Cette thèse explore la manière dont les acteurs développent un nouveau business model au sein d’une entreprise existante. Reconnu comme une source de performance pour l’entreprise, le développement de nouveaux business models requiert de profonds efforts des acteurs pour l’appréhension de leur environnement et la réinterprétation des mécanismes de création, livraison et capture de la valeur. Par conséquent, nous nous intéressons à la manière dont l’articulation entre cognition et action guide le processus d’innovation de business model. Pour ce faire, nous adoptons la perspective sensemaking afin d’examiner les processus de construction de sens des acteurs qui sous-tendent l’innovation de business model. Ce travail repose sur une démarche ethnographique pour l’étude du développement d’un nouveau business model au sein d’un cabinet de conseil en management. Les résultats montrent qu’au travers d’interactions sociales variées, les processus de construction et de destruction de sens des acteurs façonnent l’innovation de business model. Propres au contexte d’une entreprise existante, les activités initiales de la firme jouent un rôle ambivalent dans le développement d’un nouveau business model : tantôt le favorisant, tantôt l’entravant / This study explores how actors develop a new business model in an established firm. As a firms’ performance improvement source, new business model development require actor’s important efforts for their environment understanding and reinterpretation of value creation, delivery and capture mechanisms. Consequently, we are interested in how the articulation between cognition and action drives the business model innovation process over time. We adopt a sensemaking perspective to shed light actors’ meaning construction processes underlying business model innovation. We studied a new business model development process in a management consulting firm through an ethnographic stance. Findings show that through various social interactions, actors’ construction and destruction meaning processes shape business model innovation. Specific to established firms context, the company’s prevailing activities play an ambivalent role in a new business model development : sometimes favoriting it, sometimes hampering it.

Syfte: Tidigare forskning har konstaterat att det finns svårigheter att verkställa organisationens styrning. Vår studie belyser de bakomliggande processerna i hur mellanchefer förmedlar och skapar förståelse för organisationens styrning. Studiens syfte är att undersöka hur mellanchefer genom meningsskapande aktiviteter konstruerar förståelse bland medarbetarna för organisationens styrning. Metod: Studien utgår från ontologisk konstruktionism och har en hermeneutisk kunskapssyn. Kvalitativ metod har använts och datainsamlingen har skett genom tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer i varierande branscher. Studien har ett induktivt synsätt i förhållande mellan teori och forskning och grundas i de två huvudsakliga teoretiska dimensionerna konversera och konceptualisera. Resultat & slutsats: Vi har identifierat sex teman vilka ger en bild av hur mellancheferna konstruerar förståelse bland medarbetarna. Temana identifierade under dimensionen konversera är:  kontextskapare, verksamhetens nav och ständigt pågående interaktioner. Temana under dimensionen konceptualisera är: systematisk uppföljning, gemensam riktning och framtidsblickande. Slutsatsen är att mellancheferna genom dessa teman utövar meningsskapande aktiviteter vilka har till syfte att konstruera förståelse bland medarbetarna för organisationens styrning. Examensarbetets bidrag: Vår studie har kartlagt de bakomliggande processerna i hur mellanchefer förmedlar och skapar förståelse för organisationens styrning. Studien har bidragit till en djupare inblick i mellanchefens vitala arbete som förståelse- och meningsskapare inom organisationen. Vi ger både bidrag till de teoretiska ämnena verksamhetsstyrning och sensemakingteorin. Studien bidrar även till de praktiskt utövande mellancheferna i den mening att de kan ta tillvara på slutsatserna och applicera i sin vardag. Förslag till fortsatt forskning: Vi ser med fördel att vidare forskning utifrån våra resultat fokuserar på att undersöka skillnader i meningsskapande i förhållande till vilken nivå inom ledningssystemet som mellanchefen verkar. En ytterligare potentiell aspekt att forska vidare på är att undersöka hur effektiva metoderna som belysts i denna studie fungerar.

Bakgrund: Digitala möten fanns på agendan redan innan Covid-19 existerade men trots detta har pandemin inneburit stora förändringar i arbetssätt hos många människor. Detta har gjort att nya problem har kunnat identifieras kopplat till digitala möten. För organisationen är det viktigt att sensemaking är en del av digitala möten så att till exempel reflektion över utmaningar och framtida mål kan komma till konsensus.  Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram berättelser kring upplevelsen av digitala möten hos mötesdeltagare samt att undersöka faktorer som kan bidra till meningsfullhet i digitala möten. Studien syftar även till att undersöka när digitala möten är att föredra och inte samt vilken påverkan Weicks (1995) sju karaktärsdrag har på meningsskapande i digitala möten.  Metod: Studien baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med mötesdeltagare som arbetar med digitala möten. Intervjuerna har analyserats genom en narrativ analysmetod vilket medför att arbetet genomgående grundats i en kvalitativ metod.  Slutsats: Upplevelsen av digitala möten skiljer sig åt beroende på bland annat yrkesroll och organisationens digitala anpassningar. De faktorer som kan bidra till meningsfullhet i digitala möten kan kopplas till tid, social interaktion, teknik, struktur samt effektivitet. Alla dessa områden bidrar på olika sätt till meningsskapande och upplevelser av det digitala mötet. Det framgår även att digitala möten lämpar sig väl vid informationsspridning, ändamålsenlig teknisk utrustning samt god teknikvana hos mötets deltagare och att meningsskapande i digitala möten främst sker genom sex avWeicks (1995) sju karaktärsdrag. / Background: Digital meetings were on the agenda even before Covid-19 existed, but despite this, the pandemic has meant major changes in the working methods of many people. This has made it possible to identify new problems linked to digital meetings. For the organization, it is important that sensemaking is part of digital meetings so that, for example, reflection on challenges and future goals can come to consensus. Purpose: The purpose of the study is to highlight stories about the experience of digital meetings among meeting participants and to investigate factors that can contribute to increased meaning in digital meetings. The study also aims to examine when digital meetings are preferred and not and also which impact Weicks' (1995) seven character traits have on sensemaking in digital meetings. Method: This study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six employees, at different companies, with experience of digital work meetings. Conclusion: The experience of digital meetings differs depending on, among other things, the professional role and the organization's digital adaptations. The factors that can contribute to sensemaking in digital meetings can be linked to time, social interaction, technology, structure and efficiency. All of these areas contribute in different ways to the creation of meaning and experiences of the digital meeting. It also appears that digital meetings are well suited for the dissemination of information, appropriate technical equipment and good technical practice among the meeting participants and that sensemaking occurs through six of Weicks (1995) seven charactertraits.

Bakgrund: det organisationer har gemensamt är att människor sätts systematiskt sammanför att gemensamt lösa en uppgift. Möten är en av de vanligaste händelserna i organisationen och är ständigt återkommande. Idag behöver inte möten vara platsbundet till ett fysiskt rum utan kan genomföras genom digitala verktyg. I samband med den rådande pandemin (Covid-19) har det skett en omställning från kontorsarbete till hemarbete vilket har resulterat i att allt fler möten hålls virtuellt. Det innovativa sättet att arbeta virtuellt medför utmaningar för organisationer. Vidare finns det en svårighet att förmedla känslor via digitala verktyg samt att avsaknaden av fysiska möten påverkar interaktionen mellan medarbetare och ledare. Det kan då komplicera förståelse och som i sin tur påverkar meningsskapande i möten. Möten är viktiga platser för bland annat kommunikation, gruppbeslut och problemlösning. Vidare är möten en ekonomisk investering för företagoch upptar deltagarnas tid från andra produktiva aktiviteter. Det blir då av vikt att möten är relevanta och resurseffektiva ur ett företagsperspektiv. Syfte: syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för den upplevda skillnaden mellan fysiska och virtuella möten hos anställda inom ett programutvecklingsföretag. Studien syftar till att bidra med rikliga beskrivningar för de människor som är i liknande kontext. Vidare ska upplevelsen av skillnader studeras utifrån sensemakingteorin. Det finns en förhoppning om att uppsatsen kan ge andra forskare ett bedömningsunderlag om det går applicera studiens resultat i ett annat sammanhang. Metod: studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har fallstudie som forskningsstrategi. Fallstudien har genomförts hos ett företag inom programutveckling och har erfarenhet av både fysiska möten och virtuella möten. Respondenterna består av nio medarbetare som ger berättelser och beskrivningar utifrån deras upplevelser av möten. Vidare har organisatoriska dokument använts för att säkerställa studiens trovärdighet. Empiri och slutsats: studien visar på att det finns upplevda skillnader mellan fysiska och virtuella möten. Det kan konstateras att beroende på vilket sorts möte som ska genomföras så passar olika forum. Mötens meningsskapande kan återspeglas i att det ska gynna både organisationen och medarbetarna genom att det ska leda till en output. / Background: what organizations have in common are people that put together systematically to solve a task. Meetings are the most common occurrence in organizations and are recurrent. The meetings today, don’t have to be bound to a physical room. Digital platforms have made it possible to meet virtually. In connection with the current pandemic, there has been a shift from office work to homework which has resulted in more and more meetings being held virtually. The innovative way of working virtually creates challenges for organizations. For instance, there is a difficulty in conveying emotions through digital tools and the lack of physical meetings affects the interaction between employees and leaders. That can complicate understanding and complicate the creation of meaning in meetings. Meetings are important places for communication, group decisions and solving problems. Moreover, meetings can be seen as a financial investment for companies and take up time for participants' other productive activities. It is important from a company perspective that meetings are relevant and efficient for resources. Purpose: The purpose of the study is to obtain a deeper understanding of the difference in the experience between physical meetings and virtual meetings at a software development company. The study aims to contribute with more detailed descriptions for people who are in a similar context. Furthermore, the experience of differences will be studied on the basis of sensemaking theory. Hopefully the study can provide other researchers with an assessment basis if it is possible to apply the results of the study in other contexts. Methods: the study is based on a qualitative method with semi-structured interviews and the research strategy is to study a case. The case study is conducted at a company that works with software development. The company has experience of both physical and virtual meetings. The respondents are nine employees who gave stories and descriptionsbased on their experiences of meetings. Furthermore, organizational documents have been used to ensure the credibility of the study. Results and conclusion: the study shows that there are perceived differences between physical and virtual meetings. It can be stated that depending on the type of meeting to be held, different forums are suitable. The sensemaking of the meetings can be reflected in the fact that it will benefit both the organization and the employees by giving an output for the organization.

A growing number of organizations developing complex innovation projects face the dilemma that complexity demands more stability, resulting in increased sensemaking efforts, whilst innovation requires instability which encourages the organization to breakdown meaning. The aim of this study is to shed light on the simultaneous need for a strong sensemaking process and a breaking down in meaning in complex innovation projects by analyzing the collective sensemaking process through a storytelling lens. By conducting an explorative case study, we investigated a long-term development project in the Swedish defense industry. The qualitative study is based upon ten in-depth interviews with technical experts occupying key positions in the investigated project (JAS39 Gripen E-series development). We followed a process study approach to investigate the dynamic attributes and effects of a changing dominant story on the sensemaking process of project sub-teams. We propose that the dual attributes of arising dominating narratives allow sub- collectives to "escape" the dangerous downward spiral of a collapsing sensemaking process, as they enable individuals with cause maps contradictory to an organization's dominant story to remain in action. The acceptance of temporal relaxed stability can therefore be seen as an important step in the creation of radical innovation.

Mellanchefen agerar som länk mellan den strategiska ledningen och den operativaverksamheten. Mellanchefen får i uppdrag att förmedla de mål och intentioner strategiskaledningen önskar förverkliga ner till den operativa verksamheten. Genom kommunikation och sociala interaktioner översätter mellanchefen finansiella mål och strategier till konkretaarbetsprocesser. Tidigare forskning konstaterar att mellanchefen är klämd mellan de strategiska- och operativacheferna, men utifrån vår bedömning saknas det forskning som klargör hur mellanchefen arbetar inom denna klämda roll. Genom vår undersökning önskade vi få en inblick på vilket sätt mellancheferna hanterar sin kommunikativa roll som förmedlare av mål och strategier. Undersökningens intention var även att studera mellancheferna och hur de arbetar för att skapa förståelse bland den operativa verksamheten för den målbild som kommer från den strategiska ledningen. Undersökning har genomförts på SKF, ett svenskt tillverknings- och tjänsteföretag, varav vi har intervjuat 13 chefer. Med hjälp av sensemaking teorin har vi analyserat dessa intervjuer. Identifierat är att mellanchefens position utgör en viktig länk inom organisationen, där kommunikationen är en grundsten för att skapa förståelse. Dock visar resultatet att mellancheferna får olika förutsättningar och kommunikativa verktyg för att arbeta med strategi, målsättning och förändring. Med detta som bakgrund föreslår vi att praktiken arbetar mer med att skapa förståelse för att nå uppsatta mål. SKF bör se kommunikation som lika viktig, vare sig det rör strategiarbete, förändringsarbete eller målsättning. Vilket vi anser resulterar i att organisationen underlättar mellanchefens kommunikativa roll. / The middle manager acts as a link between the strategic management and the operational activities. The middle manager get commissioned to convey the objectives and intentions that the strategic management wish to fulfill, down to the operational activities. Through communication and social interactions, the middle manager translates the financial objectives and strategies to concrete work procedures. Previous research state that the middle manager is wringing between the strategic directors and the operational executives, but from our point of view there is a lack of research that clarify how the middle managers works within this wringing role. Through our study we wished to get a closer look to in which way the middle managers copes with their communicative role as intermediary of objectives and strategy. The research’s intention is also to examine how the middle managers works with creating an understanding among the operational activities to reach the target set by the strategic management. The research has been conducted at SKF, a Swedish manufacturing and service company, whereof 13 interviews where performed. Using sensemaking theory to analyze the interviews. Identified is that the middle manager's position constitutes an important link within the organization, where communications is a foundation to create understanding. However, the results shows that the middle managers receive prerequisites and communication tools to work with strategy, objectives and alteration. With this in mind, we suggest that the practice active works with creating an understanding to grasp the objectives. SKF should perceive communication equally as important, no matter if it regards strategy, alteration and objectives. Which we consider would result in an ease on the middle manager and their communicative role. This thesis is written in Swedish.

The aim of this research was to explore empirically how firms create and implement strategic decisions (SD’s). The research was inspired by the need to understand further organizational process underpinning SD’s phenomenon and potentially contribute to the overall performance of firms. Previous research on SD’s has been focusing on the formal strategic planning approaches, which have been criticized for their highly prescriptive views of SD’s, separating creation from implementation, and focusing on the content and discrete elements rather than the holistic process. Despite all these studies, our understanding of the actual nature of the SD phenomenon from creation to implementation remains incomplete. Motivated by the need to look empirically and holistically at this very complex social phenomenon, this research problematizes the above aspects of SD’s literature and positions this research within a wider social and descriptive process based approach. The research employed qualitative and Analytic Induction (AI) methodologies, and addressed the above need in three projects. The objective of each project has evolved and lead to the emergence of the final findings, which suggest a possible answer to the overall research aim. The Scoping Study proposed a theoretical framework of successful SD’s implementation factors. Project 1 went further and investigated these factors empirically. Project 2 developed empirically the process of how people actually create and implement SD’s. In Project 3, this process was analysed through the theoretical lens of the sensemaking perspective and was applied by practitioners through an empirically tested diagnostic tool. This research has made a step towards a better understanding of SD’s in practice and contributed to the academic knowledge by proposing a different, yet viable descriptive process, which can improve the overall quality of the SD’s, and potentially lead to better performance.

The goal of risk communication is to inform people about the risks they face and to encourage them to take appropriate action in response to that threat. To achieve this goal, risk communication scholars continuously examine the messages surrounding crises and disasters, and engage in message-testing to evaluate theory-driven message designs. Recent communication scholarship recommends that messages should including instructing information (Coombs, 2012), and should take into consideration established pedagogy based on instructional communication research (Sellnow & Sellnow, 2010). This dissertation continues to build on research which applies instructional communication scholarship to risk communication messaging. Using message-testing, this dissertation examined the utility of the IDEA model a message design for earthquake early warnings.

Att leda handlar om att ge riktning och vara den som kopplar samman organisationen och strategin. Att forma organisationskultur är ett sätt att göra detta. I ledarskapsperspektivet Symbolic management beskriver Alvesson hur materiella symboler, handlingar, och verbala symboler manifesterar kulturen och påverkar medarbetarnas uppfattning om mening. Här uppmuntras ledare att se på sig själva som människor som hjälper till att skapa och forma denna mening och därigenom vägleda organisationens aktiviteter och handlande. Sensemaking är ett begrepp som används för att studera hur organisationer skapar mening. Sensemakingaktiviteter är de konkreta aktiviteter som ledare använder för att skapa mening. Forskning inom strategi har börjat gå ifrån att se strategi som något en organisation har, till snarare något en organisation gör. Detta perspektiv kallas ‘Strategy as practice’. Det fokuserar på vad som praktiskt görs för att föra en organisation mot dess långsiktiga riktning; dess strategi. Genom studiens ’Strategi i praktiken’-perspektiv, kommer mikronivån av de praktiska aktiviteter ledarskap utmärks av att studeras för att se vad ledarna faktiskt gör för att leda sin organisation i strategisk riktning. För att undersöka detta görs en kvalitativ och explorativ studie i form av intervjuer med elva ledare från olika organisationer. Studien visar att ledare använder sensemakingaktiviteter för att leda sin organisation. Det konstateras att det finns många likheter och skillnader mellan ledarnas användning av sensemakingaktiviteter, och att en variabel som påverkar mycket är organisationens storlek. Vidare presenterar studien en ny underkategorisering av Alvessons organisatoriska symboler. För materiella symboler är de plats och lokaler samt föremål. För handlingar är de personlig kontakt, dramatiska ritualer, digitala aktiviteter, samt icke-handlingar. För verbala symboler är de formella uttryck, metaforer och berättelser, och visionen som symbol. Vidare argumenterar studien för att en gemensam nämnare bakom samtliga ledares sensemakingaktiviteter är visionen; vad organisationen vill uppnå. Strategi är inte tillräckligt entusiasmerande, och därför använder ledarna i större utsträckning sin vision, berättelsen om vad man vill uppnå och varför, för att leda och engagera medarbetarna att arbeta i enlighet med deras strategi. Denna upptäckt utmynnas i en ny syn på hur ledare använder sensemakingaktiviteter; ’Vision as Practice’.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen