Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation. Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen. I tidigare forskning presenteras hur NPM påverkar olika delar i den offentliga sektorn, både i Sverige och internationellt. Studien har en kvalitativ ansats och insamlandet av det empiriska materialet har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplever att NPM påverkar verksamheterna samt arbetssituationen för enhetscheferna och verksamhetscheferna. Resultatet indikerar att svaren från informanterna är liknande kring hur NPM påverkar verksamheterna men att arbetssituationerna påverkas med vissa skillnader mellan verksamhetscheferna och enhetscheferna. Verksamheterna har påverkats genom att det blivit en uppdelning av organisationen i en så kallad beställar- samt utförardel och en större konkurrensutsättning på grund av privatiseringar. Gällande arbetssituationerna upplever enhetscheferna ett ökat ekonomiskt ansvar och fler arbetsuppgifter. Verksamhetscheferna upplever bland annat ett ökat arbete med mål- och resultatstyrning samt fler uppföljningar.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns några skillnader i arbetsmotivation mellan tillsvidareanställda och vikarier inom äldreomsorgen. Tanken var att ta reda på om personal med olika anställningsformer upplever sin arbetssituation på olika sätt och om detta i så fall påverkar deras arbetsmotivation. Data samlades in via en enkätundersökning som skickades ut till anställda inom äldreomsorgen i en mindre kommun i Dalarna. Antalet svarande blev 41 personer varav 26 med tillsvidareanställning och 15 med vikariat. Respondenterna fick uppskatta hur väl olika påståenden passade in på deras arbetssituation. Svaren analyserades med hjälp av medelvärdesanalyser och oberoende t-tester i IBM SPSS statistics. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader i arbetsmotivation mellan tillsvidareanställda och vikarier. För framtida studier rekommenderas en undersökning med större underlag för att kunna få ett reliabelt resultat. Studiens slutsats blir att det är viktigt att även de med tillfällig eller osäker anställning får känna en känsla av samhörighet och att balansen mellan krav, kontroll och stöd fungerar för alla oavsett anställningsform.

Bakgrund De äldre kommer att utgöra en allt större del av befolkningen, vilket kommer att öka behovet av äldreomsorg i samhället. Det kommer dock att bli svårt att rekrytera tillräckligt med personal för att personaltätheten inom äldreomsorgen inte ska minska i framtiden. Moderna arbetssätt och ny teknik kommer att behövas, och ett exempel på ny teknik som börjar komma inom äldreomsorgen är robotar av olika slag. Syfte Syftet var att undersöka kunskapsläget gällande äldre personers inställning till att vårdas av robotar inom äldreomsorgen. Metod En allmän litteraturöversikt har gjorts där 18 artiklar från databaserna Academic Search Elite, PsycInfo och PubMed inkluderades. Dessa har granskats och analyserats med en induktiv ansats för att besvara syftet. Resultat De äldres inställning till robotar skiljde sig åt ganska mycket. Många äldre kunde dock tänka sig att vårdas med robotar, om dessa kan hjälpa till i vardagen, låter den äldre känna sig mera självständig och kan bo kvar i hemmet ytterligare en tid. Många föredrar dock hellre mänsklig kontakt. Ibland kan en robot betraktas som en social varelse, och kan då vara ett sätt att minska den äldres ensamhet. Det är dock viktigt att de äldre är involverade vid införandet av robotar, så att de är införstådda med varför och delaktiga i när och hur införandet sker. Slutsats Både inställning och acceptans av robotar hos de äldre varierar, men många kan tänka sig robotar som en del av sin omsorg utan att det påverkar deras värdighet negativt. Respekt för den äldres val gällande införande av robotar är en del av en värdig omvårdnad. Mer forskning kommer dock att behövas i takt med att robotarna utvecklas och får mer avancerade funktioner. Med dagens teknologi är det tveksamt hur mycket robotar kan bidra till att kompensera för personalbristen. De enda funktioner bland dagens robotar som på allvar kan bidra till detta är kameraövervakning och fjärrkommunikation.

This report is the result of the digital survey conducted during the spring at Ekåsen's nursinghome in Bankeryd. The purpose of the survey has been to find out how the business can dealwith the major challenge in terms of language, digital maturity and lack of knowledge that iscurrently seen both at Ekåsen's nursing home, but also in elderly care in general throughout Sweden. With the help of the GAP model, which helps us find out the gap between the current situationand the dream situation, the answers to the survey have shown us that there are many areas inthe business that can be developed to save time, for example by moving tasks. That time could be used to allow those who have greater knowledge to work with the nursing interventions forwhich they have been trained. The respondents have given many good concrete suggestions for improving the business, wherethe main one has been the great need for training in both digitalization and languages. Despitea low response rate, the digital survey has given us good information where the answers indicatesaturation, as the answers are very similar to each other.Through the observation of the operations and the answers to the digital survey, we havedeveloped some proposals for the development of the business, where the most commonanswers to tasks that could free up time are taken into account. One example could be that a member of staff without education can take care of laundry, instead of one with education. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Äldreomsorgen är en viktig del av välfärdssystemet och är i fokus för samhällsdebatten. De frågor som är aktuella handlar om vårdkvalitén, tillgång till vård och omsorg, ekonomiska medel samt vård i framtiden med allt det innebär. Arbetsvillkoren inom vården anses vara mer påfrestande än inom andra sektorer av arbetslivet.Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vad som är viktigt för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett påfrestande arbete med äldre och huruvida de anställda motiveras av dessa faktorer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse hos anställda inom äldrevården ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-ställelse hos personal inom äldrevården? Finns det skillnader mellan anställda i privat respektive kommunal regi?För att få en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsställelse inom äldrevården valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad på en enkätundersökning. Jag utgår i min studie från Maslows behovspyramid och Alderfers ERG- teori.Enligt resultatet i min studie ligger arbetsmotivation generellt inom äldrevården på medelmåttlig nivå. Personalen känner inte direkt arbetsmissnöje och vantrivsel med sin situation, men arbetsgivare bör fokusera mer på fysisk och psykosocial arbetsmiljö, schema och återhämtning samt belöningar. En god stämning på arbetsplatsen, med trivsel med arbetskamraterna, är i den här undersökningen faktorer som har samband med arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. / Geriatric care is an important part of the welfare system and in focus for the community debate. Relevant issues are the quality of the care, access to care, economical means as well as care in the future with all its aspects. Work conditions are considered to be more stressing than other professions. The purpose of this study is to investigate and analyze crucial factors for the motivation and work satisfaction in a stressing work with elderly and whether the employees are motivated by these. Based on this purpose, the following questions were raised: How does motivation and work satisfaction for employees in geriatric care look like? Which factors have a connection to motivation and work satisfaction for employees in geriatric care? Are there any differences between employees in municipal and private sectors?I use a quantitative method, based on questionnaire to acquire a general picture of the factors for motivation and work satisfaction. I employ Maslow´s Hierarchy of Needs and Alderfer´s ERG-theory in my study.The result of my study reveals that the general work motivation within geriatric care is on a medial level. The employees do not sense any general dissatisfaction with the situation but the employers should increase focus on physical and psychosocial work environment, schedules and relaxation as well as rewards. A pleasant atmosphere and comfort between colleagues are factors, which are connected with work motivation and satisfaction.

Bakgrund: Malnutrition samt risken för malnutrition är vanligt förekommande inom den äldre populationen. Dock framkom det i tidigare forskning att det var ett nedprioriterat område trots det samband som fastslagits mellan malnutrition och skörhet hos äldre. Det sågs dessutom att risken för morbiditet och mortalitet hos äldre ökade vid nedsatt näringsstatus. I sjuksköterskan omvårdnadsansvar ingår identifiering av risker utifrån patientens problem och behov, samt att anpassa omvårdnaden för att förebygga ohälsa och främja hälsa. En kartläggning av omvårdnadsåtgärder för att motverka malnutritionens utbredning ansågs vara bidragande till förutsättningar till förbättrad omvårdnad och hälsa. Syfte: Syftet var att kartlägga omvårdnadsåtgärder vid malnutrition eller risk för malnutrition, hos patienter inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade 14 artiklar, varav 12 med kvantitativ ansats och 2 med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet påvisade att näringsbehandling innefattade flertalet aspekter, vilka var information och kunskap, näringsbehandlande omvårdnadsåtgärder, koststöd och miljöanpassning samt identifiering av bakomliggande faktorer. Tillsammans utgjorde dessa de omvårdnadsåtgärder med bevisad effekt som stod sjuksköterskor till förfogande. Slutsats: Flertalet omvårdnadsåtgärder hade påvisbar effekt på näringsstatusen hos äldre patienter, dock framkom ett behov av vidare forskning gällande patienters upplevelser av näringsbehandling för att säkerställa personcentrering av omvårdnaden.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar med demografiska förändringar vilket gör att det förväntas bli stor brist på behörig personal inom äldreomsorgen inom en snar framtid (SKR 2024), samtidigt som det är stor omsättning på enhetschefer inom äldreomsorgen (Socialstyrelsen 2021, ss.17, 19). Enhetscheferna är de som leder arbetet inom äldreomsorgen, och deras uppdrag är komplext på flera sätt, inte minst genom att de befinner sig i en mellanposition. Mot den bakgrunden utgår vi från ett chefsperspektiv i denna kvalitativa studie, där vi intervjuar nio enhetschefer inom kommunal äldreomsorg i tre olika kommuner. Våra frågor var öppna med förhoppningen om att de skulle leda in oss på nya perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar enhetscheferna upplever sig ha, om de upplevs tillräckliga för att göra ett bra jobb, samt ta reda på om, och i så fall hur, enhetscheferna själva önskar förändra deras chefsuppdrag, så att fler enhetschefer i äldreomsorgen väljer att stanna. De teoretiska ramverk vi använt oss av är Karaseks krav-kontroll-stödmodell, samt New Public Management (NPM) som i sig inte är en teori, men högst relevant för vår studie. När vi presenterar vårt resultat använder vi oss av citat från enhetscheferna för att styrka våra påståenden. Det framgår att samtliga respondenter upplever sig ha ett komplext uppdrag med stor variation på arbetsuppgifter. Upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna skiljde sig åt, där majoriteten upplevde att de inte har tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra jobb. Vi fick även till ny insikt i vårt resultat som vi själva inte efterfrågade. Flera respondenter talade om samverkan med myndighetsfunktionen och dess påverkan, vilket vi inte funnit i tidigare forskning. I diskussionen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till Krav-kontroll-stödmodellen, NPM, samt tidigare forskning. Vi diskuterar även vår valda metod, samt ger förslag på fortsatt forskning.