Introduction: The population of Sweden has during the last century doubled. An increased live expectancy results in an older population and the share needing medical care increases. Demographic and political changes in developed counties have resulted in changed demands on the care of the elderly. The elderly are discharged from hospital earlier and this results a significant responsibility on the elderly themselves and their relatives. Often the relatives are engaged in the elderly’s health problems, care needs and the future consequences the current situation results in for the elderly and the domestic life. The purpose was to study and describe the relative’s conceptions of the elderly’s care needs in conjunction with care planning. Method: Data collection made by phone interviews with relatives of elderly people over 80 years old after the coordinated care planning. The interviews were analysed by qualitative content analysis and resulted in four overall categories. The result uses these four categories which describe the relative’s perceptions, encompassing the need of support in daily life, their perception on decisions, the elderly’s own attitude and perceptions of future needs. Conclusion: Extended research on relatives and their perception on the elderly’s needs can contribute to an increased awareness and reach a deeper knowledge and understanding of the complex situation the care planning means. / Introduktion: Befolkningen i Sverige har under de senaste 100 åren fördubblats. En ökad livslängd medför att vi får en äldre befolkning och andelen som är i behov av sjukvårdande insatser ökar. Demografiska och politiska förändringar i välfärdsländerna har bidragit till förändrade krav på vården av äldre. De äldre skrivs ut allt tidigare och den tidiga utskrivningen från sjukhuset innebär ett betydande ansvar på den äldre själv och deras närstående. Ofta är de närstående engagerade i den äldres hälsoproblem, vårdbehov och vilka framtida effekter situationen har, för den äldre samt för familjelivet. Syftet var att undersöka och beskriva närståendes uppfattningar av den äldres vårdbehov i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer med närstående till äldre personer över 80 år efter den samordnade vårdplaneringen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra övergripande kategorier. Resultatet: utgår från de fyra kategorierna som beskriver de närståendes uppfattningar vilka innefattar behovet av stöd i vardagslivet, uppfattningar om beslut, den äldres egen inställning samt uppfattningar om framtida behov.  Slutsats: Utökad forskning kring närstående och deras uppfattning om den äldres behov kan bidra till en ökad medvetenhet och nå en djupare kunskap och förståelse i den komplexa situation som den samordnade vårdplaneringen utgör.

In the current situation a big part of the settlements that exist in Sweden is in need of renovation and energy efficiency in order to survive. Therefore, also many of the older houses with a wooden structure are in a need of energy efficiency, which can be done in a variety of ways, including adding insulation. This project deals with whether the use of a diffusion barrier or a vapor barrier affects a wall structure by adding insulation to an older house with a timber frame. The insulation materials which are concidered in this investigation are mineral wool and wood fiber insulation. Efforts are focused on the effects of moisture on these insulation materials. To demonstrate the differences that arise the moisture measurement program WUFI have been used to simulate a variety of wall designs. These designs are developed in consultation with the construction carers who are active in the industry. Using WUFI graphs illustrating the moisture levels of the wall structures were obtained and from these conclusions vould be drawn. The work demonstrates the differences that arise when using a diffusion barrier or vapor barrier in wall construction. The differences between an external and an internal insulation is also depicted in this work. In addition, mineral wool and wood fiber insulation are compared. Conclusions drawn from the work is that if you have an interior insulation the most advantageous is to use a diffusion barrier in the wall construction. If you have an exterior insulation, however, the most advantageous is to use a vapor barrier with varying water vapor resistance.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till undernäring hos äldre patienter med höftfraktur i det postoperativa skedet, samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att förebygga undernäring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar hittades och ligger till grund för resultatet. 14 av dessa var av kvantitativ ansats och en var kvalitativ. Resultat: Orsaker till undernäring postoperativt hos höftopererade äldre patienter var att inte kunna äta, aptitlöshet, bristande kommunikation och låg compliance. Omvårdnadsåtgärder som ökade patientens dagliga energi- och näringsintag var energi- och proteintillskott, god måltidsmiljö, information och stöd angående nutritionens betydelse samt samarbete med annan profession. Detta resulterade i ett högre men inte tillräckligt stort energi- och näringsintag hos större delen av patienterna. Slutsats: Då undernäringsproblematik var vanligt förekommande i det postoperativa skedet hos äldre patienter som drabbats av höftfraktur är det viktigt att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder samt förebygga orsakerna i ett tidigt skede. Tillägg av energi- och näring samt att aktivt involvera patienten i sin nutrition gav positiva effekter. Trots dessa omvårdnadsåtgärder var det få patienter som kom upp i sitt rekommenderade dagliga energi- och näringsintag. Detta påvisar vikten av att både patienten och sjuksköterskan måste involveras i nutritionsvården.

Syftet med denna studie var att beskriva fysiskaaktiviteters påverkan på de äldres fysiska och psykiska välbefinnande, vilkaeffekter som har uppnåtts och vilka metoder som har använts vid de uppnåddaeffekterna. Vidare var syftet att beskriva de ingående artiklarnas urvalsmetod.Målgruppen för studien var kvinnor och män som var 65 år eller äldre.Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsykINFO och var publiserademellan 2006 och 2015. Sökordsom användes var physicalactivity, elderly, age65, 65+, well-being, wellbeing, benefits,effects of och exercise. Resultatetbaserades på 12 artiklar. I studien framkommer att fysiskaktivitet generellt har positiva effekter på äldres fysiska och psykiskavälbefinnande. Ur resultatet framkommer att fysisk aktivitetförbättrar äldres välbefinnande. Effekternaär bland annat förbättrade sensoriska funktionen, socialt deltagande och känsla avförbättrade livskvalite. Det även framkommer att fysisk aktivitet förbättrarfunktionsförmågan. De uppnådda effekterna var ökad muskelstyrka,flexibilitet, rörlighet, balans, minskade risk för fallolyckor och minskaderisk för en för tidig död. Metoder som användes föratt uppnå effekterna var aktivitetens form och intensitet.Det råder konsensus bland de inkluderade artiklarna att uppmuntra äldre attutföra mer fysisk aktivitet och även fortsätta med detta i höga åldrar.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil. Av resultatet framkom att i större delen av studierna har massage/beröring en positiv effekt på välmående hos äldre dementa och icke dementa människor. Särskilt kunde noteras att massage kunde vara en metod att minska agiterat beteende och vandrande hos dementa personer. Personalens inställning till massage/beröring sågs som positiv i den bemärkelsen att massage/beröring gynnade patientens välmående och att personalen kunde interagera med patienten på ett mer positivt sätt. I det empiriska tillägget var huvudfyndet att massage/ beröring hade bättre effekt för sömnen för dementa än för icke dementa. Uttryckt i Martinsens omvårdnadsteoretiska termer måste omvårdnaden ha som utgångspunkt den andres bästa. För att komma fram till vad som är bäst för den andre måste man vara öppen och närvarande hos honom samt sträva efter att tolka hans situation och behov. Föreliggande studies resultat bidrar till kunskap om massage/beröring som metod för äldre med särskild betoning på demens.

Bakgrund: Idag är depression den vanligaste psykiatriska diagnosen i Sverige. Var femte svensk har någon gång i sitt liv fått diagnosen. Befolkningen i landet blir äldre och med åldern kommer riskfaktorer för depression. Dessa riskfaktorer är minskad socioekonomisk status, att förlora en eller flera familjemedlemmar och funktionsnedsättning. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelse av att leva med depression samt att beskriva urvalsgrupperna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med 12 artiklar. 10 av dessa var kvalitativa och 2 hade mixad metod. Sökningarna gjordes i PubMed och Cinahl. Samtliga deltagare led av depressiva symtom, enbart några hade diagnosen depression. Huvudresultat: Äldre personer med depression upplevde rädslor för de känslor som kom i samband med depressionen. De upplevde också att de isolerade sig från vänner och bekanta på grund av sin sjukdom. Dels på grund av att de förlorade självförtroendet men också på grund av de fysiska smärtorna som gjorde att de inte orkade umgås. Deltagarna upplevde också att mötet med vården till stor del var negativt. Dock framkom att upplevelsen av sjuksköterskor var positiv. Slutsats: Andelen äldre ökar och likaså psykisk ohälsa. Äldre personer som lever med depression är svåra att upptäcka och det kan leda till onödigt lidande. Därför är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad. Nyckelord: Depression, upplevelser, äldre

Bakgrund:  Ensamhet har visat sig vara ett folkhälsoproblem som kan påverka den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan hos äldre. Detta kan yttra sig exempelvis i högt blodtryck och hjärt- och lungsjukdomar liksom i ångest, depression och psykologisk stress. Sjuksköterskan kan träffa den äldre i olika vårdkontext och behöver, för att kunna ge en personcentrerad vård, ha kunskap om hur äldre kan uppleva ensamhet. Syfte:  Syftet med denna studie var att belysa äldres upplevelser av ensamhet. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes i olika databaser som var PubMed, CIHNAL och Medline. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Willmans mall för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Analysen var baserad utifrån Fribergs analysmodell. Resultat: I analysen framkom det fyra huvudkategorier som är skapas av begränsningar, skapar existentiell lidande, kommer med förluster, och kan vara positivt. De två underkategorierna var förlust av känslomässiga relationer och förlust av sammanhang. Slutsats: Resultatet visade utifrån de olika patientberättelserna att ensamhet till största del är en form av lidande, vilket kräver att sjuksköterskan ingriper för att kunna lindra lidande och bibehålla hälsa. Resultatet visade även att en del äldre kan uppleva ensamhet som något positivt.

No description available.

Syftet med studien var att ta reda på gymnasieelevers attityder gentemot äldre gällande ensamhet och socialt nätverk samt undersöka om elevernas erfarenheter påverkade deras attityder i någon riktning. Metoden för genomförandet var enkäter. Studien visar att eleverna i undersökningen inte har negativa attityder gentemot äldre överlag, utan de tenderar att vara mer positiva än negativa samt visar resultatet på att de uppfattar äldre som olika individer med olika egenskaper, inte som en enda homogen grupp. Gällande elevernas erfarenheter kunde vi inte finna ett uppenbart samband mellan dessa och attityderna.

Bakgrund: Övergrepp och andra missförhållanden på vårdboenden där vård-personal är delaktig förekommer internationellt likväl som i Sverige. Detta trots att sjuksköterskan tillsammans med övrig vårdpersonal är anställd för att ge trygghet och en god omvårdnad till de äldre vårdtagarna. Syfte: Att utifrån vårdpersonalens perspektiv belysa missförhållanden och övergrepp mot äldre inom äldrevården där enskild vårdpersonal är delaktig. Metod: En litteraturstudie som behandlade både kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömdes. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Resultat: Fyra huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att vårdpersonalen upplevde att arbetsplatsens organisation och rutiner, en påfrestande arbetsmiljö och utbrändhet hos personalen bidrog till övergrepp mot äldre vårdtagare. Särskilt utsatta vårdtagare identifierades och det framkom att det uppstod konflikter mellan vårdpersonalens arbetsuppgifter och vårdtagarens självbestämmande. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till ovanstående riskfaktorer för att kunna identifiera och förhindra övergrepp och därmed bidra till en trygg och god omvårdnad av äldre vårdtagare. / Background: Elder abuse in nursing homes committed by the care providers exists both internationally as well as in Swedish settings. This happens even though nurses are employed to give security and good care to the elderly. Aim: The aim of this thesis is to consider the issue of squalid conditions and abuse against the elderly from the perspective of the healthcare professional, where the healthcare professional is thought to be perpetrator. Method: The method used is a literature study, including both a quantative and qualitative approach. A total of ten scientific articles were included and assured for their quality. The literature search was conducted by utilising the PubMed and Cinahl databases as well as manual search. Results: The results show that healthcare professionals feel that the workplace’s organisation and routines lead to a demanding work environment, with the development of stress related illnesses among staff contributing to the abuse against elderly patients. It was noted that abuse of elderly patients was particularly prevalent when conflicts emerged between the healthcare professionals’work tasks and the elderly patient’s right to self-determination. As a nurse it is utterly important to be aware of the risk factors highlighted in order to be able to identify and prevent abuse and consequently contribute to a safe and effective care of elderly patients.