No description available.

Introduktion: Smärta är vanligt förekommande hos äldre personer och är ofta underbehandlad, trots detta är det inte tillräckligt forskat inom detta område. Smärta orsakar stort och onödigt lidande hos den äldre människan. Det krävs mycket utav sjuksköterskan för att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans kunskap om och attityd till bedömning och hantering av smärta hos äldre personer. Metod: Metoden var en litteraturstudie, enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell, elva artiklar inkluderades till resultatet efter att ha granskats kritiskt. Ur dataanalysen kom det fram fem teman som blev resultatet. Resultat: Följande teman framkom bristfällig kunskap, den specifika kunskapens och yrkeserfarenhetens betydelse, utbildningens betydelse samt inställningen till att värdera smärta. Flera av studierna visar på att sjuksköterskan har kunskapsbrist och mindre bra attityder till smärtbedömning och smärthantering. Slutsats: Utbildning gav sjuksköterskan den kunskap som behövdes i hanteringen av smärta hos äldre personer. Sjuksköterskor som genomgått aktuell utbildning inom smärtkunskap eller som lärt sig genom erfarenhet i yrket hade goda kunskaper och positiva attityder till smärtbedömning och smärthantering hos äldre personer. Efter utbildning använde sig sjuksköterskorna mer av icke farmakologiska åtgärder vilket resulterade i att patienternas smärta minskade.

Psykisk ohälsa är ett begrepp som generellt beskriver alla typer av psykiska besvär. Forskning visar att psykisk ohälsa hos äldre ökar. Hos äldre är depression den vanligaste psykiska åkomman. Psykisk ohälsa är ett komplext och tabubelagt område. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Urvalet av informanter i studien är tre distriktssköterskor och fem sjuksköterskor från fyra västsvenska kommuner. Några tjänstgör inom den kommunala hemsjukvården, andra på vårdcentraler. Som analysmetod har en innehållsanalys med induktiv ansats använts. Analysen medförde att tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Resultatet visar att sjuksköterskorna i studien använder sig av samtal och olika skattningsinstrument för att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. Samtalet har även en stor betydelse i omvårdnadsarbetet vid psykisk ohälsa. Bakomliggande faktorer som påverkar det psykiska välbefinnandet identifierades som till exempel förlust av närstående, ensamhet och naturligt åldrande. Sjuksköterskornas yrkesroll anses vara komplex och omfattas både av att stötta i omvårdnadsarbetet, till att få stöd av kollegor och chefer i sin yrkesutövning. Att vara en ambassadör och samordnare lyfts särskilt fram som en viktig del av sjuksköterskans roll. Olika stödfaktorer identifierades bland annat att arbete i team med olika yrkeskategorier och närstående. Studien visar att stigmatisering vid psykisk ohälsa är stor och att ämnet är tabubelagt. Det finns en rädsla för psykisk ohälsa både hos patienten och personalen och denna rädsla kan delvis förklaras på basen av kunskapsbrist. Patientens psykiska ohälsa kan utlösa starka känslor hos sjuksköterskorna så som stress och otillräcklighet. Tidsbrist och krav på att alltid vara tillgänglig är några faktorer som nämndes som utlöser dessa känslor. Slutsatsen är att studien ger en uppfattning och inblick i sjuksköterskornas arbetssituation, som kan ge en ökad förståelse för de svårigheter som finns i arbetet med psykisk ohälsa.

Äldre som tar hand om sina närstående kan få avlastning genom anhörigstöd. Syftet med denna studie är att undersöka äldres erfarenhet av anhörigstöd i Umeå kommun. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sex intervjuer. Äldre tar ett stort ansvar för sina närstående och deras röst måste höras. Analysen har utgått ifrån ålderism, livsloppsperspektivet, tillbakadragningsteorin och aktivitetsteorin. Resultatet visar på att intervjupersonerna till största delen är nöjda med anhörigstöd. Individualiteten och flexibiliteteten i anhörigstöd är viktigt eftersom situationer, behov och önskemål är olika. Äldre ser bemötandet som väsentligt, personlig lämplighet, kontinuitet, uppföljning och tillmötesgående personal uppskattas. Utveckling kan behövas gällande information, samarbete, stöttning och annat boende. Dessa komponenter är avgörande för att motverka utmattning hos äldre anhöriga.

Introduktion: Andelen äldre personer ökar stadigt, och denna grupp utgör en majoritet av akutbesöken i Sverige idag. Omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen kan vara en utmaning, relaterat till komplexa symtom och behov, tidsbrist, miljö och organisation. De äldre spenderar ofta längre tid på akutmottagningen än andra åldersgrupper. Det ställer krav på sjuksköterskan som har ett stort ansvar för de äldre patienterna under deras vistelse på akutmottagningen. Syfte: Att belysa de äldre patienternas upplevelser av vistelsen på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie som utgått från en niostegsmodell av Polit och Beck, modifierad av författarna. Databaser som använts för sökning var CINAHL, PubMed och PsychINFO. Resultat: Två huvudkategorier av positiva respektive negativa upplevelser identifierades; Trygghet och tillfredsställelse, samt Otrygghet och otillfredsställelse, med sammanlagt sex underkategorier. De negativa upplevelserna var övervägande, och handlade om Frustration, missnöje och misstro, Fysiskt obehag, Ensamhet, utanförskap och maktobalans, samt Oro och ovisshet. De positiva upplevelserna präglades av Förtroende, förståelse och acceptans, samt Uppmärksamhet och bekräftelse. Slutsats: Då de äldre övervägande uttrycker upplevelser som karaktäriseras av otrygghet och otillfredsställelse, relaterat till dåligt bemötande, bristande information, och långa väntetider, är det viktigt att som sjuksköterska använda denna kunskap för att förbättra vården av de äldre på akutmottagningen.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet är att undersöka upplevelsen av ensamhet hos äldre. Axelssons (2013) modell för systematiska litteraturstudier har använts för analys av kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom två teman; känsla av övergivenhet och känsla av frihet. Förlust att partner, avsaknad av meningsfulla aktiviteter och vara utanför ett sammanhang gör att äldre personer över 65 år ofta känner sig ensamma. Det finns olika sätt att se på ensamheten. Den kan ge en känsla av frihet och är då positiv, men också negativ då den är fylld av krav och svår att hantera. För att minska ensamheten är det viktigt med meningsfulla aktiviteter, vilket bidrar till att känna delaktighet, liksom betydelsefulla vänner och familj. Att vara aktiv med trädgårdsarbete, men även de som har ägnat sig åt tv-spel tillsammans med andra och har sällskapsdjur upplever mindre ensamhet och ett större välbefinnande.

Bakgrund Undernäring är vanligt bland personer bosatta på vårdhem, närmare bestämt 15-40% av dem är undernärda. Det finns olika sätt att undersöka om en person är undernärd, en modell är Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som använts sig av MNA-modellen visar att undernäringen minskat från 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgår från vårdtagarnas behov är viktigt. Även om antalet välnärda ökat inom äldreomsorgen är undernäring fortfarande ett stort problem, därför känns det angeläget att belysa detta område. Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en överblick hur måltidsrutinerna samt undernäring ser ut och hur den kan förbättras inom äldreomsorgen i Piteå kommun. Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer. En enkät utformades, denna fylldes i samtidigt som intervjun skedde över telefon. Tjugo personer intervjuades, dessa representerade var sin avdelning på ett äldreboende. En sammanställande analys gjordes i statistikprogrammet SPSS 21.0 som presenterades med beskrivande statistik. Resultat Vanligast var att de äldre åt i matsalen, enstaka individer åt inne på sitt rum. Knappt en tredjedel av respondenterna svarade att de tyckte att det doftade mat i matsalen. På samtliga boenden kunde nattfastan överstiga elva timmar. Oftast serverades kvällsmålet 1,5 timme efter middagen som serverades av 13 boenden klockan 16.30. Till lunch samt middag serverades två alternativ. Dessert serverades två till tre gånger per vecka. En regelbunden kontakt med dietist var sällsynt för samtliga boenden. På 55 % av boendena förekom undernäring. Slutsats Det uppmärksammades en nattfasta som kunde bli alltför lång. Att senarelägga middag och kvällsmål skulle kunna vara en lösning. Andelen som befann sig i riskzon till undernäring var alltför stor. Matsedeln stämde generellt väl överens med rådande riktlinjer.

<p>Denna undersökning handlar om äldre, icke instutionaliserade, ensamboende kvinnor och deras upplevelser av att bo ensamma. Vilka strategier de använder sig av när samhällets formella insatser såsom kommunens hemtjänst och de informella insatserna såsom anhöriga eller olika föreningar inte täcker upp det sociala behovet som finns. Jag har med hjälp av en kvalitativ undersökning träffat fem äldre kvinnor i Katrineholms kommun som på olika sätt ser till att de inte är isolerade. Det är både traditionella alternativ såväl som nya strategier som jag har stött på. Då jag upptäckte att Fixar-Malte har en viktig roll i dessa kvinnors vardag väcktes mitt intresse för denna servicetjänst. Jag har därför träffat Fixar-Malte för att få med även hans upplevelser av deras möten. Jag har med hjälp av Johan Asplunds teori om social respnsivitet tolkat och analyserat dessa olika upplevelser.</p>

SAMMANFATTNING Depressionssjukdomar påverkar den äldres livskvalitet och välbefinnande på ett negativt sätt. Äldre personer behöver en längre tid på sig för att kunna känna tillit så att de kan prata om sina egna psykiska problem. Det är viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i samband med depressionssymtom hos äldre. Sjuksköterskor ska i dag bedriva omvårdnad med hänsyn till evidensbaserad vård. Syftet är att beskriva främjande omvårdnadsåtgärder i samband med depressionssymtom hos den äldre. Författarna har valt att göra en litteraturöversikt med sökorden nursing, depression, eldrely och intervention. Arbetet har inkluderat femton artiklar som har presenterats utifrån två olika rubriker egenvård och omvårdnad. Resultatet från artiklarna visade att det finns ett flertal olika sätt att hjälpa den äldre att känna sig mindre deprimerad, exempelvis olika former av stöd i form av aktivitet genom dagliga promenader, lyssna på musik, stödsamtal, bedömning, kontinuerlig uppföljning och undervisning i egenvård. Genom omvårdnadsåtgärder kan depressionssymtom hos äldre minskas, lindras och livskvaliteten förbättras. Enbart deltagande i vissa enstaka aktiviteter, som träningsprogram ledda av sjukgymnaster, visade sig inte medföra minskande depressionssymtom. Författarnas slutsats är att depressionssymtom kan lindras genom omvårdnadsåtgärder såsom fysisk aktivitet, stödsamtal, musik och egenvård. Genom att upptäcka och lindra depressionssymtom hos äldre samt aktivt arbeta för att implementera en helhetssyn i olika instanser som vårdar äldre personer, ges den äldre möjligheten att ha en bibehållen och god livskvalité.

From the day we are born, we slowly grow old and sooner or later most people will have to use geriatric care provided by the community. In the Swedish model, society is responsible for the geriatric care, so the elderly can live a dignified, meaningful and active life. Home help insert activity is designed to help elderly get their social needs satisfied in the form of, for example, being outdoors, walk and visit a friend or some other form of social interaction. The study's purpose is to study how older people use and perceive bet activation in the municipal home care. To find out how this was conducted five interviews with older people who have help from home care to insert activation was made. The theories used to analyze the result are activity theory and disengagement theory. These theories were chosen because they differently focus on what the older individual have for needs in old age. The results of this study showed that the older we interviewed mainly used their activation time for walking and being outdoors. The elderly in this study also had no insight into what the reaction time can be used for or that it is individually assessed needs. The results also showed that the elderly do not have any requirements on their lives or their health care, but they are grateful for the assistance they receive, and the activation initiative proposed for them from the assistance officer. The conclusion is that there are some gaps in older people and what their social needs are.