No description available.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende. Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. De inkluderande artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Huvudfynden i studien var att husdjur kan ha social, psykisk och fysisk inverkan hos äldre personer som bor på särskilt boende. Det visade sig att deltagarna blev mer interagerande med varandra, Terapidjuren väckte minnen och känslor som glädje, frid, harmoni och lugn. Under husdjursterapin blev även deltagarna mer fysiskt aktiva. Slutsats: Med hjälp av husdjursterapi kan känslor som ensamhet samt symtom på depression minska för personer som bor på särskilda boenden.

Det finns en begränsad mängd vetenskapliga studier om äldres uppfattning av tandhygienistbesök. Därför är det viktigt att belysa och få vetskap om vad äldre personer har för uppfattning av tandhygienistbesök för att få en ökad förståelse för denna patientgrupp och deras behov. Syftet med studien var att undersöka äldre personers uppfattning av tandhygienistbesök. Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med användning av en enkät som innehöll 22 frågor med fasta svarsalternativ som delades ut vid olika pensionärsföreningar och samlingsplatser. I studien ingick 110 äldre personer från åldern 65 år och däröver. Studien visade att majoriteten av respondenterna uppfattade att tandhygienisten hade ett mycket bra bemötande och att de uppfattade att de hade fått det stöd och den hjälp de behöver för att kunna ha en god munhygien. En stor del av respondenterna var nöjda med det senaste besöket och de trivdes mycket bra hos tandhygienisten. Det var ett mindre antal som uppfattade tandhygienistbesök som obehagliga och smärtsamma. Studiens slutsats visar att majoriteten har en positiv uppfattning av tandhygienistbesök och att de anser att det är viktigt att besöka en tandhygienist.

Utvecklingen av ny teknik som datorer och Internet går snabbt framåt och i dagsläget är många varor och tjänster enbart eller delvis tillgängliga via denna teknik. Mätningar har visat att äldre personer över 65 år använder Internet i betydligt lägre grad än de i yrkesverksam ålder. Dessa skillnader i användning gör att äldres hälsa och delaktighet i samhället kan påverkas negativt. För att den nya digitala tekniken ska kunna gynna äldre krävs att de ges möjligheten att lära sig hur den används och vilka fördelar den kan medföra. Syftet med denna studie var därför att identifiera och beskriva insatser som genomförts för att bibehålla eller utveckla äldres aktivitet, hälsa och delaktighet via Internet samt effekterna av dessa. Metoden som använts är en beskrivande litteraturstudie bestående av åtta vetenskapliga artiklar. Vid analys av data framkom interventioner som gjorts i grupp, individuella interventioner samt interventioner med både inslag av individ -och grupp moment. Vidare fanns även karaktäristiska likheter och skillnader i effekter vilka var minskad känsla av ensamhet och depression, ökat självförtroende och självkänsla samt ökad känsla av delaktighet. Resultatet visar att interventioner i grupp var vanliga samt att Interventioner med olika utformning och syften resulterade i likartade effekter.

Äldre invandrare utgör en speciell grupp av den äldre befolkningen, trots många likheter med sina kamrater födda i Sverige. Forskningen visar att de ansöker om olika omsorgstjänster i lägre utsträckning än infödda och är mer benägna att avstå från dem även när de blir beviljade, samtidigt som hjälpbehov i deras fall uppstår i tidigare ålder och är allmänt sett större än för infödda. Den starka tendensen att klara sig själva eller med hjälp av sina anhöriga leder till att de är underrepresenterade inom den offentliga äldreomsorgen. I denna uppsats kartlägger jag olika beteenden och attityder som ligger till grund för detta fenomen och ger en helhetsbild av äldre invadrares levnadsförhållande. Beskrivningen visar en allmän oro hos äldre invandrare för att inte bli sedda och behandlade på rätt sätt av omsorgspersonal samt deras strävan efter att inte vara till besvär så länge de inte är mycket gamla och i stort behov av hjälp. En rad faktorer bidrar till att de känner sig mindre bekväma och trygga med den offentliga äldreomsorgen, bland annat invandrares generellt sett svagare ekonomiska resurser, bristande språkkunskaper som ytterligare kan försvagas med ålder, begränsat socialt nätverk till följd av pensionering alternativt invandring i hög ålder mm. Ytterligare ett problem är deras medvetenhet om att de inte hunnit bidra till samhället i samma utsträckning som andra och en sorts ”tacksamhetsmur” som hindrar äldre invandrare från att söka hjälp i tid vilket i sin tur försvårar efterföljande åtgärder. Allt detta skapar en känsla av resurssvaghet och beroende av det omgivande samhället, en känsla som äldre invandrare försöker undgå genom att minska sina behov och förväntningar och klara sig på egen hand eller med hjälp av sina närstående.

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning. Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

Abstract In this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver’s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing. The caregivers responded to people with dementia disorder by adjusted the meeting based on current conditions. They also spoke calmly using few words and let contact with the person with dementia disorder take time. They used both verbal and nonverbal communication to create contact, sometimes they even used humor or music to connect. However, a good treatment presupposes supportive context, both at the group and organizational level. The caregivers mentioned the importance of a functional team where continuous needs-based planning and clear objectives were essential elements in the care of people with dementia disorder. The nurse, specialist in elder care, has a central role in the care for persons with dementia. With her expertise nursing is able to develop and ensure the care as well as combine the theoretical knowledge together with work experience. Keywords: Dementia, Elder, Experiences, Nursing home / ABSTRAKT I föreliggande studie har åtta vårdpersonal med lång erfarenhet av arbete på vård och omsorgsboende för personer med demenssjukdom personer intervjuats. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom och BPSD. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att skapa kontakt, Ingen dag är den andra lik, Vara lugn och ta sig tid samt Alla behövs. Resultatet visade att vårdpersonal i vård och omsorgsboende ställdes inför en mängd svåra och varierande uppgifter i omvårdnaden. Vårdpersonalen bemötte personerna med demenssjukdom genom att anpassa mötet utifrån rådande förutsättningar. Vårdpersonalen pratade lugnt, använde få ord och lät kontakten ta tid. Både verbal och icke verbal kommunikation användes för att få kontakt och i vissa fall humor och musik. Ett gott bemötande förutsatte emellertid ett stödjande sammanhang både på grupp- och organisationsnivå.  Vårdpersonalen beskrev betydelsen av ett fungerande team där kontinuerlig behovsbaserad planering och en tydlig målsättning var viktiga delar i vården av personer med demenssjukdom. Specialistsjuksköterskan inom vård av äldre har en central roll i att leda och samordna vårdarbetet i teamet med den demenssjuke personens behov som utgångspunkt. Med sina expertkunskaper kan sjuksköterskan utveckla omvårdnadsarbetet och säkerställa att den teoretiska kunskapen omsätts och kombineras med erfarenhetsbaserad kunskap.   Nyckelord: Demens, Äldre, Upplevelser, Vård och omsorgsboende

Background: Home health care means that patients receive care in their home. Äldrevårdsenheten in Uppsala County treats people, over 65 years, in the patient's home and because of the fact that the quality of care from the patient´s perspective not have been studied previously, this study as part of the quality control of the business. Aim: The aim of this study was to investigate how patients, and family members, who receive care within the Äldrevårdsenheten in Uppsala County experiencing the care provided in the home. Method: Interview study with qualitative analysis. Results: Patients who are cared for within the Elderly Care Unit in Uppsala County Council has a positive experience of home care. Being cared for in the home creates a sense of security and calm in the patients rather than the stress and fear of long waits in the emergency department and planning advice from medical appointments . In contrast, perceived lack of physicians in home care and accessibility to health care staff. Conclusion: In general, patients in the Elderly Care Unit in Uppsala County Council very pleased with the opportunity to the treatment they received at home. However, there are some weaknesses that need improvement.

Introduktion: Äldre bor idag kvar längre i sina hem vilket ofta medför ökade vårdbehov och kraven på sjukvård, speciellt hemsjukvård ökar med detta. För att hemsjukvårdens sjuksköterskor ska kunna ge en optimal vård krävs en väl utförd vårdplanering där informationsöverföringen mellan de olika leden fungerar så ingen viktig information faller bort under vägen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av informationsöverföring till hemsjukvården i samband med samordnad vårdplanering. Metod: Studien ingick i forskningsprojektet "Äldre och samordnad vårdplanering". En kvalitativ metod men en induktiv ansats användes. Femton intervjuer genomfördes med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetat inom kommunal hemsjukvård i minst ett år samt har tagit del av samordnad vårdplanering. Materialet analyserades utifrån konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier Överrapporteringens innehåll och Organisation av överrapportering. Resultatet visade att många upplevde brister i informationsöverföringen, viktig information föll bort eller var felaktig samt rutiner om informationsöverföring både på individ- samt organisationsnivå borde förbättras. Slutsats: De flesta sjuksköterskorna kände samstämmighet mellan informationsleden men att det var skillnad i informationsmängd. Resultatet som framkom kan ligga till grund för framtida förändring om förbättrade rutiner kring överrapportering samt dess innehåll. / Äldre och samordnad vårdplanering

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar. Användandet av fysiska begränsningsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. 4) Läkemedel; medicinering med centralverkande läkemedel orsakade en ökad risk att drabbas av fallolyckor medan icke-centralverkande läkemedel inte visades orsaka fallolyckor. 5) Fysiska preventionsåtgärder; interventionsprogram med fysiska preventionsåtgärder visade sig ha olika effekt på antalet fallolyckor. Det visade sig att olika undergrupper påverkades olika av preventionsåtgärder. 6) Preventionsåtgärder genom vårdpersonal; preventionsåtgärder genom vårdpersonal visade sig inte ha någon effekt på antalet fallolyckor. Metodologisk aspekt gällande urvalsmetod; av de granskade artiklarna framgick en tydlig beskrivning av urvalsmetod i åtta artiklar, i två artiklar beskrevs urvalsmetoden men ej utförligt och sex artiklar saknade helt beskrivning av urvalsmetod.Slutsats: Fallolyckor är ett världsomspännande folkhälsoproblem och förekomsten är stor hos äldre boende på vårdhem. Föreliggande litteraturstudie visade att ett flertal orsaker till fallolyckor hos äldre boende på vårdhem och fallolyckspreventionsåtgärder var belagt i vetenskapliga studier men att mer forskning krävs för att stärka bevisvärdet samt att förbättra preventionsarbetet. För att minska antalet fallolyckor hos äldre boende på vårdhem krävs det att sjuksköterskan ser till individen och arbetar förebyggande samt utvärderar de handlingar som utförs.