Background: eHealth is seen by policymakers as a tool to strengthen the patient position and streamline healthcare. With eHealth, patients will have the option to, via Internet, in different ways communicate with health care. A growing population of elderly, many with limited experience of internet use, are expected to take part in eHealth. Aims: The aim of the study was to examine elderlies experience and view on eHealth. Method: Data was collected through two semi-structured focus group interviews. Eleven participants who had reached retirement participated in the study. Collected data was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Result: The most prominent of the results was a sense of insecurity related to eHealth. Several participants expressed uncertainty about the practical use in relation to their own knowledge and who would provide technical support and guidance. The results also reflected a sense of uncertainty towards what the term eHealth includes in addition to a fear that the physical contact with healthcare will be cut back in favor of eHealth services. Positive experiences of eHealth mainly concerned the opportunity to take part of their patient record and services that made it easier to get in contact with health care in general. Conclusions: By using elderlies experience and their view on eHealth in the design of eHealth services, eHealth can become a natural part of the traditional care and increase participation and autonomy for the elderly.

Undernäring är ett stort problem inom vård och omsorg för äldre. Att få i sig rätt mängd näring och energi under ett dygn är en mänsklig rättighet. För att bibehålla sin vikt under ett sjukdomsförlopp ska det vara balans mellan intag och förbrukning av energi. Föratt uppnå god livskvalitet, förebygga sjukdom, återvinna hälsa är ett gott näringstillstånd nödvändigt. Det finns idag många riktlinjer och bedömningsinstrument för att bedöma och behandla undernäring. Att vara undernärd är allvarligt och en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer ramlar och skadar sig hemma eller under en sjukhusvistelse. Att upptäcka och förhindra patientens omvårdnadsproblem är sjuksköterskans huvuduppgift. Syftet var att belysa omvårdnadspersonals upplevelse av nutrition hos äldre personer med falltendens under sjukhusvistelse. Kvalitativ metod användes med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor och fem undersköterskor som arbetar på ett akutgeriatriskt sjukhus. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av insamlade data visade fyra teman: - Nutrition och fallrisk i omvårdnaden - Varierande helhetskontroll beroende på bemanning, - Svårigheter med nutrition för äldre personer med fallrisk - Rutiner. Omvårdnadspersonalen som består av sjuksköterskor och undersköterskor upplever att nutrition och fallrisk är två viktiga delar i omvårdnaden för äldre personer som vårdas på sjukhus. Vid stress och hög belastning upplever flera personer att helhetskontrollen gällande nutrition och fallrisk minskar kraftigt och kommunikationen mellan yrkeskategorier försämras. Genom dialog under arbetspasset, förbättras både patientens näringsintag och förebygger fallrisken. Slutsatsen visar att omvårdnadspersonal har ansvar för att uppfylla den äldre personens näringsbehov. Fungerande rutiner, samarbete och god kommunikation är viktigt men personalbrist och tidsbrist leder till bristande engagemang. Resultatet belyser att omvårdnadspersonal upplever att nutrition är en av många fallriskåtgärder, vikten av kommunikation i teamet tas upp samt fungerande rutiner men även de etiska dilemman som dyker upp. Studien visar att omvårdnadspersonal upplever att det finns ett samband mellan nutrition och fallrisk hos äldre personer på sjukhus.

Abstract Relatives care of elderly people. A qualitative study on the consequences and effects of caregiving. The aim of the study was to gain a deeper understanding of informal caregivers' experiences of the care work which they give to elderly relatives. The study was conducted through eight interviews with adult persons who give care to their elderly relatives. According to the results, caregiving can cause both positive and negative experiences for the caregivers. On one side, the feeling of happiness and satisfaction arises when helping their close relatives. On the other hand, there may be various negative consequences in the form of anxiety, stress, ill health, reducing of workhours, being unable to perform their duties properly, poor concentration, unable to participate in meetings. The municipalities social services can support caregivers through various efforts. Being clear with information and enabling relatives to seek support for their own part, Tret the caregivers with kindness and respect, involve them in care plans, provide quality support and services. Families wish to be seen, listened to and respected. They also need support of the professionals when crisis situations arise. Taking account of their views constitutes an important factor for family caregivers. Relatives also wish to become more involved in support of their relatives. Antal ord: 16043 Nyckelord: Äldre, anhörigvårdare, närstående, informell omsorg Keywords: caregivers, elderly, relatives, informal care

No description available.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att göra en undersökning av attityder till och uppfattningar kring kost, träning och hälsa hos personer i åldern 55-70 år. Ser de sambandet mellan sin livsstil och upplevda hälsa idag och i framtiden? Det var även av intresse att undersöka vad de vet om aktuella rön om kost och träning, om de agerar på det de läser, vilka rön de tar till sig och inte. Vidare studerades också deras attityder till motion, hur de upplever den och vilka effekter de tycker att den har, samt vad de upplever som hinder för att de skulle motionera mer. De tillfrågades även om kostvanor, då dessa är relevanta i sammanhanget.</p><p>Metod</p><p>En kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning befanns lämplig. Att genomföra den via Internet var mest praktiskt och smidigt. Respondenterna söktes via föräldrar, svärföräldrar, vänner och bekanta som i sin tur frågade sina föräldrar, vänner och så vidare.</p><p>Resultat</p><p>Det stora flertalet av respondenterna uppgav att de rörde en del på sig, huvudsakliga aktiviteter var promenader och/eller cykling. De sade sig också i stor utsträckning vara medvetna om idag vanliga hälsorön som förekommer i media och många uppgav att de följde en del av dem. Dock visade de på en viss försiktighet, alternativt hade vissa svårigheter med att ta till sig dem eftersom de ansåg att det kom ut för mycket råd som ofta var motstridiga - de hade helt enkelt inte tid och ork att sätta sig in i alla frågor. De var positiva till motion och dess effekter, men många angav att de skulle behöva någon form av hjälp för att komma igång eller för att öka deras aktivitetsnivå. De flesta hade gjort vissa anpassningar av sina kostvanor p.g.a. hälsoråd. Det finns en positiv korrelation mellan ett intresse för hälsokunskap och mera motion, och dessutom med bättre upplevd hälsa.</p><p>Slutsats</p><p>Den äldre generationen är någorlunda villig att ta till sig råd och förändra sin livsstil för att förbättra sin hälsa på sikt. De flesta upplever dock att de behöver hjälp med att komma över ofta praktiska hinder för att motionera mer regelbundet, och dessutom med att få en klarare bild av vad de faktiskt borde göra. Men med intresse och kunskap följer handling. Det finns således en utmärkt möjlighet för en hälsopedagog att göra en insats för denna generation.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study has been to examine the attitudes towards nutrition, exercise and health in persons aged 55 to 70. Do they see the connection between the lifestyles they lead and their perceived health today and in the future? Moreover, what do they know about current research about nutrition and exercise? Do they act upon what they read? What advice do they apply in their lives? Their attitudes towards exercise, their experiences of exercise, what effect they have experienced, and what obstacles to increasing their exercising they experienced were also charted. Questions about nutrition were also brought up since these are relevant in this context.</p><p>Method</p><p>The investigation was conducted as a quantitative study in the form of a survey. It was done via the Internet as this was the most practical way. The respondents were chosen and contacted through parents, in-laws, and friends who in turn spread the word further.</p><p>Results</p><p>The majority of the respondents took part in regular physical activity, most commonly walking and/or cycling. Most respondents were aware of most health related advice and results of scientific studies common in the media today, claiming to follow some of them. They showed a certain hesitation and inability to fully get grips on them as it was their opinion that such results were overly abundant - they simply didn’t have the time or energy to form their own opinion. They were generally positive on exercise but many deemed they need help to get going or to increase their activity level. Most had made modifications to their diet in response to nutritional advice. There is a positive correlation between an interest in health and exercise, and also with better perceived health.</p><p>Conclusions</p><p>The generation of older adults are reasonably willing to accept and apply advice and change their lifestyle in order to improve their long term health. Most feel they need some help to get over obstacles of a practical nature preventing them from exercising more, and in order to get a clearer view of what they should do. But with interest and knowledge comes action. Thus it can be conclude that this is an excellent opportunity for a health advisor to have a positive impact on people of this generation.</p>

This is a study about fairly ordinary situations in elder care: how staff deal with older people’s influence, how staff talk about older people’s complaints, how family members talk about elder mistreatment, and how older people act in order to exert influence in a nursing home. However ordinary, these are situations where relational power is accentuated, accomplished and able to be empirically explored. The aim here is to analyze power and influence as social phenomena in elder care. More specifically, the aims are 1) to analyze the political and bureaucratic frame in which older people have formal “voice” options; 2) to analyze staff members’ “folk logic” as they respond to residents’ complaints in Swedish nursing homes; 3) to analyze how family members of care recipients define and sustain claims of elder mistreatment; and 4) to ethnographically depict how older people’s attempts at influence unfold in everyday interactions in a nursing home and how these attempts can be understood in the context of a “local routine culture.” Several kinds of empirical material have been used: 100 structured telephone interviews with local municipal officials, 13 qualitative interviews with nursing home staff, 21 interviews with family members of care recipients, and ethnographic data comprised of field notes and field-based interviews from five months of observation in a nursing home. The findings demonstrate the difficulties of turning policies about older people’s influence into practice. Yet, the main finding is not the “policy–practice gap” per se, but rather an understanding of how this gap is situationally shaped and maintained. The dissertation shows how the subtleties of actions and talk have powerful implications, and can constitute barriers to older people’s influence. Two examples are the “rhetoric of trivialization” and a “local routine culture”; both can easily and quite inconspicuously restrict older people’s autonomy and influence. A routine culture is a locally and situationally generated action repertoire and as such provides an understanding of how routines shape power relations in a nursing home. The findings also show how a rhetoric of trivialization can function as a power resource, through which older people’s and family members’ views are “made trivial” by the ways they are described and rhetorically treated by staff and local officials. Through the use of trivializing accounts, staff members legitimized their neglect of complaints and restrictions of older people’s influence. The study argues that by recognizing how older people’s influence is “made trivial,” we gain an understanding of how to accomplish just the opposite. Local routines and accountability practices have a strong inertia, but the findings indicate that if actors reframe influence and complaints, they may substantially affect power relations in elder care.

No description available.

Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst. Jag har därför träffat Fixar-Malte för att få med även hans upplevelser av deras möten. Jag har med hjälp av Johan Asplunds teori om social respnsivitet tolkat och analyserat dessa olika upplevelser.

No description available.

Den här boken visar upp ett smakprov av den forskning som bedrivs vid det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Linköpings Universitet. Boken utgör också ett försök att ge en mer varierad och pro-blematiserande bild av äldre och åldrande än den som vanligen förekommer i litteratur om ålderdomens biologiska och psykologiska förändringar, vård och omsorg om äldre. Vilken är då den dominerande bilden inom äldre-forskningen?