspective from the one traditionally adopted by Spanish authors, promoting the dialogue with the Hispano- American literature. This is the novel Carta del fin del mundo (1998), by Jose Manuel Fajardo, a narrative that presents a discourse that seeks to reveal a new aspect of the meeting between both worlds under the perspective of the colonized. Parting from both works mentioned as corpus, the objective is, first of all, to destacate the apologetic discourse present in the Spanish productions, to, afterwards, approach the Hispano-American production of the theme initiated in the 70's decade of the 20th century to show that the modality of the new historical novel, synthesized in the work of Roa Bastos (1992), ended up influencing the productions about the discovery in European lands, that began to question not only the figure of Christopher Columbus, but also the whole discovery enterprise, establishing the dialogue with the Hispano-American tradition. It will also be taken in consideration that the work by Fajardo (1998) does not characterize itself as an isolated manifestation of the Spanish literature, once one can also observed the publication of the trilogy La pérdida del paraíso (2002), by Jose Luis Muñoz that presents the same mediation tendencies, in the terms proposed by Fleck (2008). / Apoiando-se nos pressupostos da literatura comparada, a presente pesquisa busca demonstrar que relações dialógicas se estabeleceram entre a literatura espanhola e a hispano-americana, no que se refere às produções voltadas à temática do descobrimento da América, após a publicação de Vigilia del Almirante (1992), do escritor paraguaio Augusto Roa Bastos. Tal obra revela-se como uma espécie de síntese da visão hispano-americana sobre o tema, atuando como um divisor de águas em relação à produção de romances históricos, sendo que a partir dele produziram-se, no contexto da poética do descobrimento, quase somente romances históricos contemporâneos de mediação. Isso ocorre inclusive na Espanha, que pela primeira vez, dentro deste contexto, apresenta uma obra que trabalha com uma perspectiva distinta da tradicionalmente adotada pelos literatos espanhóis, promovendo o diálogo com a literatura hispano-americana. Trata-se do romance Carta del fin del mundo (1998), de Jose Manuel Fajardo, uma narrativa que apresenta um discurso que busca revelar uma nova faceta do encontro entre os dois mundos sob a perspectiva do colonizador. Partindo das duas obras mencionadas como corpus, objetiva-se, primeiramente, destacar o discurso apologético presente nas produções espanholas, para, em seguida, ao abordar a produção hispanoamericana da temática iniciada na década de 70, do século XX mostrar que a modalidade do novo romance histórico, sintetizada na obra de Roa Bastos (1992), acabou influenciando as produções sobre o descobrimento em terras europeias, que passaram a questionar não somente a figura de Cristóvão Colombo, mas de toda empresa descobridora, possibilitando o diálogo com a tradição hispano-americana. Leva-se em consideração, ainda, que a obra de Fajardo (1998) não se caracteriza como uma manifestação isolada na literatura espanhola, uma vez que se dispõe também da trilogia La pérdida del paraíso (2002), de Jose Luis Muñoz, que apresenta a mesma tendência de mediação, nos termos propostos por Fleck (2008).

This report describes the development of a RESTful web service for mobile applications. The web service makes resources from an existing system called kompetensdatabasen ("the competence database") available. Kompetensdatabasen holds information about the capabilities of consultants and about assignments carried out at the IT consultant business Nethouse AB. The web service was developed according to the principles of REST and ROA (Resource Oriented Architecture) which puts focus on making resources available. The resources are made available through the HTTP protocol and the methods associated with it. This means it was designed to use the same technologies as the world wide web. Following these principles when designing the system has been of great importance. To make sure that the service does not leak information to competing companies or violate the Personal Data Act some kind of solution for securing the service had to be implemented. A model for authentication was produced to make the system accessible only for employees of the company. / Rapporten beskriver utvecklandet av en RESTful web service för mobilapplikationer. Web servicen tillgängliggör resurser från ett befintligt system som kallas kompetensdatabasen. Kompetensdatabasen innehåller information om konsulters kompetenser och de uppdrag som utförts vid IT-konsultföretaget Nethouse AB. Web servicen utvecklades enligt principerna för REST och ROA (Resource Oriented Architecture) vilket innebär ett fokus på att tillgängliggöra resurser. Resurserna görs nåbara genom HTTP-protokollet och dess metoder, det vill säga samma tekniker som används på webben. Stor vikt har lagts på att designa systemet enligt dessa principer. För att servicen inte skulle läcka information till konkurrenter eller bryta mot personuppgiftslagen behövde någon form av säkerhetslösning implementeras. En autentiseringsmodell togs fram för att göra systemet nåbart enbart för anställda vid företaget.

Submitted by Catarino Lacerda e Silva (catarinolacerda@gmail.com) on 2018-09-18T12:35:32Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Catarino Lacerda e Silva - ESTRATÉGIAS DE INVESTIMENTOS EM AÇÕES .pdf: 1217319 bytes, checksum: 472a152e89a76ba49bfdb192b147d76f (MD5) / Rejected by Thais Oliveira (thais.oliveira@fgv.br), reason: Boa tarde, Catarino, Para que possamos aprovar sua Dissertação, serão necessárias as seguintes alterações: - A numeração de páginas começa na capa, porém deve aparecer A PARTIR da "Introdução" (pág 12) - A Ficha catalográfica deve conter o "texto" que existe fora do quadro, exatamente como foi enviado. Por gentileza, alterar e submeter novamente. Obrigada. on 2018-09-18T21:10:24Z (GMT) / Submitted by Catarino Lacerda e Silva (catarinolacerda@gmail.com) on 2018-09-19T10:54:33Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Catarino Lacerda e Silva - ESTRATÉGIAS DE INVESTIMENTOS EM AÇÕES .pdf: 1219830 bytes, checksum: a2aa93b6d34310ed33ec91af8f364412 (MD5) / Approved for entry into archive by Joana Martorini (joana.martorini@fgv.br) on 2018-09-19T14:33:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Catarino Lacerda e Silva - ESTRATÉGIAS DE INVESTIMENTOS EM AÇÕES .pdf: 1219830 bytes, checksum: a2aa93b6d34310ed33ec91af8f364412 (MD5) / Approved for entry into archive by Suzane Guimarães (suzane.guimaraes@fgv.br) on 2018-09-19T17:39:21Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação - Catarino Lacerda e Silva - ESTRATÉGIAS DE INVESTIMENTOS EM AÇÕES .pdf: 1219830 bytes, checksum: a2aa93b6d34310ed33ec91af8f364412 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-09-19T17:39:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação - Catarino Lacerda e Silva - ESTRATÉGIAS DE INVESTIMENTOS EM AÇÕES .pdf: 1219830 bytes, checksum: a2aa93b6d34310ed33ec91af8f364412 (MD5) Previous issue date: 2018-09-27 / O objetivo deste trabalho é examinar quais indicadores levaram a retornos excedentes no mercado brasileiro durante o período de 31 de março de 2000 a 31 de março de 2018, através das carteiras de ações construídas anualmente com base em um indicador ou dois indicadores quantitativos. Sendo os fatores testados: Retorno sobre Capital Investido (ROIC), Retorno sobre Ativos (ROA), Earnings Yield, Preço sobre Valor Patrimonial (PVPA), Preço sobre Vendas (PSR) e Índice de Força Relativa 120 dias úteis. Nas estratégias de um fator, o primeiro quartil do indicador Earnings Yield mostrou ser o melhor para seleção de ações no período, com maior índice de Sharpe 0,571, com maior média dos retornos anuais 41,03%, maior alfa 27,82%, superando Ibovespa 88,89% do tempo e com maior discrepância entre os retornos dos quartis, tanto que o pior resultado foi 4º quartil do Earnings Yield. Nas estratégias de dois fatores, a combinação dos indicadores de valor PSR e Earnings Yield, P/VPA e Earnings Yield obteve os maiores retornos médios anuais 42,51% e 39,1%, maiores alfas 29,40% e 26,19%, superando o Ibovespa em 88,89% e 83,33% do tempo, respectivamente. Porém foram as estratégias que combinaram um indicador de valor com um indicador de retorno, ROIC e Earnings Yield, ROA e Earnings Yield, que apresentaram os maiores índices de sharpe 0,623 e 0,619, respectivamente. / The objective of this study is examine which indicators led to excess returns in the Brazilian market during the period from March 31 2000 to March 31 2018, through stock portfolios constructed annually based on one indicator or two quantitative indicators. The following factors were test: Return on invested capital (ROIC), Return on Assets (ROA), Earnings Yield, Price-to-book (PVPA), Price Sales Ratio (PSR) and Relative Strength Index 120. In the one-factor strategies, the first quartile of the Earnings Yield indicator was the best for stock selection in the period, with highest Sharpe ratio 0.571, with the highest average annual returns 41.03%, the highest alpha 27.82% outperformed the Ibovespa 88.89% of the time and with greater discrepancy among quartile returns, so much that the worse result was fourth quartile of the Earnings Yield. In the two-factor strategies, the combination of the PSR and Earnings Yield, P/VPA and Earnings Yield value indicators obtained the highest average annual returns of 42.51% and 39.1%, higher alpha 29.40% and 26.19%, outperformed the Ibovespa in 88.89% and 83.33% of the time, respectively. However, it was the strategies that combined a value indicator with a return indicator, ROIC and Earnings Yield, ROA and Earnings Yield, which had the highest Sharpe ratio of 0.623 and 0.619, respectively.

Syfte: Undersökningen syftar till att utifrån teorier kring kapitalstruktur och empiriska samband mellan skuldsättning och lönsamhet diskutera hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning. Metod: Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Sekundärdata hämtas och analyseras med statistiska metoder. Resultaten diskuteras med teoretisk referensram. Slutsats :Studiens empiriska resultat visar på ett signifikant negativt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROA ​ ), samt ett signifikant positivt samband mellan skuldsättning (​TSK ​ ) och lönsamhet (​ROE ​ ). De empiriska resultaten tyder på att hur skuldsättning kan användas i ekonomistyrning beror på hur lönsamhet mäts. / Purpose: This study aims to; from theories of capital structure and empirical relations between debt and profitability discuss how debt can be used in management control. Method: This study follow quantitative research method. Secondary data is retrieved and analyzed by statistical methods. The results are discussed with the theoretical framework. Conclusion: Empirical results indicate a significant negative relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROA ​ ), followed by a significant positive relationship between debt (​TSK ​ ) and profitability (​ROE ​ ). Empirical results further suggest that the measure of profitability is crucial for how debt can be used in management control.

The use of sustainability within the investment community is becoming increasingly common. More specifically, investors are now more than ever leaning towards ESG scores as a way of incorporating a more holistic approach when making investment decisions. However, the evidence for a relationship between financial performance and ESG scores is inconsistent. Besides, a recent study has also shown a large divergence between ESG scores. Together this urges a need for a more in-depth understanding of which, if any, non-financial metrics have an impact on financial performance. Therefore, this study investigated if there is any relationship between ESG metrics and financial performance for Nordic public companies by performing a multiple linear regression analysis. Our results concluded that such a relationship exists, both for accounting-based ROA and market-based Tobin’s Q between 2017-2018. This study also shows that there is an overall concentration towards social metrics for both models. Secondly, it shows that some metrics such as “Percentage of Female Employees” are positively significant for ROA but not valued by the market model. The opposite outcome also exists where “Code of Conduct/Ethics Policy” is positively significant for Tobin’s Q but not for ROA. Lastly, it is also shown that some important metrics are negative significant for ROA and therefore urging for inclusion of non-financial measurements when making strategic decisions. / Användandet av hållbarhet inom investeringssfären blir allt vanligare. Investerare förlitar sig allt mer på ESG-betyg som ett sätt att integrera en helhetssyn när de fattar investeringsbeslut. Bevisen för ett samband mellan finansiell prestation och ESG-betyg är dock inkonsekventa. Dessutom har en ny studie också påvisat stora skillnader mellan ESG-betyg. Tillsammans skapar detta ett behov av mer fördjupad förståelse för vilka, om ens några, icke finansiella mått som har en inverkan på den finansiella prestationen. Därför undersökte denna studie om det finns något samband mellan ESG-mått och finansiell prestation för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regressionsanalys. Resultaten konkluderade att en sådan relation existerar, både för det bokföringsbaserade måttet ROA och marknadsbaserade måttet Tobin’s Q mellan 2017-2018. Studien visar också att det finns en övergripande koncentration mot sociala mått för båda modellerna. Efter det visas det även att mått som exempelvis “Percentage of Female Employees” är positivt signifikanta för ROA men inte signifikanta alls för Tobin’s Q. Ett liknande men motsatt resultat finns också då måttet “Code of Conduct/Ethics Policy” är positivt signifikant för Tobin’s Q men inte för ROA. Slutligen visar också denna studie på att det finns viktiga mått som visar en negativ signifikans med ROA och att det därför är viktigt att även inkludera icke-finansiella mått när strategiska beslut ska fattas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den relation som finns mellan företagsmässiga faktorer, som enligt teori och tidigare litteratur kan påverka företags hållbarhetsredovisning, och deras ESG-betyg. Följaktligen är syftet även att undersöka om det finns skillnader i hållbarhetsredovisningen för medlemsländer i EU och övriga länder i regionen Europa, för att utröna om den Europeiska unionens lagar och regler har spridits över gränser och på så sätt institutionaliserats. Metod: Studien använder sig av en deduktiv ansats med en kvantitativ metod, för att undersöka data insamlad från årsredovisningar via databasen Refinitiv för perioden 2020–2023. ESG-betyg generareas av databasen och är inhämtat i samband med övriga data. Urvalet består av cirka 2 500 publika företag inom regionen Europa. De hypoteser som studien leder fram till testas stegvis genom multipel regressionsanalys. Den beroende variabeln är ESG-betyg och de oberoende är finansiell styrka, FoU, EU samt miljökänslig bransch. Studien använder sig även av två kontrollvariabler; företagsstorlek samt skuldsättningsgrad. Slutsats: Undersökningen kunde lokalisera ett negativt signifikant samband mellan ESG och finansiell styrka. Det styrker viss tidigare forskning som påvisat ett negativt samband mellan dessa variabler. Resultatet går i linje med intressentteorin, de företag som tar sitt sociala ansvar kan välja att avstå från lukrativa affärsmöjligheter och kan där med inneha en lägre finansiell styrka. Studien kunde även se signifikanta positiva samband mellan ESG och FoU samt EU tillhörighet. En slutsats som dras från detta resultat är att de företag som investerar i FoU även tenderar att ha en starkare hållbarhetsredovisning och tar sitt sociala ansvar. Studien styrker uppfattningen om att innovation är nyckeln till hållbarhet. Originalitet/värde: Tidigare studier som har undersökt sambandet mellan hållbarhetsredovisning och företagsmässiga faktorer har kontradiktoriska resultat. Därmed finns det utrymme för att vidare undersöka dessa samband och bekräfta eller dementera tidigare forskning. Denna studie bidrar till ökad kunskap för relationen mellan ESG och företagsmässiga faktorer för publika företag inom Europa. Studien belyser även skillnader som finns på detta område mellan företag med huvudkontor inom EU och de företag som är belägna i övriga Europa. / The purpose of this study is to examine the relationship between corporate factors, which according to theory and previous literature can influence their sustainability reporting, and their ESG score. Consequently, the aim is also to investigate if there are differences in sustainability reporting among EU member countries and other countries in the European region, in order to determine if the laws and regulations of EU have spread across borders and thereby institutionalized. Method: The study employs a deductive approach with a quantitative method to examine data collected from annual reports through the Refinitiv database for the period 2020-2023. ESG scores are generated by the database and are obtained alongside other data. The sample consists of approximately 2,500 public companies within the European region. The hypotheses generated by the study are assessed incrementally through multiple regression analysis. The dependent variable is the ESG score, and the independent variables are financial strength, R&D, EU membership, and environmentally sensitive industry. The study also includes two control variables: company size and leverage ratio. Conclusion: The study was able to identify a significant negative relationship between ESG and financial strength. This supports previous research that has demonstrated a negative association between these variables. The result aligns with stakeholder theory, as companies that prioritize social responsibility may choose to forgo lucrative business opportunities, potentially leading to lower financial strength. The study also found significant positive relationships between ESG and R&D as well as EU membership. A conclusion drawn from these findings is that companies investing in R&D also tend to have stronger sustainability reporting and demonstrate social responsibility. The study reinforces the belief that innovation is the key to sustainability. Originality/Value: Previous studies examining the relationship between sustainability reporting and corporate factors have yielded contradictory results. Therefore, there is room for further investigation to confirm or refute prior research. This study contributes to increased knowledge regarding the relationship between ESG and corporate factors for public companies within Europe. The study also highlights differences in this area between companies headquartered in the EU and tho

La présente thèse de doctorat vise l’étude de trois romans hispano-américains contemporains consacrés à la représentation de l’imaginaire suscité autour de la figure de Christophe Colomb et de son projet : L’Harpe et l’ombre (1979) d’Alejo Carpentier, Les chiens du paradis (1983) d’Abel Posse et Veille de l’amiral (1992) d’Augusto Roa Bastos. Rattachée aux réflexions sur le « Nouveau roman hispano-américain » et à la notion de postmodernité, mon étude prétend offrir une approche originale aux trois fictions, en démontrant la particularité de choisir Christophe Colomb à ce moment précis de l’Histoire, c’est-à-dire, aux alentours de la date symbolique de 1992 et des commémorations du Cinquième Centenaire de la « Découverte ». À partir d’une perspective sociocritique — basée sur les écrits de Pierre Bourdieu, Pierre. V. Zima, Claude Duchet et Edmond Cros — mon travail démontre comment le personnage de Christophe Colomb ainsi que son entreprise de découverte agissent comme catalyseurs chez les trois romanciers, qui réélaborent les voyages et la vie de l’Amiral avec l’intention de transposer dans leurs récits leurs propres existences, leurs conjectures sur l’écriture de la fiction en Amérique hispanique ainsi que leurs versions historiques originales. Mon approche critique se justifie par le désir d’offrir une analyse textuelle détaillée des trois œuvres intégrantes de mon corpus —qui a été escamotée par plusieurs chercheurs, dû à un consensus implicite chez eux de définir les caractéristiques du «nouveau» phénomène du roman historique hispano-américain de la fin du XXe siècle, et à la nécessité de souligner la perspective postmoderne des dites fictions. / This dissertation reviews imaginary representations in three Spanish American novels dedicated to the figure of Christopher Colombus and his travel project: Alejo Carpentier’s The Harp and the Shadow (1979), Abel Posse’s The Dogs of Paradise (1983) and Augusto Roa Bastos’s Vigil of the Admiral (1992). Pertaining to the reflections on the New Historical Novel in Spanish America and the notion of postmodernism, my work aims to offer an original way to approach these works, one which is more centred on demonstrating the particular task of choosing Colombus at that specific time of History, that is, near the symbolic year 1992 and the “Discovery of America” 500 years’ commemoration. From a sociocritical approach —based on works of Pierre Bourdieu, Pierre V. Zima, Claude Duchet, and Edmond Cros— my analysis demonstrates how Columbus and his enterprise of discovery act as catalysts on the three writers, who reproduce their own version of the Admiral’s travels and life, with the intention of transposing the tales of their individual existences in the plot, of speculating about writing fiction in Hispanic America, and of reinventing original historiographies. My analytical orientation is due to the desire for a larger dissection of the three texts that constitute my corpus, which had been put aside by researchers, due to a consensus on defining the common characteristics of the “new” phenomena of the historical novel at the end of twentieth century and on underlining the postmodern angle of those fictions. / La presente tesis de doctorado realiza el estudio de tres novelas hispanoamericanas contemporáneas dedicadas a la representación del imaginario colombino: El arpa y la sombra (1979) de Alejo Carpentier, Los perros del paraíso (1983) de Abel Posse y Vigilia del Almirante (1992) de Augusto Roa Bastos. Vinculado a las reflexiones sobre la “Nueva novela histórica hispanoamericana” y a la noción de posmodernidad, mi estudio pretende ofrecer una aproximación original a esas tres ficciones, al demostrar la particularidad de elegir a Cristóbal Colón en este momento específico de la Historia, esto es, alrededor de la fecha simbólica de 1992 y la conmemoración del Quinto Centenario del “Descubrimiento”. A partir de una perspectiva sociocrítica —basada en obras de Pierre Bourdieu, Pierre V. Zima, Claude Duchet y Edmond Cros— mi trabajo demuestra cómo la figura de Cristóbal Colón y su empresa descubridora actúan como catalizadores en los tres novelistas, que reelaboran los viajes y la vida del Almirante con la intención de plasmar en sus narraciones sus propias existencias, sus conjeturas sobre el acto de escribir ficción en Hispanoamérica y sus versiones históricas originales. Mi metodología crítica se debe al deseo de ofrecer un análisis textual detallado de las tres obras integrantes de mi corpus —el cual ha sido escamoteado por muchos investigadores, debido a un consenso implícito en ellos de definir las características del “nuevo” fenómeno de la novela histórica hispanoamericana hacia finales del siglo XX y de subrayar la perspectiva posmoderna de esas ficciones—.

Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

Under de senaste årtiondena har ansvarfullt företagande (CSR) varit ett ämne som erhållit allt mer fokus inom forskning och således även för företag och samhället i stort. CSR är ett ämne som är högst aktuellt då globalisering är ett faktum och medför att de företag som är verksamma idag bär ett globalt ansvar, då dessa är stora aktörer i en värld som kantas av ekonomiska kriser, miljöproblem och humanitär försummelse. Det ökade intresset från samhället för CSR har medfört att företagen idag ser detta som en strategisk investering och företags satsning i hållbarhetsaktiviteter har kommit att erhålla en allt större del av företags verksamhet. Frågan kvarstår om detta endast är en investering som ökar företagets etik och moral eller om det faktiskt är lönsamt, och även om lönsamma företag ökar sin investering i hållbarhetsarbete. En stor mängd forskning har utförts för att undersöka förhållandena mellan hållbarhet och lönsamhet, dock utan att konsensus i forskningsgrenen har uppkommit.       Grundat på den nuvarande forskningssituationen syftade denna studie till att undersöka vilken effekt ansvarsfullt företagande har på olika lönsamhetsmått, samt vilken effekt de olika lönsamhetsmåtten har på ansvarsfullt företagande, i företag registrerade på large cap och mid cap på Nasdaq OMX Stockholm. För att besvara studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats brukats och ett urval av företag listade på large och mid cap Nasdaq OMX Stockholm har undersökts. För att sätta ett mått på ansvarsfullt företagande (CSP) har en innehållsanalys av företags årsrapporter och hållbarhetsrapporter genomförts, lönsamhetsmåtten (CFP) har utgått från redovisningsbaserade mått (ROE och ROA) samt ett marknadsbaserat mått (total avkastning). Vidare undersöks även relationen mellan variablerna, CSP och CFP, med en tidsaspekt och kontrollvariablerna storlek, risk, FoU och industritillhörighet har brukats. De teorier som har använts för att förklara CFP:s effekt på CSP är slappa resurser och direktörsopportunism, och effekten CSP har på CFP har teorierna intressentteorin, resursbaserad synvinkel och kompromissteorin använts.  Det resultat som framkommit genom de multipla regressionerna som testat studiens hypoteser visar att ROE:s effekt på CSP är positiv, medan både ROA:s och avkastningens effekt på CSP är neutral. Slutsatsen blir således delad då lönsamhetsmåttet ROE visar att företag som har en högre lönsamhet kommer investera mer i hållbarhet, denna effekt knyts samman med teorin om slappa resurser. Å andra sidan visar både ROA och avkastning på en neutral effekt på CSP vilket ej kan knytas till varken slappa resurser eller direktöropportunism. Vidare när istället CSP:s effekt på ROE, ROA och avkastning undersökts visar samtliga på en neutral påverkan. Den slutsats som kan dras från detta resultat är att hållbarhetsarbete ej empiriskt kan säkerställa en högre eller lägre lönsamhet, och varken intressentteorin, resursbaserad synvinkel eller kompromissteorin kan förklara resultatet. Med icke-konklusiva resultat föreslår författarna för vidare forskning inom området där mer forskning i den svenska kontexten är nödvändig.

No description available.