Studiens syfte var att analysera prestationen hos äldre bilförare vid användande av växelväljaremed fokus på felhandlingar. Frågeställningarna berörde skillnader i antalet utförda felhandlingarmed olika växelväljare, typer av felhandlingar som är relaterade till användandet av växelväljarnasamt effekten av att dölja växelväljarna och växelmönstren. Bilförare mellan åldrarna 50 – 75 åranvände sex olika växelväljare för bilar samtidigt som de utförde uppgifter i en bilsimulator.Studien hade en inompersonsdesign där alla testpersoner fick testa samtliga reglage. De primärauppgifterna i testsituationen var att utföra växlingar samtidigt som testpersonerna skulle utföraden sekundära uppgiften Lane Change Test i en bilsimulator. Resultaten visar att traditionellautformningar, polystabila joysticks med ”J”-layout av växlarna, leder till minst antalfelhandlingar. Växelväljare med liknande utseende som traditionella växelväljare men medannorlunda och komplex funktionalitet, samt monostabila växelväljare, leder till ett ökat antalfelhandlingar. / The purpose of the study was to examine performance in older drivers while using gear selectors,with focus on human errors. The research questions concerned differences in the amount of errorsmade, types of human errors that are related to the use of the devices and also the effect of hidingthe gear selectors and the gear selection patterns. Drivers between the ages of 50 – 75 used sixdifferent gear selectors for cars while they performed tasks in a car simulator. The study had awithin-subjects design where all subjects tested every gear selector. The primary tasks in the testsituation was to execute shifts while the test participants also performed the secondary task,which was the Lane Change Test, in a driving simulator. The results show that traditionalconfigurations of gear selectors, polystable joysticks with the gears in a “J”-layout, causes theleast amount of human errors. Gear selectors with the appearance of a traditional gear selector butwith different and complex functionality, as well as monostable gear selectors, cause a largeramount of human errors.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

No description available.

Syftet med denna rapport är att ta fram ett kostnadseffektivt sätt att energieffektivisera en äldre byggnad i Gävle utifrån Gävle kommuns restriktioner avseende fysisk och estetisk ändring. Detta då miljöproblemen på senare tid har blivit ett stort hot mot vår värld och det arbetas dagligen med att stoppa dessa och den växthuseffekt som dessa problem bidrar till. Bostadssektorn står för nästan en tredjedel av all energianvändning, vilket är en stor del av växthusutsläppen. För att minska energianvändningen och därmed bidra till att dämpa växthuseffekten går det att energieffektivisera byggnader. I den här fallstudien har litteraturstudier, besiktningar, mätningar, undersökningar, beräkningar och simuleringar gjorts för att få fram ett resultat. Byggnadens historia har även undersökts och detaljplanen för Gävle stad är granskad för att kontrollera om det finns begränsningar avseende fysisk eller estetisk ändring på grund av speciella bevarandekrav. Det finns dock inga begränsningar enligt detaljplanen eller kommunens bevarandekrav, så därför har Boverkets Byggregler med varsamhetskravet följts under framtagandet av resultatet. Den åtgärd som är mest kostnadseffektiv och mest energieffektiv i denna fallstudie är att kombinera tre sätt; att tilläggsisolera ytterväggarna invändigt, att tilläggsisolera vindsbjälklaget samt att byta de befintliga ytterdörrarna till nya dörrar som både är tätare och har bättre U-värden. / The purpose of this report is to propose a cost-effective way of improving energy efficiency in an old building in Gävle based on Gävle municipality's restrictions on physical and aesthetic changes. This is due to the fact that environmental problems in recent times have become a major threat to our world, and there are daily efforts aiming at curbing these and the greenhouse effect they contribute to. The housing sector stands for almost a third of all energy consumption, which is a large part of greenhouse gas emissions. To reduce energy consumption and thereby help to mitigate the greenhouse effect, energy efficiency can be improved in buildings. In this case study, literature reviews, inspections, surveys, studies, calculations and simulations have been executed in order to reach a result. The history of the building has also been investigated and the zoning of Gävle city has been studied to determine whether or not there exists restrictions regarding physical or aesthetic alterations due to special preservation requirements. However, since no restrictions existed according to the zoning or the preservation requirements of the municipality, the building regulations of the National Board of Housing, Building and Planning with the caution requirement have been followed carefully during the development of the study. The most cost effective and energy effective measure to take in this case study is to combine three types; to provide additional insulation to the inside of the exterior walls, to provide additional insulation to the attic as well as to replace the external doors with new doors that are both tighter and have better U-values.

Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas. Vi menar att dialogens betydelse är nödvändig i kombination med arbetet kring tillit mellan ledare och personal. Tillräckliga resurser och ett mer närvarande ledarskap behövs för att ge rätt förutsättningar till att skapa en god bemötandekultur i äldreomsorgen.

Bakgrund: Malnutrition är ett tillstånd där det finns brister på näringsämnen i kroppen. Den huvudsakliga orsaken till malnutrition är sjukdom. Då många äldre lider av olika typer av sjukdomar är malnutrition ett tillstånd som är vanligt hos dem. Sväljsvårigheter, muntorrhet, tandlossning och hur omvårdnaden utförs är andra bidragande faktorer. Problem: Malnutrition är ett vanligt förekommande problem hos äldre. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar att förebygga malnutrition och det har visats tydliga brister i detta ansvar. Syfte: Syftet är att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva omvårdnadsansvar vid malnutrition hos äldre patienter. Metod: Vald analysmetod till examensarbetet är en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom det sex teman, dessa var anhöriga som resurs, uppföljningens betydelse för nutritionsvården, att respektera patientens vilja, brist på kunskap, bristande kontroll av ansvar samt låg prioritering. Det framkom brister inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar där brist på kunskap sågs som det mest framträdande. Slutsats: Det krävs mer kunskap och tydligare ansvarsdefinition för att sjuksköterskor ska kunna upprätthålla sitt omvårdnadsansvar vid malnutrition hos äldre patienter. Flera faktorer spelar in när det brister i ansvaret som hög arbetsbelastning, tidsbrist och etiska konflikter.

Bakgrund. Tidigare forskning visar att andelen äldre personer över 65 år ökar. Denna ökning resulterar i ett större antal äldre på akutmottagningarna som inte är anpassade för äldre patienter med mer komplexa vårdbehov. Väntetiderna för äldre patienter blir långa och på grund av bristande vårdåtgärder så riskerar de att drabbas av vårdskador som dehydrering, överfylld urinblåsa och fall. Syfte. Syftet var att beskriva de äldre patienternas upplevelser av att besöka akutmottagningen. Metod. Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på elva stycken vetenskapliga artiklar. Resultat. I resulatet framkommer att de äldre patienterna har både positiva och negativa upplevelser av att vistats på akutmottagningen. Resultatet presenteras i sex kategorier, vilka är Trygghet, Bekräftelse, Förståelse, Kommunikation, Väntetid och Fysiskt obehag. Slutsats. Resultatet ger en fördjupad kunskap till akutsjuksköterskan i mötet med äldre patienter. Kunskapen kan bidra till att identifiera förbättringsåtgärder vid omhändertagandet av de äldre och därmed minska risken vårdskador och vårdlidande. Slutsatsen är att omhändertagandet av äldre patienter kan förbättras. Resultatet visar att de äldre vill ha bekräftelse från vårdpersonalen och de vill vara delaktiga i sin vård genom att få information på en nivå så de förstår. Genom tillämpning av personcentrerat förhållningssätt kan delaktighet uppnås och patientens individuella behov kan lättare identifieras vilket bidrar till ett minskat vårdlidande. / Background. Previous research shows that the proportion of older people over the age of 65 increases. This increase results in a larger number of elderly people in the Swedish emergency departments which are not adapted for older patients with more complex care needs. The waiting times for elderly patients are long and due to lack of care measures, the risk is they suffer from injuries such as malnutrition, overflowing bladder and fall. Aim. The purpose was to describe the elderlies` experiences of visiting the emergency department. Method. The present study is a systematic review of literature based on eleven scientific articles. Result. The result shows that the elderly patients have both positive and negative experiences of staying at the emergency department. The results are presented in six categories, which are Safety, Confirmation, Understanding, Communication, Waiting, and Physical Discomfort. Conclusion. The result provides in-depth knowledge to the emergency nurse in meeting with older patients. Knowledge can contribute to identifying improvement measures in the care of the elderly, thereby reducing the risk of healthcare injuries and suffering. The conclusion is that the care of older patients can be improved. The result shows that the elderly wants confirmation from the nursing staff and they also want to be involved in thir care by getting information in a level that they can understand. Through the application of a person-centered approach, participation can be achieved and the patient's individual needs can be more easy to identify, which contributes to reduced suffering for elderly patients.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med demensens utveckling.<strong> Syfte:</strong> Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos dementa. <strong>Metod:</strong> Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod. Som analysmetod användesGranheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Kommunikationssvårigheter med dementa patienter orsakade ett av de störstaproblemen i smärtbedömningen. Risk i felmedicinering vid beteendeförändringarfanns då sjukvårdspersonal bedömde en beteendeförändring som ett psykiatriskttillstånd istället för smärta. Det fanns ett stort behov av förbättrad utbildning pgabrister i smärtbedömningsprocessen. Resultaten skiljde sig åt i undersökningar omvilken smärtskala som dementa visade bäst förståelse för. <strong>Diskussion:</strong> Det kan tyckasmotsägande att en del vårdpersonal ansåg sig känna stor säkerhet i att upptäckasmärta hos dementa, fast än smärtbedömningen var ett utbrett problem inom vården.En vidare utveckling av befintliga och nya smärtbedömningsverktyg kändes relevantdå den forskning som finns inte är samstämmig.</p>

<p>Informations- och kommunikationstekniken har utvecklats snabbt det senaste decenniet. Ny teknik förväntas ha positiva effekter på samhället och minska klyftorna mellan olika grupper. Äldre människor har fått uppmärksamhet i IT-debatten eftersom samhället ska vara tillgängligt för alla och alla ska vara delaktiga på lika villkor, även den äldre populationen.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det finns några skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper och i så fall vart i dessa skillnader ligger. Åldersgrupperna som jämfördes var ungdomar, medelålders och äldre. Användarna fick lösa uppgifter i ett måltidsplaneringssystem och genom observationer upptäcktes användbarhetsproblem. Denna studie baserades på en tidigare studie som gjorts med äldre användare och måltidsplaneringssystemet, resultaten från den tidigare undersökningen jämfördes med resultaten från den här undersökningen.</p><p>Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldersgrupper. Gruppen äldre upptäckte betydligt fler användbarhetsproblem av en låg allvarlighetsgrad än gruppen ungdomar och detta kan bero på personernas frekvens av datoranvändning och därmed datorvana. Studien visar också att fler användare än fem behövs vid testning av ett system för att säkerställa att merparten av alla användbarhetsproblem i ett system upptäcks innan driftsättning av systemet. Fler än fem användare behövs också för att säkerställa att de flesta användbarhetsproblem av hög allvarlighetsgrad upptäcks.  Studien visar att det finns skillnader i användbarhetsproblem mellan olika åldergrupper. Detta betyder att hänsyn måste tas till den tänkta målgruppen, dess behov, krav och begränsningar vid design och utformning av ett system eller en produkt.</p>

<p>Andelen äldre människor i världen har ökat markant de senaste</p><p>årtiondena. Även i Sverige är denna ökning tydlig, samtidigt</p><p>som statistik också pekar på en högre nationell medelålder.</p><p>Detta medför ökade krav på äldreomsorgen i Sverige för att på</p><p>bästa sätt ta hand om den växande andelen gamla människor.</p><p>Syftet med denna studie var därför att belysa de faktorer som</p><p>påverkar äldre människors upplevelser i samband med flytt och</p><p>permanent vistelse på servicehus eller särskilt boende.</p><p>Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie där 14</p><p>vetenskapliga artiklar granskades. De teman som framkom var:</p><p>rätten till egna val och en personlig identitet, mental inställning,</p><p>samvaro med personal och andra boende, socialt stöd utifrån</p><p>och mat. Resultatet indikerade också att sjuksköterskan inom</p><p>många av kategorierna har en stor möjlighet att påverka den</p><p>åldrande individens upplevelse av äldreomsorgen. Studien</p><p>visade även på vikten av att bedriva ytterligare forskning inom</p><p>ämnet, samt ett behov av en samhällssatsning i form av ökade</p><p>resurser och fortbildning för personal. Detta för att i framtiden</p><p>skapa en mer individanpassad äldreomsorg.</p>