Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och populationen växer. Ökad ålder innebär risk för försämrad allmän hälsa. Oral hälsa påverkar den allmänna hälsan samt livskvalitén. Flertalet äldre klarar inte av att utöva tillräckligt god munvård själva och blir beroende av omsorgspersonalens hjälp. Tandhälsan hos äldre har förbättrats i Sverige, vilket innebär en ökning av restaurerade tänder och avancerad protetik. Med detta har även behovet av munvård ökat och likaså kraven på omsorgspersonalen. Syfte: Att beskriva hur omsorgspersonals kunskaper och attityder till oral hälsa påverkar äldres orala hälsa. Frågeställningar: Vilka kunskaper och attityder beträffande oral hälsa har omsorgspersonal? På vilket sätt påverkar kunskaper och attityder bland omsorgspersonal den orala hälsan hos äldre? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Kunskapen hos omsorgspersonal skiljer sig åt. Kunskap ökar efter utbildning men är svår att implementera i praktiken. Attityder till den orala hälsan är generellt positiv, ändå visar resultaten att utförandet av munvård inte prioriteras. Många tycker att utförandet av munvård är obehagligt på grund av motvilja från brukarna. Konklusion: Omsorgspersonalen behöver ökade kunskaper i hur den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitén hos de äldre samt vidare praktisk utbildning i utförandet av munvård. Munvårdsutbildning kan påverka personalens attityder och beteende kring utförandet av munvård.

Att vara över 50 år och ha en kroppsform som inte är timglasformad kan ge problem med att hitta kläder med bra passform eftersom det är så få varumärken som anpassar sina kläder till denna målgrupp (Nordiska ministerrådet 2009). Tillverkarna tar oftast inte hänsyn till den förändring som sker när kroppen åldras eller det faktum att kroppen nödvändigtvis inte behåller samma kroppsform när den växer. Syftet med studien är att ta fram en grundkonstruktion av en jacka som är anpassad för denna målgrupps kroppsform, samt att gradera konstruktionen med hänsyn till målgruppen. En storleksserie togs fram med studiens företag och målgrupp i åtanke. Jackans grundmönster konstruerades och under avprovningar utvärderades grunden och korrigeringar i mönstret gjordes för att uppnå bästa möjliga passform. Med hjälp av graderingsfunktionen konstruerades jackan i ytterligare fyra storlekar som syddes upp och provades av. Studiens resultat visar att det krävs flera förändringar för att skapa bra passform genomgående för alla fem storlekar. Grundkonstruktionen kräver exempelvis en mer sluttande axel och en sänkt bysthöjd, graderingen görs proportionell för att behålla fördelningen av vidd mellan fram- och bakstycket. Som slutsats konstateras att tillverkning av kläder till denna målgrupp med fördel bör anpassas i konstruktion och gradering.

Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

I och med att världens befolkning blir äldre är det av vikt att aktivera äldre för att bibehålla en god hälsa. Högt antal av individer i hög ålder lever med funktionsnedsättningar och därmed är det viktigt att anpassa aktiviteter på servicehus för äldre som är 65 år och äldre. Syftet med studien var att undersöka äldres självskattade hälsa och i vilken utsträckning de deltar i aktiviteter, samt om det förekommer några könsskillnader. Studien syftade även till att undersöka om det förekommer samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter bland äldre som bor på servicehus i Västerås. Kvantitativ metod och ett frågeformulär användes för att samla in data. Designen var tvärsnittdesign. Studien tog hänsyn till etiska aspekter och kvalitetskriterier. Antalet respondenter som deltog i studien var 100 varav 100 enkäter samlandes in och användes i studiens resultat. För att kunna analysera resultatet användes korrelation. I resultatet framkom det samband mellan självskattad hälsa och deltagande i aktiviteter. Respondenterna upplever bra självskattad hälsa och 94 av 100 respondenter deltar i aktiviteter. Resultatet visar även att män upplever bättre hälsa än kvinnor trots att det var en jämn fördelning mellan könen i deltagandet.

No description available.

Background: The number of elderly people in Sweden is constantly increasing. Depressive symptoms like anxiety, loss of sleep, and feelings of hopelessness are common amongst elderly people. In Sweden there is a pet in every third household. Contact with animals has been seen to increase some substances in the human body, which has led to positive effects on the human being.Aim: The aim is to describe how elderly people themselves, or by others, are described to be affected by interactions with animals, and to describe the method of selection in the scientific articles.Method: To answer the aim and the formulation of questions of this literature review, a descriptive design was used. The study was based on 13 scientific articles which were found using the databases PubMed and Cinahl.Results: Interactions with animals, regardless of species, are shown to be a positive and appreciated feature in the every-day life of elderly people. Interactions with animals led to an increase in social behavior by participants seeking contact and conversing with other people, an increase in physical activity by walking and playing with the animals, a better mood with more joy, and an increase in quality of life because the participants has had company and someone who gave meaning to their every-day life. Several different methods of selection were used in the scientific articles, and purposive sample were the most commonly practiced.Conclusion: Elderly people are positively affected by interactions with animals through an increase in social behavior, an increase in physical activity, a better mood with more joy and an increase in quality of life. The writers of this study believe that Animal Assisted Therapy seems possible to implement within the healthcare system. / Bakgrund: Antalet äldre personer i Sverige ökar ständigt. Bland äldre personer är det vanligt förekommande med depressiva symtom så som oro, sömnlöshet och känslor av hopplöshet. I vart tredje hushåll i Sverige finns minst ett husdjur, och djur har setts öka olika ämnen i kroppen som ger en positiv effekt på människan.Syfte: Syftet är att beskriva hur äldre personer själva eller av andra beskrivs påverkas av att interagera med djur samt att beskriva de vetenskapliga artiklarnas urvalsmetod.Metod: För att besvara litteraturstudiens syfte och frågeställningar användes en deskriptiv design. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som söktes fram med hjälp av databaserna PubMed och Cinahl.Huvudresultat: Interaktioner med djur, oavsett art, har visats vara ett positivt och uppskattat inslag i vardagen. Interaktioner med djur ledde till ett ökat socialt beteende hos de äldre genom att deltagarna sökte kontakt och konverserade mer med andra människor, en ökad fysisk aktivitet genom promenader och lek med djuren, ett bättre humör med mer glädje samt en ökad livskvalitet genom att deltagarna haft sällskap av någon som gett deltagarna en mening med vardagen. I de vetenskapliga artiklarna har flera olika urvalsmetoder använts, den mest förekommande var ett ändamålsenligt urval.Slutsats: Äldre personer påverkas positivt av att interagera med djur genom ett ökat socialt beteende, en ökad fysisk aktivitet, ett bättre humör med mer glädje samt en ökad livskvalitet. Terapi med hjälp av djur verkar vara tillämpningsbart inom vården.

Bakgrund: Samhället står inför förändringar som innebär att andelen personer över 65 år har ökat och över tid även de närmsta åren kommer att öka. För att möta den ökande andelen äldre i samhället behövs förebyggande insatser. Ett sätt att arbeta förebyggande är att göra hembesök som syftar till att bibehålla självständighet och god hälsa. Osby kommun har sedan 2006 arbetat förebyggande med att besöka 75 åringar i ordinärt boende. För att kunna utvärdera effekten av verksamheten i Osby behövs det kunskap om hur personerna förhåller sig till rekommendationer som ges och vilka åtgärder de vidtar. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka vilka åtgärder äldre personer utfört efter att de fått ett förebyggande hembesök. Metod: En kvantitativ ansats valdes för att utföra studien. Enkäter sändes ut till 147 personer som fått förebyggande hembesök under 6 månader. Frågorna som ställdes handlade om säkerhet i hemmet, träning och rörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Svarsfrekvens var 83 personer vilket motsvarar 56%. Analyser av enkäten gjordes i analysverktyget SPSS utifrån signifikansprövning enligt McNemar och logistisk regression. Statistik togs fram på hur många som utfört åtgärder innan besöket och hur åtgärderna ökade efter rekommendationerna som lämnats under samtalet. Resultat: Resultatet visade att signifikans uppmättes på flera områden runt säkerhet i hemmet och träning och rörelse. Flera av de som fått förebyggande hembesök utförde åtgärder efter besöket inom dessa områden. Majoriteten av de äldre rörde på sig aktivt efter besöket och flertalet genomförde åtgärder som förbättrade säkerheten i hemmet. Ingen signifikans framkom i de logistiska regressionerna mellan kön, ålder, ensam/sammanboende eller läge på bostaden och de beroende variablerna, det vill säga insatser gällande säkerhet i hemmet, träning och rörelse, mat och måltider samt kontakter angående hälsa. Diskussion: Studien har ett litet urval vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån de framkomna resultaten. På det antal individer som besvarat enkäten framkom att samtalet hade effekt och att åtgärder utfördes efter de rekommendationer som gavs. Distriktssjuksköterskorna påverkar de som besökts till att bli delaktiga runt förändringar i sin vardag. Vidare behövs fler studier för att resultatet ytterligare ska kunna säkerställas.

Titel: ”Det är bara ett tillstånd där du ser att någon mår väldigt dåligt” – Kommunsjuksköterskors upplevelse och uppfattning av vård av äldre med psykisk ohälsa. Bakgrund: Allt fler äldre drabbas av psykisk ohälsa och orsaken kan vara allt från somatisk sjukdom till existentiella aspekter. Studier visar att somatiska besvär oftast sätts i fokus vilket gör att psykisk ohälsa lätt kommer i skymundan. Kommunsjuksköterskan besitter en viktig position i vårdkedjan eftersom hen träffar många äldre med psykisk ohälsa i hemmet eller på särskilt boende. Kommunsköterskan är den som gör första bedömning av den äldres hälsa inom den kommunala vården. Bedömningen kräver kunskap och kompetens för att kunna se helheten hos vårdtagaren dvs både kroppsliga och psykiska besvär. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunsjuksköterskors uppfattning om vård av äldre med psykisk ohälsa. Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med sju kommunsjuksköterskor genomfördes som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kommunsjuksköterskorna uppfattar psykisk ohälsa hos äldre som ett av de svåraste områdena inom hemsjukvården. Många av dem uttryckte att de helst inte vill arbeta med denna patientkategori. Kommunsjuksköterskorna ansåg att de har stort ansvar i vården av dessa patienter utan att ha kunskap om psykisk ohälsa. De upplevde att tiden inte räckte till att se den äldres psykiska ohälsa. Detta gjorde att hälsofrämjande och relationsskapande arbete inte prioriterades och den äldre blev lidande. Slutsats: Studien visar att kommunsjuksköterskorna uppfattar att deras kunskap om psykisk ohälsa är bristfällig pga. brist på utbildning i psykisk ohälsa. Bristfällig kunskap gör att sjuksköterskor inte anser sig kunna ge bra vård till personer med psykisk ohälsa och därför vill de inte arbeta med denna patientgrupp. Därför behövs en kunskaps- och kompetenshöjning hos sjuksköterskorna för att ge ökad medvetenhet, förståelse och trygghet i arbetet med de äldre.

Bakgrund: Felnäring, viktproblematik och dehydrering är vanligt hos äldre. Kunskapsnivån om äldre och nutrition varierar mellan personalgrupper. God nutrition ger energi till att klara av vardagen och hjälper till att förebygga sjukdomar och skador. När man ska göra en förändring är det viktigt att ha en bra implementeringsstrategi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att se vilka interventioner som gjorts på särskilda boenden för att förbättra näringsintaget hos de boende, vilka som har fungerat och vilka som inte har fungerat. Vidare var syftet att undersöka vilka implementeringsstrategier som använts. Metod: Litteraturstudie valdes som metod. Studien baserades på 19 orginalartiklar. Resultat: Fem teman sammanställdes från underlaget som svar på de tre första frågeställningarna. Dessa var smakförstärkare, utbildning, miljö, mellanmål och berikning och tandvård. Interventioner inom samtliga teman gav ett signifikant positivt resultat i vikt, BMI eller kaloriintag. Som svar på sista frågeställningen framkom att liten vikt har lagts vid implementeringsstrategier i samtliga studier. Slutsats: Flera interventioner kan förbättra näringsintaget hos äldre. Liten fokus ligger på hur interventionerna har implementerats. Mer forskning behövs inom området, framförallt inom implementeringsstrategier.

<p>Sömnen är ett grundläggande behov hos människan som bland annat ses ha en livsuppehållande och återhämtande funktion på kroppen och psyket. Sömnkvaliteten ändras med stigande ålder och sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och därmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillämpa mot insomnia för äldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger på en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline. Vid analysen växte tre huvudkategorier fram: information, insatsinriktade alternativ samt rutininriktade alternativ med tillhörande underkategorier. Genom att informera patienter om effekter av exempelvis kaffe, tillämpa avslappningsövningar, ändra rutiner samt skapa stimulans under dagtid till patienter med insomnia kan sömnen förbättras på flera sätt. Effekter av den ickefarmakologiska behandlingen mot insomnia är till exempel minskad insomningstid, ökad sovtid, reducerad användning av sömnläkemedel, en större upplevd livstillfredsställelse samt ökad vakenhet dagtid.</p>