No description available.

<p>Äldre och sexualitet har både inom vården och i samhället varit ett tabubelagt område med många fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro också psykosociala aspekter som känslor, attityder och relationer. Sexuella känslor och behov finns med genom hela livet och många äldre är sexuellt aktiva långt upp i åren. Syftet med studien är att beskriva några äldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod. Åtta äldre personer, fem kvinnor och tre män, i åldern 65-77 år intervjuades.</p><p>De äldre i studien hade en positiv syn på sexualitet oberoende av om de levde ensamma eller in ett parförhållande. En sexuell relation sågs som något som berikade livet. Sexualitet innefattade både fysiska och psykosociala aspekter. Kvinnorna i studien beskrev en tid av förändring som gav dem möjlighet till utbildning, arbete, föräldraskap och planerade graviditeter.</p>

SAMMANFATTNING: Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.

The aims of the present study were to investigate the association between overweight and cognitive ability and dementia, and to evaluate the usefulness of self-reported body mass index (BMI) in late life and various data sources commonly used in epidemiological studies to identify persons with dementia. Data were drawn from three population-based studies: the Swedish Adoption/Twin Study of Aging (SATSA), Aging in Women and Men: A Longitudinal Study of Gender Differences in Health Behaviour and Health among Elderly (the Gender Study), and the Finnish Lieto Study. In Study I, the agreement between self-reported and measured BMI over time was evaluated among 774 men and women, ages 40 to 88 years at baseline (mean age 63.9) participating in both the questionnaire phase and in-person testing of SATSA. Latent growth curve (LGC) modeling showed a small but significant increase between self-reported and measured BMI (0.02 kg/m2/y) over time, which would probably not affect the results if self-reported BMI were used as a continuous variable in longitudinal research. In Study II, the agreement between dementia diagnoses from various sources and dementia diagnoses set at a consensus conference was evaluated. Among the 498 elderly people ages 70 to 81 at baseline (mean age 74.5) enrolled in the Gender Study, 87 were diagnosed with dementia during an eight-year period. Review of medical records and nurse evaluations yielded the highest sensitivity (0.83 and 0.80, respectively) and a high specificity (0.98 and 0.96), indicating that these sources might be good proxies of dementia, while data extraction from the Swedish Inpatient Discharge Registry underestimated the prevalence of dementia (sensitivity 0.26). In Study III, the association between being overweight in midlife and cognitive ability in late life was examined in SATSA. The 781 participants ages 25 to 63 at baseline (mean age 41.6) in 1963 or 1973 self-reported their height and weight. From 1986 until 2002, they were assessed five times using a cognitive test battery. LGC models showed that people with higher midlife BMI scores had significantly lower cognitive ability and a significantly steeper decline than their thinner counterparts, an association that persisted when those who developed dementia during the study period were excluded from the analysis. This finding indicates that being overweight might affect cognitive ability independently of dementia. In Study IV, the association between BMI and dementia risk in older persons was described among 605 persons without dementia and ages 65 to 92 at baseline (mean age 70.8) in the Lieto Study. Among these, 86 persons were diagnosed with dementia during eight years of follow-up. Cox regression analyses indicated that for each unit increase in BMI score, the risk of dementia decreased 8% (hazard ratio = 0.92, 95% confidence interval = 0.87–0.97) and the association remained significant when individuals who developed dementia during the first four years of follow-up were excluded from the analyses. This result suggests that low BMI scores are present almost a decade before clinical dementia onset.

<p>Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte. Syftet med denna studie var att studera hur projektet <em>Passion för livet</em> i Sörmland län har påverkat seniorernas motivation och vilja till handling och förändring i sitt livsmönster. För att studera ämnet har en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer valts att använda. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att <em>Passion för livet</em> har varit en positiv upplevelse och stärkt deras motivation och vilja till handling. ”Livshjulet” som används som verktyg i <em>Passion för livet</em> hade för vissa av seniorerna använts kontinuerligt medan flera ansåg att ”livshjulet” var en teoretisk modell som var svårbegriplig och felstrukturerad. Samtliga respondenter har efter sitt deltagande ökat sitt motionerande. De har även fått det understruket hur viktigt det är med en god kosthållning och blivit medvetna om säkerhetsrisker i hemmet.   </p>

<p>SAMMANFATTNING:</p><p>Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva. Exklusionskriteriet var personer som bodde på demensavdelningen. Observationerna genomfördes på ett servicehem i Växjö kommun. Syftet med studien är att undersöka frekvensen och formen av fysisk aktivitet hos rullstolsburna personer som lever på servicehem.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Verksamhetschefer, sjuksköterskor, utvecklingsledare och kostombud har påbörjat ett förbättringsarbete gällande kosten på ett särskilt boende för äldre i en mellansvensk kommun. <strong>Syftet</strong>: Att beskriva omvårdnadspersonalens uppfattning om förbättringar, försämringar samt inflytande gällande måltidsmiljön, efter att riktlinjer kring kosthållningen införts. <strong>Metod</strong>: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Tjugofem omvårdnadspersonal intervjuades om sina uppfattningar. <strong>Resultat</strong>: Det framkom i studien att omvårdnadspersonalen till största del uppfattade att förbättringar skett kring kosthållningen efter införandet av de nya riktlinjerna. Omvårdnadspersonalen uppfattade att det hade påverkat de äldres vardag positivt genom: trevligare måltidsmiljö, hälsosammare och godare mat, kortare nattfasta samt ökat självbestämmande för de äldre. Det som uppfattades negativt var att det nya arbetssättet uppfattades som stressigt för viss personal på grund ökad disk och längre måltider. Flertalet av omvårdnadspersonalen uppfattade att de inte varit delaktiga i utformningen av riktlinjerna och det fanns svårigheter att få all personal till att arbeta enligt riktlinjerna. <strong>Slutsats:</strong> Författaren menar att denna studie har visat att det går att utföra förändringsarbete med gott resultat.</p> / <p><strong>Background</strong>: In one district of Sweden, improvements in the diets of the older people in a nursing home are being implemented by staff.  The staff included managers, nurses, dietary assistants and development workers. <strong>Aim</strong>: To explore nursing assistant perceptions of the advantages, disadvantages and influence around the meal environment after implementing new guidelines. <strong>Method</strong>: A descriptive design with a qualitative approach Twenty-five nursing assistants were interviewed about their perceptions. <strong>Results</strong>: It was found that the perceptions of the majority of the nursing assistants’ were some improvement in the wake of the new dietary guidelines. Furthermore, it was reported that the guidelines had appeared to affect the elderly in a positive fashion by improving the meal time environment, by providing healthier and better quality food, shortening the period between meals at night and increased their autonomy. The disadvantages of the new guidelines were that some staff found the new approach stressful owing to an increased amount of cleaning and longer meal times. In addition, the majority of staff felt that they were not included in the creation of the guidelines and there were also difficulties in implementing them across all staff members. <strong>Conclusion</strong>: According to the author this study shows that it is possible to work for change to the better in the care for older people.</p>

<p>Andelen  äldre  i Sverige  ökar. Hos normalhörande  äldre människor  sker  det  en  förändring  i taluppfattningen som är en del av det naturliga åldrandet. Syftet med denna studie är att belysa det  biologiska  åldrandets  påverkan  på  den  åldrande  individens  taluppfattningsförmåga.  En systematisk  litteraturstudie  har  använts  som  metod.  Resultatet  från  övervägande  delen  av använda  artiklar  i  denna  studie  visar  att  normalhörande  äldre  har  sämre  taluppfattning  än normalhörande  yngre.  Den  försämrade  taluppfattningen  är  enligt  artiklarna  ett  resultat  av förändringar i det centrala hörselsystemet. Artiklarna pekar på att dessa förändringar beror på förändrad  lateralisering,  förlångsammad  kodning  av  talsignalen, minskad  nervaktivitet  eller förtvinade nerver i hörselkortex.</p>

<p>Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.</p><p>Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.</p>

No description available.