<p>Antalet äldre ökar i Sverige. Åldrandet medför ökad risk att drabbas av sjukdomar vilket kan påverka munhälsan negativt. Äldre med stort vård- och omsorgsbehov flyttar ofta till särskilt boende. Många av dem behöver hjälp med munhygienen. Munvården till äldre i särskilt boende är ofta bristfällig med dålig munhälsa som följd. Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och beteenden avseende den egna samt de äldres munhälsa och munvård, samt undersöka om munvårdsutbildning kan relateras till munvårdsinsatser på särskilt boende. En tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes och datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär. Resultatet visade att de flesta respondenterna ansåg munhälsan som viktig. Majoriteten tyckte att de boende bör få hjälp med munvård två gånger per dag men få hjälpte de äldre med munvård så ofta. Munhygienen ansågs vara den svåraste delen i omvårdnadsarbetet. Flertalet hade fått munvårdsutbildning och få önskade mer kunskaper. Munvården upplevdes fungera bra på avdelningarna och sågs som en del av god omvårdnad. Flera faktorer, som att de äldre gjorde motstånd och tidsbrist, uppgavs som svårigheter. Konklusionen var att attityden till munvård var positiv, men hindrande faktorer som motstånd från de äldre och tidsbrist bidrog till att den prioriterades lågt. Endast en liten del av vårdpersonalen önskade mer munvårdsutbildning.</p>

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong>Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre?</p><p><strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie.</p><p><strong>Resultat: </strong>Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.</p>

Bakgrund: Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med demensens utveckling. Syfte: Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos dementa. Metod: Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod. Som analysmetod användesGranheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Kommunikationssvårigheter med dementa patienter orsakade ett av de störstaproblemen i smärtbedömningen. Risk i felmedicinering vid beteendeförändringarfanns då sjukvårdspersonal bedömde en beteendeförändring som ett psykiatriskttillstånd istället för smärta. Det fanns ett stort behov av förbättrad utbildning pgabrister i smärtbedömningsprocessen. Resultaten skiljde sig åt i undersökningar omvilken smärtskala som dementa visade bäst förståelse för. Diskussion: Det kan tyckasmotsägande att en del vårdpersonal ansåg sig känna stor säkerhet i att upptäckasmärta hos dementa, fast än smärtbedömningen var ett utbrett problem inom vården.En vidare utveckling av befintliga och nya smärtbedömningsverktyg kändes relevantdå den forskning som finns inte är samstämmig.

Introduktion: Karies är en multifaktoriell sjukdom och en av de mest förekommande infektionssjukdomarna som finns världen över. Den kan förekomma i olika svårighetsgrad och orsaka såväl smärta som en försämrad livskvalitet hos individen. Trots att det har skett en minskning av kariesförekomsten hos befolkningen, framför allt i Sverige, de senaste årtiondena finns det individer som tillhör riskgrupper för att utveckla mycket karies. Syfte: Syftet var att undersöka socioekonomiska faktorers samband med kariesförekomst. Frågeställningar: Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland barn och ungdomar? Vilka samband finns mellan socioekonomiska faktorer och karies bland vuxna och äldre? Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Tjugoåtta vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie. Utbildningsnivå, såväl hos en vuxen person som hos barn/ungdomars föräldrar, är den vanligast förekommande socioekonomiska faktor som påverkar kariesförekomst. Andra faktorer som påverkar kariesförekomsten är att ha invandrarbakgrund, låg inkomst och lågt klassat yrke hos en vuxen person och hos barn/ungdomars föräldrar samt bostadsområde/ort. Slutsats: Att ha lågt socioekonomiskt status innebär en riskfaktor för karies. Vanliga faktorer som används för att beskriva socioekonomiskt status är utbildning, inkomst, yrke, invandrarbakgrund och bostadsområde. Personer med lågt socioekonomiskt status har ofta fler karierade och saknade tänder medan antalet fyllda tänder oftast är högre bland personer med högre socioekonomiskt status.

Bakgrund: Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte: Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod: En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge. I urvalet ingick 1 110 deltagare i åldern 60-96 år. Skillnad i upplevd tillfredsställelse med livet analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test, Kruskal – Wallis test, och logistisk regressionsanalys. Resultat: Äldre personers upplevelse av livstillfredsställelse har en negativ korrelation med ensamhetskänslor och låg självskattad hälsa samt har ett samband med demografiska förhållanden. Resultaten visade också att ensamhetskänslor var den mest betydelsefulla faktorn för låg livstillfredsställelse hos äldre. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att vårdpersonal samtalar med äldre personer om dessa riskfaktorer och vid behov vägleder för att öka äldres tillfredsställelse med livet. Fortsatt forskning förespråkas i detta flerdimensionella fenomen. Nyckelord: ensamhet, hälsa, livstillfredsställelse, äldre.

Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt som statistik också pekar på en högre nationell medelålder. Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor. Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var: rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning, samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden skapa en mer individanpassad äldreomsorg.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre människors upplevelser av smärta och vilken smärtbehandling de fick. Metoden var en beskrivande litteraturstudie och för att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl, Science Direct och Medline (Pubmed). Resultatet visade att många av de äldre upplevde smärta på något sätt och ansåg att det var något de måste lära sig leva med. Aktiviteter i hemmet ökade ofta smärtan. Smärtan medförde att den fysiska aktiviteten minskade. Muskuloskeletal smärta var vanligast med smärta i rygg, ben, knän, fötter och höfter. Smärtan ledde till att livskvaliteten minskade och att de äldre blev mer beroende av hjälp. Kvinnor hade mer långvarig smärta och kände sig också mer deprimerade än männen. Äldre var ofta underbehandlade mot smärta och många med svår smärta använde inte smärtstillande läkemedel eller endast en låg dos. En bra läkemedelsbehandling förbättrade aktivitet och sömn. Många var intresserade av icke farmakologisk behandling och att delta i tränings- och avslappningsprogram för att hantera smärtan. / The aim of this study was to describe elderly people's experiences of pain and which treatment of pain they received. To answer the questions a descriptive literature review was made. The literature search was done in the following databases; Cinahl, Science Direct and Medline (Pubmed). The result showed that several of the elderly experienced pain in some way and believed it was something they had to live with. Most of the time activities at home increased the pain there the pain often decreased the physical activity.  The results showed also that musculoskeletal pain in back, legs, knees, feet and hips was most common. Pain resulted in reduced quality of life and the elderly became more dependent of support. Women experienced more chronic pain and were more depressed than men. The elderly was often undertreated against pain and many with difficult pain not used analgesics or only a low dose. A good pharmacological treatment improved activity and sleep. Majority of the elderly was interested of non-pharmacological treatment and to attend relaxation- and training's programs in order to handle the pain.

Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.

Depression hos äldre är ett stort hälsoproblem som är vanligt förekommande såväl inom öppen som sluten hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet är nödvändigt för att bevara ett gott aktivt åldrande och genom förebyggande och främjande insatser kan hälsovinster uppnås. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos äldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom värdet av fysisk aktivitet och depression hos äldre fram genom två olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos äldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehållande av fysisk aktivitet hos äldre med depression. För att på bästa sätt ge goda rekommendationer om fysisk aktivitet och depression hos äldre behövs medvetenhet och kunskap om faktorer som bidrar till ett aktivt deltagande i fysiska aktiviteter. Det är av värde att all vårdpersonal som kommer i kontakt med äldre har eller får denna kunskap och medvetenhet för att kunna göra effektiva hälsofrämjande insatser / Depression at old age is a big health problem that is commonly occurring as well in primary as in secondary health care. Physical activity is necessary in order to preserve a good active aging and through preventive and promoting initiatives can health profits be achieved. The aim with the literature study was to elucidate the relationship between physical activity and depression among elderly. In the literature study, 9 scientific articles were analysed. The results from the analysis showed the significant value of physical activity for elderly people with depression and the results were categorized in two set of factors, firstly those general factors related to physical activity among elderly with depression  and secondly those related to maintaining physical activity into older age especially in association with depression.  Knowledge and awareness about factors that contribute to elderly people’s participation in physical activities enhances the possibilities for health care staff to give efficient and health promotion recommendations.

Sömnen är ett grundläggande behov hos människan som bland annat ses ha en livsuppehållande och återhämtande funktion på kroppen och psyket. Sömnkvaliteten ändras med stigande ålder och sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och därmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillämpa mot insomnia för äldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger på en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline. Vid analysen växte tre huvudkategorier fram: information, insatsinriktade alternativ samt rutininriktade alternativ med tillhörande underkategorier. Genom att informera patienter om effekter av exempelvis kaffe, tillämpa avslappningsövningar, ändra rutiner samt skapa stimulans under dagtid till patienter med insomnia kan sömnen förbättras på flera sätt. Effekter av den ickefarmakologiska behandlingen mot insomnia är till exempel minskad insomningstid, ökad sovtid, reducerad användning av sömnläkemedel, en större upplevd livstillfredsställelse samt ökad vakenhet dagtid.