När vardagen blir till vetenskap, Vetenskapsrådet diarienr 2003-1283

The interest for voluntary services in elderly care has increased in recent years and some have claimed that new types have emerged within the field. What’s new with these types of services? This licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary services and local authority elderly care in Sweden. In order to understand the transition from the old to the new types of voluntary services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time. The results show that services such as social support to the elderly are in the process of being transferred from some of the local authority organizations to special elderly care hybrid organizations. These are run by local authority employees whose assignment is to organize and recruit members from both voluntary organizations in the social field and from volunteers who do not belong to these voluntary organizations. Social support services to the elderly thus tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore the results show that the government has great expectations for the healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of support. These expectations are based on a perception that the healthy elderly should take responsibility for their ageing and a conception about them risking becoming lonely and ill if they do not contribute by helping other elderly persons. / Denna rapport handlar om sociala frivilligorganisationer och äldreomsorg. Studien bygger på statligt offentligt utredningsmaterial, i huvudsak från 1950-talet fram till och med början av 2000-talet. Syftet är att förstå relationen mellan sociala frivilligorganisationer och kommunal äldreomsorg genom att dels studera statens ambitioner och idéer, dels hur organisationerna har samverkat över tid. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad som kännetecknar de nya frivillighetsformer som växer fram inom dagens äldreomsorg. Mairon Johansson är fil. mag. och lärare i socialt arbete vid Växjö universitet. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom äldreomsorgen i Skärholmens stadsdel tycker om individuell lönesättning. Genom en enkätundersökning med 94 respondenter fördelade på sjukhem och hemtjänst tog vi reda på i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesättning, vilka åsikter personalen har om individuell lönesättning, samt vad de tycker att individuell lönesättning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesättning var bristfälliga hos personalen.Individuell lönesättning passar i äldreomsorgen tyckte personalen men detta ansåg de har lett till en godtycklig och orättvis lönesättning. Personalen tyckte att lönen är viktig för motivationen. Resultatet visade även att en övervägande majoritet av all personal ansåg att det är möjligt att mäta vad var och en presterar på arbetet och att kunden var den som bäst kan bedöma deras arbetsprestation. Personalen på sjukhemmet hade större kunskap om individuell lönesättning och de var mer missnöjda med lönen än vad personalen i hemtjänsten var.

No description available.

Titel: Samverkan inom äldreomsorgen – Konstruktiva möten eller tråkiga måsten? År 2007 Antal sidor: 35 ________________________________________ Syftet med undersökningen var att undersöka om och hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen ger medarbetarna möjlighet att påverka sin arbetsplats och sin arbetssituation samt om det fanns områden inom samverkan som kunde förbättras. Ledarskapet på enheterna är så intimt förknippat med samverkan och medarbetarnas möjlighet till påverkan vilket gjort att även det har fått en roll i denna undersökning. Undersökningen, som bestod av riktade öppna intervjuer, genomfördes med sex respondenter som arbetade på tre olika arbetsplatser. Respondenterna var personer som arbetade i den direkta omvårdnaden som undersköterskor eller vårdbiträden. Arbetsplatserna var särskilda boenden inom äldreomsorgen i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet visade att de flesta respondenterna var nöjda med den samverkan som fanns på arbetsplatsen och att de kände att de hade möjlighet att kunna påverka både sin arbetsplats och sin arbetssituation. Det fanns brister och förbättringsområden inom samverkansarbetet, men på det stora hela så var medarbetarnas intryck positivt. En slutsats jag kan dra av denna undersökning är att samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen fungerar på ett för medarbetarna tillfredställande sätt. Det finns områden som kan och bör förbättras, framförallt när det gäller mer övergripande frågor i verksamheten, men överlag är de flesta medarbetarna nöjda med samverkan som den ser ut i dag.

Sammanfattning Syftet med den här studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal äldreomsorg ser på sin profession med tyngdpunkt på eget yrkesval, vad som får dem att stanna kvar, synen på yrkesrollen och vad som förväntas befrämja Studien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade att yttre omständigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med äldreomsorg.

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat. Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.

Äldreomsorgen är en domän som nyligen har börjat datoriseras och det saknas ritlinjer för hur datoriseringen ska utföras så att användarna accepterar det nya tekniska systemet som ett effektivt och användbart arbetsredskap. Detta examensarbete ska genom en kvalitativ ansats ta fram riktlinjer för datoriseringen av äldreomsorgen. Genom att integrera teorier on datorstött samarbete, datorisering, användbarhet och acceptans skapas en teoretisk referensram som förklarar hur nya riktlinjer för datorisering av äldreomsorgen bör utformas. De nya riktlinjerna tas fram genom en syntes av den teoretiska referensramen och en empirisk undersökning av äldreomsorgen. De två viktigaste riktlinjerna för en lyckad datorisering är att användarna är direkt involverade i hela datoriseringsprocessen och att användarna tydligt kan se vilken nytta de kommer att ha av det tekniska system som införs.

sammanfattning Bakgrund Genombrottsmetoden är en modell för förbättringsarbete som används inom bland annat äldreomsorgen. I stadsdelen Hässelby-Vällingby har metoden använts som en del i ett projekt för att förbättra kvaliteten på mat och måltider inom äldreomsorgen. Eftersom undernäring är vanligt förekommande hos äldre är det viktigt att utvärdera metoder som syftar till att förbättra matsituationen för de äldre. Förhoppningen är att denna studie kan öka kunskapen om hur personalen upplevt arbetet med metoden. Syfte Syftet med studien är att utforska personalens upplevelser av att arbeta med Genombrottsmetoden inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide. Analys utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Personalen har upplevt både fördelar och nackdelar med metoden. De har varit nöjda med lärandeseminarier som de upplevt gett både kunskap och motivation. De har också uppskattat stödet från chefer och ledare under arbetet med metoden. Vissa svårigheter har dock upplevts gällande tidsbrist och bristande motivation från övrig personal. Förändringar och förbättringar av matsituationen har uppstått som ett resultat av arbetet med metoden. Exempelvis har nya rutiner lett till ökad gemenskap, ökad valfrihet och förkortad nattfasta för vårdtagarna. Slutsats Personalen upplevde att Genombrottsmetoden var användbar och utvecklade deras arbetsätt. Det vore önskvärt att undersöka i vilken omfattning de äldres nutritionsstatus påverkas av Genombrottsmetodens förändringsarbete, eftersom det kan öka personalens motivation.  För att minska upplevda svårigheter med metoden är det viktigt att personalen får stöd och resurser från ledare och chefer. Det är också betydelsefullt att motivera övrig personal för att öka chansen för bestående förändringar.

Vår studie handlar om hur EU:s arbetstidsdirektiv har implementerats inom den svenska äldreomsorgen, sett ur enhetschefens perspektiv. Syftet med studien är att förstå vilken betydelse implementeringen haft och hur enhetschefen hanterat implementeringen i förhållande till information, delaktighet och förändringsvilja. Dessutom vill vi veta om enhetscheferna har uppmärksammat några konsekvenser för personal och omsorgstagare. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod och våra informanter är verksamma som enhetschefer inom äldreomsorgen, med inriktning särskilt boende. De resultat vi fått fram har analyserats utifrån modeller som tidigare använts inom implementeringsforskning. Som ytterligare redskap till analysen har vi också tittat på vilka olika sätt som anställda kan hantera organisationsförändringar. Resultat visar på flera motsägelser. Samtidigt som cheferna tycker att allt gått bra medger man att personalens villkor försämrats väsentligt. Direktivet har införts utan något tillskott av resurser vilket innebär sämre arbetstider och mer stress för personalen. Dessutom har personalens möjligheter till flexibilitet försvunnit - man kan inte längre byta turer som tidigare - samtidigt som chefernas yrkesroll alltjämt präglas av frihet och självständighet. En annan konsekvens är att kontinuiteten i bemanningen försämrats vilket torde påverka omsorgstagaren i viss mån. Detta har dock inte kunnat bekräftas. Då studien inte riktar sig mot arbetstagarens upplevelser av direktivet och dess konsekvenser, vill vi lyfta fram behovet av ytterligare forskning ur ett personalperspektiv.