Detta kapitel handlar om olika former av åldersrelaterade kategoriseringar; en utförligare analys av dessa kommer att ingå i min avhandling som har arbetsnamnet Se lika ung ut som du känner dig. Om kulturella föreställningar om ålder och åldrande. Avhandlingen har som empirisk utgångspunkt intervjuer med människor verksamma inom reklam och marknadsföring, samt med personer som arbetar med tidningar som vänder sig till kvinnor i åldrarna 40 och uppåt, med just ålder som försäljningsargument. Vidare analyserar jag tidningens texter, med tonvikt också på det visuella. Som en tredje empirisk ingång har jag intervjuat ett antal kvinnor i medelåldern om att vara i denna del av livet, om deras syn på tidningarna, reklambilderna i dem och om konsumtion. Min forskningsfråga fokuserar den mening ålder och åldrande ges i de här sammanhangen. I detta kapitel kommer jag att rikta intresset mot åldersrelaterade kategoriseringar som de som arbetar med reklam respektive journalistik använder sig av under intervjuerna eller som figurerar på olika hemsidor som de refererar till, men också de som förekommer i tidningarnas artiklar och reportage. Vilka förhandlingar om ålder och åldrande kommer till uttryck i de kategoriseringar man använder sig av? Vilken mening tillskrivs ålder och åldrande i de här benämningarna? Till en del överlappar inifrånanvändningarna av begreppen med vetenskapliga. Artiklar och reportage i tidningarna hänvisar till forskning. De intervjuade marknadsförarna refererar till vetenskapliga undersökningar då de beskriver hur man inom branschen tänker kring målgrupper, värderingar m.m. Vetenskapliga definitioner av begreppen blir också en klangbotten då jag analyserar de uttryck som används i veckotidningarna respektive under intervjuerna. Av utrymmesskäl skriver jag i denna artikel inte om de åldersbegrepp de intervjuade kvinnorna använder. Med utgångspunkt i en analys av kategoriseringar som cirkulerar i reklam, marknadsföring och veckotidningarnas texter, kommer jag nedan att diskutera några begrepp som kan vara värda att reflektera över.

Den här texten syftar till att diskutera det ökande intresset för äldres boendesituation utifrån kommunernas, bostadsföretagens samt de äldre individernas perspektiv. Detta görs genom att studera de förändringar som har ägt rum på bostadsmarknaden då nya former av boenden för äldre nu finns på marknaden. Dessa boenden riktar sig till aktiva äldre som närmar sig eller redan har uppnått pensionsåldern och som inte har hemmaboende barn. De förändringar som sker i den här fasen av livet kan antas påverka boendesituationen även om det är individer och hushåll som inte är beroende av insatser i form av vård och omsorg som endast kan lösas inom det särskilda boendet. Fokus här är på de förändringar som ägt rum på den ordinära bostadsmarknaden och inom bostadsföretagen men också på sociala frågor som kan ha med de äldres bostadssituation att göra. Studien utgår ifrån några forskningsfrågor kring tidpunkten för det ökade intresset för äldres boendesituation, de olika typer av boenden som diskuteras liksom de kvaliteter i boendet som poängteras i samband med marknadsföringen av seniorboenden. Texten är en sammanfattning dels av litteratur som berör äldre som aktörer på bostadsmarknaden, dels av möten med representanter för bostadsföretag och tjänstemän inom några olika kommuner kring de behov som finns och olika exempel på hur man försöker möta dessa behov. Ett antal studiebesök har också genomförts som visar på hur den här typen av boenden fungerar i praktiken och texten bygger också på preliminära resultat ifrån ett par pågående studier om äldres boendepreferenser i en medelstor svensk stad. Resultaten som presenteras är en sammanfattning av det som framkommit ur dessa olika källor. Det finns inga regler för vad som måste ingå för att ett boende ska räknas som en mellanboendeform, t.ex. seniorboende, även om en del riktlinjer och rekommendationer har presenterats (Wel Hops 2007). Oftast riktar sig boendet till individer som är 55 år eller äldre och som inte har några hemmavarande barn. Tillgängligheten är hög och det finns oftast gemensamhetsutrymmen och lokaler för hobbyverksamheter av olika slag. Mellanbo-endeformerna har en rad olika namn såsom seniorboende, plusboende, 55+, temaboende, boende för den tredje åldern, gemensamhetsboende etc. Här kommer termen seniorboende för enkelhetens skull att användas. / Staden och de äldres boende

Kapitlet inleds med en beskrivning av det forskningsprogram med rubriken Kommunikation i äldre människors livsmiljö, som bedrivits vid Tema Äldre och åldrande/NISAL sedan starten år 2000. Därefter ges ett exempel från vår forskning om behovsbedömning i äldreomsorgen där samtalsanalys är den metodologiska ansats som används. Vi visar här hur denna typ av forskning kan användas som verktyg för att studera situationer där samtalens deltagare – de äldre själva, deras närstående och handläggarna – har delvis olika åsikter om de äldre personernas hjälpbehov. Kapitlet avslutas med några tankar om vad samtalsanalytisk forskning kan bidra med för typ av kunskap och vad sådana studier i sin tur kan få för konsekvenser för utformningen av äldreomsorgen.

Det här kapitlet kommer att handla om vårt förhållande till livets förgänglighet och de populära råd och uppmaningar som förmedlas i vår nutid om hur vi ska "leva rätt nu så vi kan leva gott sedan". De frågor jag ställer mig är hur vårt förhållningssätt till tid och livets förgänglighet får konsekvenser för hur vi lever våra liv, samt hur man kan tolka behovet av att kontrollera tiden. Till grund för texten ligger det material som använts i mitt avhandlingsarbete samt dagsaktuella artiklar i tryckt press.

Inledning: Sömn är ett vanligt problem hos äldre patienter på sjukhus och äldreboenden.  Brist på sömn leder till ökad risk att drabbas av stroke och hjärt-kärlsjukdom samt att det ger en negativ påverkan på rehabilitering. Sömnläkemedel är idag den främsta behandlingen mot sömnproblem, vilka ger biverkningar som exempelvis sedation dagtid, yrsel, talsvårigheter och mardrömmar.    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka icke-farmakologiska åtgärder mot sömnproblem som sjuksköterskan kan tillämpa i sin profession för att främja sömnen hos äldre patienter.   Metod: En litteraturstudie där originalartiklar söktes i databaserna PubMed, Medline och Cinahl varav 16 originalartiklar granskades och sammanställdes.   Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns icke-farmakologiska åtgärder för att förbättra sömnen. Dessa är akupunktur, nya rutiner samt kognitiv beteendeterapi. Förbättringarna som kan ses efter utförda icke-farmakologiska åtgärder är bland annat kortare insomningstid, ökad sömnduration, färre uppvaknanden och bättre sömn. Patienterna beskriver en förbättrad upplevelse av den egna sömnen efter tillämpning av dessa åtgärder.   Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att det finns olika beprövade icke-farmakologiska åtgärder vilka har en positiv effekt på sömnen. Få artiklar har undersökt samma icke-farmakologiska åtgärd och resultatet i litteraturstudien är därmed bristfällig i sitt vetenskapliga belägg. Fler studier behövs för de enskilda åtgärderna.

Background: With increasing age follows higher risks of conditions and illnesses which can cause a decrease in health and wellbeing. A meaningful social environment can positively impact the physical health of older people. Dogs are increasingly being used for different purposes within health care and animal assisted therapy aims to improve people’s physical, social, emotional and cognitive function. Aim: The purpose of this study was to determine the effects of animal assisted therapy on older people’s health and wellbeing. Methods: A literature review where searches for academic articles in databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were performed. The searches resulted in 14 articles which were selected for further review. Two articles were excluded since they did not obtain adequate quality. Relevant results from each article were compiled and further classified into subcategories and main categories. Results: Animal assisted therapy reduces depressive symptoms and agitated behaviors as well as increases social interactions among older people. Hence it reduces loneliness and participants expressed joy and pleasure when interacting with the dog. There was a marginal improvement of cognitive function. No correlation was found between animal assisted therapy and medication. Conclusion: Improvements of health and wellbeing were found, however more research is needed to enable an implementation of animal assisted therapy to a greater extent than today.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, träning och hälsa hos personer i åldern 55-70 år. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hälsa idag och i framtiden? Det var även av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och träning, om de agerar på det de läser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades också deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrågades även om kostvanor, då dessa är relevanta i sammanhanget. Metod En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning befanns lämplig. Att genomföra den via Internet var mest praktiskt och smidigt. Respondenterna söktes via föräldrar, svärföräldrar, vänner och bekanta som i sin tur frågade sina föräldrar, vänner och så vidare. Resultat Det stora flertalet av respondenterna uppgav att de rörde en del på sig, huvudsakliga aktiviteter var promenader och/eller cykling. De sade sig också i stor utsträckning vara medvetna om idag vanliga hälsorön som förekommer i media och många uppgav att de följde en del av dem. Dock visade de på en viss försiktighet, alternativt hade vissa svårigheter med att ta till sig dem eftersom de ansåg att det kom ut för mycket råd som ofta var motstridiga - de hade helt enkelt inte tid och ork att sätta sig in i alla frågor. De var positiva till motion och dess effekter, men många angav att de skulle behöva någon form av hjälp för att komma igång eller för att öka deras aktivitetsnivå. De flesta hade gjort vissa anpassningar av sina kostvanor p.g.a. hälsoråd. Det finns en positiv korrelation mellan ett intresse för hälsokunskap och mera motion, och dessutom med bättre upplevd hälsa. Slutsats Den äldre generationen är någorlunda villig att ta till sig råd och förändra sin livsstil för att förbättra sin hälsa på sikt. De flesta upplever dock att de behöver hjälp med att komma över ofta praktiska hinder för att motionera mer regelbundet, och dessutom med att få en klarare bild av vad de faktiskt borde göra. Men med intresse och kunskap följer handling. Det finns således en utmärkt möjlighet för en hälsopedagog att göra en insats för denna generation. / Aim The aim of this study has been to examine the attitudes towards nutrition, exercise and health in persons aged 55 to 70. Do they see the connection between the lifestyles they lead and their perceived health today and in the future? Moreover, what do they know about current research about nutrition and exercise? Do they act upon what they read? What advice do they apply in their lives? Their attitudes towards exercise, their experiences of exercise, what effect they have experienced, and what obstacles to increasing their exercising they experienced were also charted. Questions about nutrition were also brought up since these are relevant in this context. Method The investigation was conducted as a quantitative study in the form of a survey. It was done via the Internet as this was the most practical way. The respondents were chosen and contacted through parents, in-laws, and friends who in turn spread the word further. Results The majority of the respondents took part in regular physical activity, most commonly walking and/or cycling. Most respondents were aware of most health related advice and results of scientific studies common in the media today, claiming to follow some of them. They showed a certain hesitation and inability to fully get grips on them as it was their opinion that such results were overly abundant - they simply didn’t have the time or energy to form their own opinion. They were generally positive on exercise but many deemed they need help to get going or to increase their activity level. Most had made modifications to their diet in response to nutritional advice. There is a positive correlation between an interest in health and exercise, and also with better perceived health. Conclusions The generation of older adults are reasonably willing to accept and apply advice and change their lifestyle in order to improve their long term health. Most feel they need some help to get over obstacles of a practical nature preventing them from exercising more, and in order to get a clearer view of what they should do. But with interest and knowledge comes action. Thus it can be conclude that this is an excellent opportunity for a health advisor to have a positive impact on people of this generation.

Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på sjukhus. Sjuksköterskan kunde vara uppmärksam på olika riskfaktorer för undernäring. För att förebygga alternativt åtgärda undernäring eller risk för undernäring kunde sjuksköterskan använda sig av vårdplaner avseende nutrition. Dialog och samarbete mellan olika yrkeskategorier var viktigt och det var av värde om sjuksköterskan hade kunskap och intresse om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan kunde även ge näringsdrycker, anpassa kosten och se över måltidssituationen för patienterna. Slutsatsen av denna studie var att sjuksköterskan kunde ta hjälp av olika mätmetoder, använda sin kliniska blick och erfarenhet och sedan sätta in olika omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och förebygga undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter på sjukhus.

Abstract Background: Among elderly people with dementia pain is a common problem. In older persons, particularly those suffering from dementia and cognitive impairment pain is often underdiagnosed and undertreated causing unnecessary pain, suffering and affect quality of life negatively. Dementia complicates the identification of pain when the natural ability to communicate decreases when a person is suffering from dementia. It is important that health professionals working with older persons with dementia are aware of the person’s pain expression. Aim: To clarify how older persons with dementia communicate pain expression. Method: To study this area a literature review was used. Both qualitative and quantitative scientific articles were used. Results: Earnings how older persons with dementia communicate pain expressions are presented in an overall theme called Changes in the person's normal pattern. The other following themes were: Mood/Social, Basic needs, Language, Body and Face with subsequent sub-themes, face- and eye expression, agitation, depressed mood, appetite, sleep, verbal and semi-verbal language, defense and touching a body part. Conclusion: It is of utmost importance to see changes in the older person’s normal pattern.Elderly people with dementia experience pain, and communicates painexpression in many different ways. To understand the communication of painexpression in older persons with dementia the nurse interprets the person's body language, verbal language and behavior altogether as a whole.