The purpose of this two years master thesis is to examine the potential benefits of using bibliotherapy on elderly Finnish immigrants residing in Sweden and living in geriatric care. The basis of the study is a four week long bibliotherapeutic project implemented at a nursing home for Finnish-speaking people in Stockholm County.Participants were men and women spanning in age from 70 to 90 years old. Common for all the participants was that they had lived their entire adult life in Sweden, their only language was Finnish, and they had the diagnosis of dementia. The study examines the bibliotherapeutic model of Arleen McCarty Hynes and Mary Hynes-Berry, as well as Inger Eriksson’s approach for the use of bibliotherapy in nursing homes and hospices.The empirical analysis is based on field notes from the bibliotherapeutic sessions and from interviews with librarians and nurses involved in the project. The results of the case study indicate that literature stimulates memory and works as a catalyzer for thoughts and discussions of the participants’ earlier lives. The type of literature that most engrossed and stimulated the participants was realistic stories of common life, places and events in Finland. The literature can be viewed as a link to the participants’ past, and it gives them a feeling of continuity and coherence with their life. In these ways, literature can be supportive to the aging process and the reinforcementof the ethnic community. The social interaction and the use of their native language during the sessions are also important factors for strengthening the participants’ confidence and identity.

Senior citizens require a healthy oral cavity and healthy teeth in order to eat, speak and preserve their well-being. With age we know that the incidence and prevalence of diseases and symptoms originating from the oral cavity are more common compared to younger age groups. Senior citizens are the fastest growing population on earth, thus the need of healthcare providers with knowledge and skills in oral healthcare are in great demand.  The purpose of this thesis is to identify oral healthcare interventions and educational interventions which have been shown to improve oral health of residents over 65 years of age.  A literature review was conducted in which 15 scientific articles were scrutinized. Databases used were PubMed, Cinahl and Scopus. The results imply that good oral healthcare not only improve the oral health of senior citizens, but also prevents the occurrence of other diseases such as pneumonia and  improve the overall quality of life. The studies also showed that caregivers knowledge, awareness and self-esteem in their work with oral care increased by means of oral hygiene education.  Our conclusion is that oral hygiene education of caregivers are effective only in the short term perspective. Therefore, based on our sources, we conclude that in order to create a solid long term solution in the field of oral healthcare, which enable these positive effects of  preventive care measurements to prevail, specific educational program which address these issues must be developed.

No description available.

Andelen äldre ökar ständigt i samhället. Många av dessa äldre behöver flytta till särskilt boende för att få den hjälp och omvårdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vår kunskap inom detta område för att ta hand om de äldre på ett bra sätt. Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser i samband med flytten från det egna hemmet till ett särskilt boende. Metoden som användes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frågor. Frågorna handlade om tankar och känslor inför, under och efter flytt. Åtta äldre personer som flyttat till särskilt boende senaste året deltog i studien. Att anpassa sig till sin situation var något som framkom tydligt under intervjuerna. Både de som själva valt att flytta till särskilt boende och de där andra har påverkat flytten talade om att de förstår att flytten är nödvändig och att de accepterar situationen. Många äldre personer har en förmåga att anpassa sig till och acceptera att livet förändras med stigande ålder och sviktande hälsa.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt. Studiens resultat visade att ingen särskild planering görs för att ta emot äldre invandrare. Både företrädarna för invandrarorganisationerna och de yrkesverksamma var kritiska till mottagandet i kommunen. Kritiken rörde bristen på planering och samarbete mellan organisationer som möter invandrare. Särskilt påpekades vikten av att tillvarata kunskaper från integrerade landsmän för att skapa förståelse för kulturella skillnader.

Syfte: Att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende som lagar maten på plats uppfattar kvaliteten på den mat som serveras samt huruvida det förekommer några skillnader i deras åsikter. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Fyra äldre och fem personal, samtliga kvinnor, intervjuades på ett vårdboende i Uppsala. Dessa valdes ut med hjälp av kostombudet på vårdboendet, s.k. strategiskt urval. Resultat: Äldre och personal uppfattade maten som god, varierad och ofta förekommande. Valfrihet, hemlagad, traditionell mat och mat som varken är för stark eller salt är uppskattat av de äldre enligt både personal och de äldre. Det som åtskiljde grupperna var att de äldre lade större vikt vid att kunna välja själv; bl.a. dryck, matplats, kryddning och portionsstorlek. Personalen betonade i större utsträckning vikten av smaknedsättning, dofter och festligare måltider. Slutsats: Det finns variationer i uppfattningar angående mat och måltider både inom och mellan de två intervjugrupperna. Studien belyser att äldre individer på ett vårdboende har olika uppfattningar om mat och måltider, samt att personalen bör eftersträva att ta reda på vad de äldre värdesätter och inte arbeta utifrån vad de antar att de äldre värdesätter. / MuMS

Bakgrund God vårdkvalitet skapas i mötet mellan boende och personal. För att förbättra vården för den äldre tillsatte regeringen en värdighetsutredning som resulterade i förslag på hur äldreomsorgen ska förändras så att äldre personer, så långt det är möjligt, ska kunna leva utifrån sin identitet och personlighet. Den äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Statens offentliga utredningar [SOU] utkom med betänkandet "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) där olika förslag ges på hur kommunen, och personalen, ska arbeta för att säkra vården för den äldre personen som bor på särskilt boende. Då sjuksköterskan hittills inte har haft något instrument för detta, kan de förslag som ges förbättra vården för den äldre. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård definierar begreppet värdegrund, och hur de tillämpar värdegrunden i mötet och omvårdnaden med äldre personer som bor i särskilt boende. Metod Studien bygger på 11 kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom kommunal regi. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskorna har många kunskaper om värdegrunden. Av de 11 sjuksköterskor som intervjuades använde sig alla av någon eller flera delar i värdegrunden i sitt arbete med den boende. Alla hade förslag på vad värdegrunden är, även om förslagen var lite olika. Ur analysen framkom tre teman, "definition av värdegrund", "arbeta efter värdegrund" samt "innehåll i värdegrund" med kategorierna bemötande, respekt, autonomi, etik, empati, delaktighet och reflektion. Slutsats Sjuksköterskorna arbetar efter en humanistisk människosyn, men verkar vara omedvetna om detta. De arbetar efter värdegrunden, men på ett obestämt sätt då de inte vet vad värdegrunden innehåller. Däremot är det flera punkter som ingår i "Värdigt liv i äldreomsorgen" (SOU 2008:51) som ingen av sjuksköterskorna berör.

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

SammanfattningBrister i äldres läkemedelsanvändning är ett stort problem. Genom utvecklingsarbete inom verksamheterna med olika projekt som rör äldre och läkemedel har positiva effekter setts.Men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan nya rutiner har arbetats in i verksamheterna.Syftet med studien var att undersöka hur hälsocentraler och vårdcentraler inom Gävleborgs län arbetar med uppföljning av äldres läkemedelsanvändning.Metoden var deskriptiv och genomfördes som en intervjustudie. Det är 16 deltagare som har medverkat i intervjun. Deltagarna är vårdenhetschefer på hälsocentraler och vårdcentraler i Gävleborgs län. Resultatet redovisas i löpande text utifrån deltagarnas svar på intervjufrågorna. Resultat av studien visar att läkemedelsuppföljningar hos äldre inte görs i tillräcklig omfattning, genom projekt som verksamheter har haft om läkemedel till äldre har en ökad kunskap om äldres läkemedelsbehandling framkommit.