Automatisering av arbetsprocesser har varit ett aktuellt tema för många verksamheter i många år. Ofta är dessa automatiseringar relaterade till fysisk automation som exempelvis robotar vid produktionslinjer. Men med dagens teknik finns det potential för att automatisera arbetsprocesser i verksamheters back-office processer. Robotic process automation, eller förkortat som RPA, är en teknik som har förmågan att imitera användarens steg i en arbetsprocess och återskapa arbetsprocessen utan den mänskliga resursen.   Denna studie har som syfte att fastställa utmaningar och möjligheter som är relaterade vid införande av RPA i verksamheter. Genom intervjuer och tidigare publicerat material om RPA, skall denna studie erbjuda en djupare förståelse kring utmaningar och möjligheter för den stigande trenden robotic process automation. / Automation has been a hot topic for many businesses for a number of years now. The term is usually related to automation of physical machinery like robots to speed up production and assembling of cars.  But with currently technology, the automation has taken a step further. Automation is now capable of automating back-office processes. Robotic Process Automation, also known as RPA, is a technology that is capable of imitating the users step in a business process and replicate it automatically, without human intervention.   The purpose of this study is to determine the challenges and opportunities related to the implementation of RPA in businesses. By performing interviews and examining existing material about RPA, this study aims to deliver a deeper and wider understanding of the rising technology that is Robotic Process Automation.

Det faktum att RPA är ett så pass nytt fenomen, kan till viss del utmana implementeringsprocessen på grund av otillräcklig erfarenhet hos involverade medarbetare samt bristande utbud av allmän information om ämnet. För att hantera denna utmaning kan ett agilt arbetssätt underlätta processen. Trots att RPA och agilt arbetssätt kombineras i stor utsträckning inom näringslivet, finns det tämligen lite forskning kring kombinationen - vilket har bidragit till vårt forskningsgap. Utifrån detta forskningsgap har vi vidare lyckats formulera följande frågeställning: ​Hur kan en robotisk processautomatisering (RPA) implementeras i ekonomifunktionen, med hjälp av ett agilt arbetssätt? Fortsättningsvis är studiens genomgående syftet att beskriva och analysera hur RPA kan implementeras i en etablerad ekonomifunktion, genom användning av ett agilt tillvägagångssätt. För att lyckas generera ett nyanserat och träffsäkert svar till frågeställningen, har svar inhämtats via åtta intervjuer. En teoretisk grund har även inhämtats i form av ett antal vetenskapliga artiklar, för att skapa en vetenskaplig tyngd i arbetet. Analys har därefter gjorts utifrån en jämförelse mellan teori och empiri i syfte att kunna framställa en allmän slutsats kopplat till problemet. Metoden som använts är således en kvalitativ studie baserad på en induktiv ansats. I slutsatsen konstateras att RPA-implementering och agilt arbetssätt är en hållbar metod att arbeta i. Vidare har ett antal olika implementeringslösningar presenterats; därav ett antal konkreta metoder inom agilt arbetssätt samt ett antal modeller inom RPA. Däremot drogs slutsatsen att nyckeln till framgång är ett öppet mindset från medarbetarnas sida; där medarbetaren förstår värdet av varför agilt arbetssätt används i den specifika kontexten. Avslutningsvis presenterar även vi som författare våra uppfattningar om ämnet baserat på de empiriska och teoretiska intryck vi fått uppleva under studiens gång.

Arbetsuppgifter som utförs på digitala system löper risk för att bli monotona, repetitiva ochtidskrävande. RPA, Robotic Process Automation, är en relativt ny teknik som kanautomatisera repetitiva och regelstyrda arbetsprocesser. Att implementera RPA leder oftast tillatt medarbetare inom ett företag kan lägga mer tid på värdeskapande uppgifter. RPA ochautomatisering möts av ett visst motstånd bland de medarbetare som påverkas ochinställningen till denna teknik varierar kraftigt. På ett företag som bedriver kollektivtrafik i Sverige har trafikledarna, som bemannar trafikledningscentralen på detta företag, en centralroll. De planerar och dirigerar trafik för ett geografiskt område. Syftet med denna studie är attidentifiera om trafikledarna ser några för- och nackdelar med RPA i deras arbetsprocessersamt deras generella inställning till RPA utifrån deras arbetsplats. För att samla in empirin har en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer medtrafikledarna genomförts för att identifiera deras inställning till RPA i anknytning till derasarbetsplats. Resultatet av denna studie visar att trafikledarna har en positiv inställning till RPAoch ser att RPA hade kunnat avlasta dem i deras arbete vilket skulle kunna leda till att mer tidpå tidskrävande och värdeskapande uppgifter. Flera trafikledare har dock svårigheter attidentifiera vilka typer av processer som kan automatiseras och om det hade hjälpt dem i derasarbete. Trots svårigheterna lyckas trafikledarna identifiera två processer som skulle kunnaautomatiseras med RPA.

Bakgrund: Automatisering såsom Robotic Process Automation följs av en debatt huruvida dess innebörd är något fördelaktigt eller hotfullt för såväl anställda som företag. RPA har kapacitet att ersätta voluminösa och repetitiva arbetsuppgifter, vilket ligger till grund för både intresse och oro på arbetsmarknaden. Controllerrollen är vidare en mångfacetterad roll som präglas av tidspress och begränsad möjlighet att spendera arbetstid på värdefull analys. Yrkesrollen utgör därmed en intressant kontext för att studera hur automatisering kan tänkas verka för att skapa förändring. Utifrån tidigare forskning har RPA:s påverkan på en specifik yrkesroll inte behandlats, vilket skapar relevans i följande studies syfte. Vidare ämnar denna undersökning skapa underlag för företag att nå en framgångsrik implementering av tekniken. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva på vilket sätt controllerrollen kan tänkas förändras genom implementering av RPA, samt vilka följder tekniken kan få för såväl yrkesrollen som dess tillhörande företag. Metod: Denna empiriskt drivna studie karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt tagen i ett realistiskt perspektiv. Studiens empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta controllers samt sex personer insatta i ämnet för RPA. Slutsats: RPA har kapacitet att assistera, möjligtvis ersätta, controllern i området för befattningens informationsproduktion. Genom denna tidsbesparing kan controllern spendera mer tid på proaktiv analys av kvalitetssäkrad information, något som resulterar i mer välgrundade beslutsunderlag för företag i stort. Vidare kan mjukvaran bidra med ökad effektivitet, flexibilitet och kvalitet, vilket kommer till olika uttryck för controllern och dess företag. Till följd av att RPA kan ersätta den fysiska medarbetaren i sedvanliga uppgifter, uppstår dock utmaningar för controllern i att bibehålla verksamhetsförståelse samtidigt som oro för nedskärningar kan spridas i personalstyrkan. Av den orsaken kan motstånd till förändring uppstå, vilket är en utmaning företag behöver hantera. För att nå en framgångsrik implementering av RPA bör företag därav ta hänsyn till aspekter såsom vikten av förberedelsearbete, upprättandet av en fungerande förvaltningsmodell, samt ett aktivt ledarskap genom hela implementeringsprocessen. / Background: Automation, such as Robotic Process Automation, is followed by a debate of whether it is beneficial or threatful for companies and its employees. The technology has the capacity to replace voluminous and repetitive tasks, which implies both interest and concern on the labor market. Furthermore, the controller is a multifaceted role characterized by time pressure and limited opportunity to work with valuable analysis. The role is thus an interesting context for studying how automation can create change. Based on previous research, RPA´s impact on a specific occupational role has not been addressed, which creates relevance in the purpose of the following study. Moreover, this study aims to create prerequisite for companies to achieve successful implementation of the technology. Purpose: The purpose of the study is to describe how the occupational role of a controller can change through implementation of RPA, as well as the consequences the technology can have for both the professional role and its associated company. Methodology: This empirically driven study is characterized by a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi structured interviews with eight controllers and six persons well familiar with the subject of RPA. Conclusion: RPA has the capacity to assist, alternatively replace, the controller in the area of information production. Through time saving, the controller can spend more time on proactive analysis of quality assured information, resulting in more well-founded decision making. Furthermore, the software can contribute to increased efficiency, flexibility and quality, which comes to different expressions for the controller and company. Due to the fact that RPA can replace the physical employee in customary tasks, however, challenges arise for the controller to maintain business understanding. Simultaneously, concerns about dismissals can be spread in the company. For that reason, resistance to change can arise, which is a challenge companies need to handle. In order to achieve a successful implementation of RPA, companies should take into account aspects such as the importance of preparatory work, the establishment of a functioning management model, and active leadership throughout the implementation process.

RPA, robotbaserad processautomatisering, är en mjukvaruteknik som används för att automatisera repetitiva regelbaserade arbetsuppgifter. RPA-tekniken börjar bli vanligare för olika verksamheter att införskaffa. Syftet med denna studie är att designa en mjukvarurobot för en ekonomisk verifikation av kundreturer. För att kunna besvara studiens frågeställning har design science forskning använts, som övergripande är en forskningsmetod med riktlinjer för att utveckla och utvärdera artefakter. Det betyder i stora drag att en blandning av litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och kreativa metoder tillämpas beroende på vilket steg i design science processen som bearbetas. En processmodell över det ekonomiska händelseförloppet togs fram genom att analysera svaren från intervjuerna, som genomfördes hos tre olika e-handelsföretag, och litteraturstudierna. Artefakten togs fram med hjälp av verktygen Uipath, Oneup och Gmail. Uipath är ett automatiseringsverktyg för RPA-mjukvarurobotar, Oneup är ett webbaserat ekonomisystem och Gmail är en e-posthanterare. Det teoretiska bidraget denna studie har tagit fram är ett fall som inte tidigare finns beskrivet i litteraturen. RPA används ute i praktiken för ekonomisk hantering men tidigare forskning, som beskriver konkreta metoder och principer för att stödja uppsättningen av RPA-mjukvarurobotar, är få. Det praktiska bidraget som studien har tagit fram är en generell prototyp av en mjukvarurobot för hantering av ekonomisk verifikation av kundreturer. Många fördelar som nämns i teorin har hittats ute i praktiken hos de företag som har intervjuats. Artefakten som har tagits fram har en returhanteringsprocess som går att generalisera men implementeringen är beroende av vilket affärssystem som används. Ett förslag på ny forskning är att undersöka de olika RPA-teknikerna för att ta fram en mer standardiserad lösning. / RPA, Robotic Process Automation, is a software technology that is used to automate repetitive rule-based tasks. The technology of RPA is becoming more common for various businesses to acquire. The purpose of this study is to design a software robot for efficient economical verification of customer returns. To be able to answer the study’s problem statement the method of design science research has been used, which is overall a research method with guidelines for developing and evaluating artifacts. This broadly means that a mixture of literature studies, qualitative interviews and creative methods are applied depending on which step in the design science process is being processed. A process model of the economic course of events was developed through the answers from the interviews, which were conducted at three different e-commerce companies, and from the literature studies. The artifact was developed from using the tools Uipath, Oneup and Gmail. Uipath is an automation tool for software robots, Oneup is a web-based economic system and Gmail is an email handler. The theoretical contribution by this study is that it describes something that has not been described in the previous research yet. The practical contribution is a general prototype that manages the economic verification of customer returns. Many advantages that have been mentioned in the theory have also been found in the three companies that were interviewed. The artifact’s return management process can be generalized. However, the artifact’s implementation is dependent on which system that is used. One suggestion for future research would be to investigate the different RPA-techniques to develop a standardized solution. This bachelor thesis will be written in Swedish.

Den digitala utvecklingen som pågår i samhället har resulterat i nya arbetssätt för att effektivisera och förbättra organisationers processer. Tidigare har organisationer implementerat systemlösningar för att effektivisera sina verksamheter men i takt med den digitala utvecklingen har fenomenet Robotic Process Automation (RPA) utvecklats. RPA syftar till att effektivisera organisationers verksamheter genom automatisering av processer. Det problemområde som identifierats genom granskning av tidigare litteratur handlar om vad som är specifikt för aktiviteter som genomförs vid RPA-implementationer och vad som karaktäriserar dessa. Studien som genomförts med en kvalitativ ansats syftar därför till att skapa förståelse för implementationer av RPA. Mer specifikt för att kunna identifiera vilka aktiviteter som genomförs och vad som karaktäriserar dessa. Med karaktär på aktiviteterna menas vad, hur och varför den aktiviteten genomförs. Vi efter genomförd studie identifierat åtta stycken karaktärsdrag för aktiviteter vid implementation av RPA. / The digital development in the society has resulted in new ways of working in order for companies to improve and streamline their processes. Earlier, organizations have implemented system solutions to increase the efficiency in their operations, but along with the digital development the phenomenon Robotic Process Automation (RPA) has evolved. RPA aims to streamline the operations of companies through processes automation. The problem area that has been identified through review of earlier literature is about what is specific for activities carried out at RPA implementations and what is characterizing these. The study, which has been carried out with a qualitative approach, therefore aims to create an understanding for implementations of RPA. More specifically, in order to be able to identify which activities that are being implemented and how these are being characterized. With characteristics of the activities it is meant what, how and why the activity is implemented. We have, after completed study, identified eight characteristics for activities when implementing RPA.

Dagens konkurrenskraftiga företagsvärld ställer höga krav på organisationers effektivitet i många processer. Automatisering av arbetsuppgifter är nödvändigt för att uppfylla det behov av frekvent uppdaterad data som idag är ett faktum. Organisationers processer blir därför allt mer komplexa och automatiserade transaktioner, big data och realtidsapplikationer blir allt vanligare. Traditionell informationsteknologi (IT) även kallat heavyweight IT, räcker inte längre till för att hantera den konstant ökande komplexiteten i olika processer. Användandet av lightweight IT så som personliga applikationer, plattformar och enheter i arbetet är istället trenden som vuxit fram för att ge användare det stöd som krävs. Ett exempel på lightweight IT är Robotic Process Automation (RPA). RPA är ett nytt fenomen som endast interagerar med övriga system snarare än att integreras. Implementering av denna typ av IT innebär utmaningar för organisationer då sådana projekt inte kan behandlas som traditionella systemimplementationer. I denna studie har kvalitativa undersökningsmetoder använts där två projekt har studerats med hjälp av intervjuer. Syftet med denna studien är att kartlägga samspelet mellan RPA och organisationers övriga system för att identifiera de utmaningar som medförs av det delade synsättet på interaktion och integration. Genom litteraturstudien kunde tre huvudsakliga skillnader mellan interaktion och integration identifieras där utmaningar kan uppstå vilka kunde ligga till grund för den empiriska undersökningen. Slutsatsen innehåller sedan tre riktlinjer för hur organisationer kan hantera de identifierade utmaningarna. Riktlinjerna riktas till både beställare och konsultanter av RPA. / Today’s competitive world of companies set high demands on the efficiency of organizations processes. Automatization of tasks is necessary to fulfill the need of frequently updated data that exists in today’s society. The processes of organizations therefore become more and more complex and automatic transactions, big data, and reality-time-applications are becoming more common. Traditional information technology (IT) also referred to as heavyweight IT is no longer enough for organizations to handle the constantly growing complexity in different processes. Instead the use of lightweight IT such as applications, platforms and mobile devices for work purposes is trending to give employees the support they need. An example of lightweight IT is Robotic Process Automation (RPA). RPA is a new phenomenon that merely interacts with other systems rather than integrate. The implementation of this new type of IT means new challenges for organizations when these projects cannot be treated as traditional system implementations. The study applies qualitative survey techniques where two projects have been investigated through interviews. The purpose of this study is to map out the interplay between RPA and the organizations other systems to identify the challenges caused by the divided views on interaction and integration. Based on the literature review we identified three main differences between interaction and integration where challenges can arise. These challenges created base for the empirical study. The conclusion then contains three guidelines that can help organizations handle the identified challenges. The guidelines are addressed to both buyers and consultants of RPA.

RPA (Robotic Process Automation) är en teknik för att automatisera repetitiva arbetsuppgifter inom verksamheter med syfte att effektivisera arbetet. Tidigare forskning belyser dock att så mycket som 30–50% av alla RPA-projekt misslyckas. Forskning visar även att det finns utmaningar kopplade till införandet. Syftet med denna studie är att undersöka hur RPA-leverantörer arbetar för att genomföra en RPA-implementering samt belysa de utmaningar som kan uppkomma under införandet av RPA utifrån kunders respektive leverantörers perspektiv. Studiens frågeställningar besvaras genom att genomföra en litteraturstudie samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer med RPA-leverantörer och personer från verksamheter som infört RPA. Utifrån leverantörernas svar skapades en processmodell över arbetsprocessen av införandet. Processmodellen innefattar fem steg: Kartläggning, Proof of Concept, Utveckling, Test och Implementering. Vidare visar resultatet att utmaningarna ligger i att skapa en förståelse för RPA, identifiera lämpliga verksamhetsprocesser, oro hos de anställda samt att roboten saknar kognitiva färdigheter. Slutligen visar studien att fokus bör läggas på förarbete och att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas. / RPA (Robotic Process Automation) is a technology for automating repetitive tasks within businesses with the aim of streamlining work. Previous research, however, show that 30–50% of all RPA projects fail. Research also shows that there are challenges associated with it’s implementation. The aim of this study is to examine how RPA suppliers work to implement RPA and highlight the challenges that may arise during the implementation of RPA from the perspective of customers and suppliers. The research questions are answered by conducting a literature study and qualitative semi-structured interviews with RPA suppliers and people from companies that have implemented RPA. Based on the suppliers' answers, a process model of the working procedure was created. The process model includes five steps: Mapping, Proof of Concept, Development, Testing, and Implementation. Furthermore, the results show that the challenges lie in creating an understanding of RPA, identifying appropriate business processes, concerns among employees and that the robot lacks cognitive skills. Finally, the study shows that focus should be placed on preparatory work and that communication is a key factor for success.

Hälso- och sjukvården är ett verksamhetsområde med en hög arbetsbelastning och en ökadadministrativ börda. Robotic Process Automation (RPA) är en teknologisk innovation somerbjuder en lösning till detta genom att automatisera manuella processer. Inom hälso- ochsjukvården finns en mängd administrativa processer och rutiner som har potential attautomatiseras till förmån för kärnverksamheten; vård av patienter. Om hälso- och sjukvårdenspersonal spenderar mindre tid på administrativa uppgifter kan mer tid nyttjas till patientcentreratarbete. I takt med att fler verksamheter anammar RPA ökar behovet av en djupare förståelse förverktyget och vilka processer som lämpar sig för automatisering. För att välja lämpliga processerför automatisering med RPA krävs en inblick i verksamheten samt prioriteringar avverksamhetens processer, vilket i många fall kan vara en utmanande uppgift. Med denadministrativa hälso- och sjukvårdspersonalens djupgående inblick i och erfarenhet av de dagligaverksamhetsprocesserna kan de processer som bör prioriteras för automatisering med RPAidentifieras. Denna studie utforskar vilka vårdrelaterade administrativa processer som lämpar sigför automatisering med RPA. För att sätta RPA i ett bredare sammanhang av organisatoriskförändring och framsteg presenteras teori om verksamhetsutveckling och nyttorealisering. Vidaregranskas tidigare studier om RPA för att belysa det nuvarande kunskapsläget samt verktygetsroll, tillämpningar och konsekvenser. Studien har en kvalitativ ansats och en forskningsdesign iform av en fallstudie. För att besvara syftet med studien utfördes semistrukturerade intervjuermed fem respondenter från administrativ personal hos en hälso- och sjukvårdsorganisation.Studiens resultat belyser den administrativa vårdpersonalens perspektiv. Resultatet visar att deprocesser respondenterna anser är lämpliga att automatisera inom hälso- och sjukvården blandannat är inrapportering till kvalitetsregister, hantering av kallelselista och schemaläggning avvikarier. Resultatet visar även att respondenterna anser att det för att välja rätt process förautomatisering är viktigt att beakta hur automatiseringen av processen påverkar verksamhetenoch personalen, huruvida automatiseringen underlättar för personalen och hur mycket tid somkan sparas på att automatisera processen. Vidare framkom det att respondenterna även tycker attkriterier såsom om processen är repetitiv, utförd frekvent eller om den är regelstyrd kan varaviktiga att beakta vid val av process för automatisering med RPA. Med studiens resultat sombakgrund diskuteras och reflekteras det om mer verksamhetsområdesspecifika ramverk medkriterier för urval av processer för automatisering behövs. / Healthcare is a field with high workloads and increasing administrative burdens. Robotic ProcessAutomation (RPA) is a technological innovation that offers a solution by automating manualprocesses. Within healthcare, there are numerous administrative processes and routines that havethe potential to be automated to benefit core operations: patient care. If healthcare personnelspend less time on administrative tasks, more time can be dedicated to patient-centered work. Asmore organizations adopt RPA, there is a growing need for a deeper understanding of the tooland which processes are suitable for automation. Choosing suitable processes for RPAautomation requires insight into the operations and prioritization of processes, which can oftenbe challenging. With administrative healthcare personnel's in-depth understanding andexperience of daily operational processes, the processes that should be prioritized for RPAautomation can be identified. This study explores administrative healthcare related processessuitable for RPA automation. To contextualize RPA within broader organizational change andprogress, theories of business development and benefit realization are presented. Additionally,previous studies on RPA are examined to shed light on current knowledge, the tool's role,applications, and consequences. The study takes a qualitative approach with a research design inthe form of a case study. To address the study's purpose, semi-structured interviews wereconducted with five individuals from the administrative staff of a healthcare company. Thestudy's findings highlight the perspectives of the administrative healthcare personnel. It showsthat the processes the respondents consider suitable for automation include reporting to qualityregisters, managing appointment lists, and scheduling substitute staff. The results also indicatethat the respondents believe it's important to consider how automating a process affectsoperations and staff, whether it facilitates staff work, and how much time that can be saved byautomation. Furthermore, the respondents think criterias such as whether the process isrepetitive, performed frequently, or rule-based are important when selecting processes for RPAautomation. Based on the study's findings, there is discussion and reflection on whether morespecific frameworks, with criteria for selecting processes for automation, tailored to differentoperational areas are needed.

Teknologin har alltid påverkat samhället, tekniska lösningar utvecklas hastigt. Robotic Process Automation (RPA) är en robot som genomför repetitiva, enkla återupprepande, uppgifter som hanteras på exakt samma sätt varje gång istället för att det ska hanteras av anställda. Implicit kunskap är kunskap som ofta byggs upp av erfarenheter och kan därför vara svår att förklara för andra. Syftet med rapporten är att undersöka hur Robotic Process Automation påverkar verksamhetsutvecklingen och den implicita kunskapen hos organisationer. Därav blir frågeställningarna; “Hur påverkar Robotic Process Automation verksamhetsutveckling?” och “Hur påverkas den implicita kunskapen när medarbetare ersätts med RPA?”. Digitaliseringen har möjliggjort flertalet nya uppfinningar, bland annat har internet-of- things utvecklats. Internet-of-things behövs för att produkter ska kunna kopplas ihop med internet. RPA-robotar behöver internet för att fungera och behöver därmed internet-of- things. När organisationer ersätter medarbetare med RPA kan kunskapsöverföring vara betydelsefullt, den tidigare implicita kunskapen skulle kunna transformeras till explicit. Strategin som användes var abduktiv ansats, vilket är en kombination av deduktiv- och induktiv ansats. För att samla in den empiriska datan har kvalitativa intervjuer med Södra, Scania CV AB, Uddevalla kommun, Stena Line Finance och OKQ8 genomförts. Urvalet gjordes med hjälp av en kombination av snöbollseffekten och information. Litteraturen menar att RPA inte ska ersätta människor, snarare att de frigör tid för människorna att jobba mer med värdeskapande aktiviteter. Samtliga organisationer nämner fördelen med att mer tid kan läggas på värdeskapande aktiviteter istället för enkla repetitiva uppgifter, vilket även genererar nöjdare kunder, vilket är positivt för verksamhetsutvecklingen. RPA gör dessutom uppgifterna till en lägre kostnad, vilket gör att organisationerna kan lägga sina resurser på annat och möjligen utveckla andra saker inom verksamheten. En nackdel med RPA är att de inte uppfyller sin fulla kapacitet utan internetanslutning, vilket bland annat Södra lagt märke till, detta påverkar verksamhetsutvecklingen i en negativ riktning. Litteraturen förklarar att det går att överföra implicit kunskap till explicit. Södra och OKQ8 använder sig av workshops för att behålla den tidigare implicita kunskapen medans Scania har utsett olika personer på olika avdelningar som har extra koll på den implicita kunskapen. Uddevalla kommun har gjort manualer som beskriver hur RPA-roboten gör och hur processen sköts manuellt, Stena Line Finance använder sig av avstämningsmöten. Slutsatsen som kan dras utifrån rapporten är att verksamhetsutvecklingen påverkas mestadels positivt. RPA har bland annat lett till mer tid för värdeskapande aktiviteter, vilket utvecklar organisationerna. Tidsbesparing, då RPA-roboten utför uppgifterna på en kortare tid. Det är mer kostnadseffektivt med tanke på att resurserna kan omfördelas. Den implicita kunskapen påverkas relativt lite av att medarbetare blir utbytta mot RPA-robotar. Detta då samtliga organisationer redan gjort åtgärder för att överföra den implicita kunskapen till explicit och sedan på olika sätt vidarefört kunskapen inom verksamheten. / The technology has always been affecting society while technological solutions are rapidly developing, there information gets handled faster than ever. Robotic Process Automation (RPA) is a robot that performs repetitive tasks that gets handled exactly the same way each time, that normally is taken care of by humans. When it comes to implicit knowledge, it’s often built up by experience and is difficult to communicate and explain to others. This study investigate how Robotic Process Automation affect the business development and the implicit knowledge, that can’t be communicated inside organizations. Our empirical data were collected by using literary sources relevant to this study and research, as well as a qualitative study, which included five organisations: Scania CV AB, OKQ8, Stena Line, Södra and Uddevalla kommun. One disadvantage with the RPA is that they do not meet their full capacity without having internet connection, which Södra have noticed. The business development is therefore most positively affected by the implementation of RPA. Results of our empirical shows that the implicit knowledge is relatively affected by the replacement of humans to RPA-robots. This is because all organisations has been taking act to transfer all of the implicit knowledge explicitly so that the knowledge stays within the business.