Syftet med denna uppsats är att undersöka hur timanställda inom äldreomsorgen upplever sinarbetssituation och förhoppningen är att genererar en förståelse för hur det kan vara att arbetamed en ”a-typisk” anställning i ett emotionellt arbete. Studien baseras på 6 kvalitativasemistrukturerade intervjuer, varav fyra av dessa är intervjuer med timanställda, entillsvidareanställd samt en områdeschef inom äldreomsorgen. Dessa intervjuer har analyseratsmed hjälp av socialpsykologiska teorier så som Asplunds teori om social responsivitet,Collins interaktionsritualer, Hochschilds teori om emotionellt arbete, Hirdmans teori omgenussystemet och genuskontrakt samt Allvin m.fl. perspektiv på den nya arbetsmarknaden.

En studie av biståndshandläggarens dilemma vid ansökan om särskilt boende Syftet med denna C-uppsats har varit att få en ökad kunskap om hur biståndshandläggare utreder, bedömer och fattar beslut om särskilt boende. Mer specifikt syftar den även till att belysa den problematik som finns runt bedömningen av det sociala behovet respektive det tydligare medicinska behovet. Metodvalet har varit en kvalitativ ansats. Intervjuer har gjorts av fem biståndshandläggare. Jag har även försökt belysa de krav och förväntningar som ställs från samhällets sida på en biståndshandläggare genom att beskriva hur de kommunala riktlinjerna i förhållande till den mer generösa Socialtjänstlagen skiljer sig och att utifrån detta få förståelse för hur en del handläggare kan känna en viss ambivalens. Detta är något jag försöker beskriva i min uppsats och som även har stöd i tidigare forskning.

ABSTRACT   I denna studie undersöks hur vårdpersonal inom äldreomsorgen ser på och förhåller sig till döden, och om det kan kopplas till uppfattningar om religion. Vidare studeras om det finns några föreställningar kring tiden efter döden, inom denna yrkesdomän, samt om det förekommer några särskilda rutiner och ritualer kring döden på informanternas arbetsplatser. Underlaget för undersökningen är fyra kvalitativa intervjuer, utförda på vårdpersonal, vilka arbetar inom äldreomsorgen i Halmstad kommun. Resultatet bearbetas mot bakgrund av Ariès teori om människans förhållningssätt till döden, Max Webers och Bryan Wilsons sekulariseringsteorier samt mot bakgrund av Bells ritualteori. Resultatet visar att det inom äldreomsorgen finns en dubbel hållning till död och religion. Informanternas syn på döden kan ses stå i förbindelse med deras relation till religion.  Det förekommer även en rad särskilda rutiner och ritualer i anslutning till ett dödsfall, på de arbetsplatser som inkluderas i studien. Det görs dock ingen åtskillnad, av vårdpersonalen, mellan rutinhandlingar och ritualhandlingar.

The aim of this essay was to describe and interpret the managements and organizations impact regarding the caregivers working conditions. To examine this we used a qualitative method. We completed two group interviews and five individual interviews with a total of fifteen enrolled nurses that worked within elderly care. In our interviews we found that the enrolled nurses felt that the organizations economic interests collided with their personal values regarding good quality elderly care. We also found that the caregivers experienced that they had an impact on their working conditions and that their employer was the main reason for making it possible.

This two year master thesis reviews the possibilities for how public libraries and geriatric care can cooperate on a long-term basis. By using a project called Prosit the study shows which approaches and actions that worked in order to create this kind of successful collaboration, and which ones that didn't. The theoretical framework consists of the sociocultural perspective developed by psychologist Roger Säljö in meaning to emphasize how these two departments can learn from each other. The theory also underlines the fact that both public libraries and geriatric care can develop their own way of improving the elderly’s daily life by working together. The thesis method is qualitative and based on Virginia Braun and Victoria Clarke’s thematic analysis. It’s being used because it demonstrates the general themes in the research and also reflects the six counties’ different ways of working within the project. The thesis concludes that the sociocultural perspective of learning within a group could be applied while studying these counties’ different ways of collaboration. Public libraries and geriatric care could easily learn from each other by sharing their knowledge and experience in order to create this long-term interaction. The main themes found in the material were “communication”, “learning from each other” and “time”. Each county found their own individual way to deal with different problems that occurred during the project. As it turned out, it wasn’t easy to develop a functional cooperation that would satisfy both sides and keep it that way after the project ended. Instead of getting stuck in old routines, the public libraries and geriatric care had to rethink and come up with fresh approaches to improve the elderly services and work together.  The counties which managed to do so, are the ones with an effective teamwork even today. All public libraries could learn from the project by studying how they did, or didn’t, find ways to cooperate with the geriatric care. They can be inspired and get influences by how the six counties managed to learn within the group and see each other’s strengths and weaknesses.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.

SUMMARY   Aim: Dignity is a concept that is very central in the care of elderly in Sweden. Many studies have tried to define dignity but very few have focused on the deeper meaning of dignity. The aim of this study was to explore a deeper understanding of dignity by looking at the public documents which are the foundation of the national values of dignity in elderly care.   Methods: This study has used a qualitative approach while analyzing the documents. The documents were chosen through a strategic selection which resulted in five public documents, all of them related to dignity in some way. An own interpretation of discourse analysis was used as the method to analyze the empiric material. When studying the results we have weighed the analysis against a theory we believed best suited to the aim of the study.   Results: The study resulted in three types of themes. The first theme that was found showed that dignity could be constructed through a person’s identity whilst another showed a view on dignity as a human right. The third construed dignity in the interactions between the people who work with elderly and the elderly. In the discussion we conclude that the result may provide a deeper understanding of the view on dignity that is presented in the empiricism.   Keywords: Social constructionsim, dignity, elderly care / SAMMANFATTNING   Syfte: Värdighet är ett begrepp som är mycket centralt i vården av äldre i Sverige. Många studier har försökt att definiera värdighet men väldigt få har fokuserat på den djupare innebörden av värdighet. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse av värdighet genom att titta på offentliga handlingar som ligger till grund för de nationella värdegrunden inom äldreomsorgen i Sverige.   Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ ansats för att analysera de dokument som ligger till grund för studien. Dokumenten valdes ut genom ett strategiskt urval som resulterade i fem offentliga handlingar som alla berörde värdighet. En form av egentolkning inspirerad av diskursanalys, användes som metod för att analysera det empiriska materialet. När vi studerade resultaten använde vi oss den teori vi ansåg bäst lämpade för syftet med studien.   Resultat: Studien resulterade i tre typer av teman av sociala konstruktioner. Ett tema visade att värdighet konstruerades genom en persons identitet och människovärde medan en annan visade en syn på värdighet som en rättighet. I det tredje temat skapas värdighet i samspelet mellan de människor som arbetar med äldre och de äldre. I diskussionen kan vi dra slutsatsen att resultatet kan ge en djupare förståelse för synen på värdighet som presenteras i empirin.   Nyckelord: Socialkonstruktionism, värdighet, äldreomsorg

När vardagen blir till vetenskap, Vetenskapsrådet diarienr 2003-1283

Syftet  med  denna  studie  har  varit  att  skapa  en  fördjupad  förståelse  och  kunskap  gällande konflikthantering inom äldreomsorgen. Studien har  grundat sig i  medarbetarnas  upplevelser kring konflikthantering på deras arbetsplats. Studien kan möjligtvis användas av chefer/ledare inom äldreomsorgen för att kunna förbättra konflikthanteringen på arbetsplatsen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer av medarbetare i form av undersköterskor och vårdbiträden. Studiens respondenter har tidigare varit med om en konflikt eller konflikthantering inom äldreomsorgen. Vidare har en Interpretativ fenomenologisk ansats valts vid analys av intervjuerna. Resultatet visar att konflikter orsakas av arbetsuppgifter och arbetsfördelning som kan uppstå av otydliga, ogenomförda och orättvist fördelade arbetsuppgifter. Konflikter orsakas dessutom av  olika  personligheter  och  bakgrunder  hos  arbetskollegorna  på  arbetsplatsen.  Dessa  kan uppstå   då   olika   personligheter,   värderingar,   bakgrunder   och   beteenden   finns   bland arbetskollegorna  inom  äldreomsorgen.  Kommunikationsbrist  visade  sig  vara  den  största orsaken  till  att  konflikter  uppstår.  Det  kan  vara  på  grund  av  att  viktig  information  inte  nås fram    eller    tas    emot.    Samtliga    nämnda    orsaker    påverkar    arbetsmiljön    negativt. Konflikthanteringen    inom    äldreomsorgen    hanteras    destruktivt    enligt    majoriteten    av respondenterna. Detta påverkar medarbetarnas arbetsmiljö i form av minskad arbetslust och hälsa, som i sin tur kan påverka brukarnas tillvaro. Därför bör chefer/ledare ta mer ansvar och finnas   vid   behov   gällande   konflikthanteringen   inom   äldreomsorgen.   Ett   konstruktivt konflikthanteringssätt är av stor betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö, välbefinnande och trygghet.    Den    viktigaste    ledaregenskapen    enligt    medarbetarna    är    ett    pedagogiskt förhållningssätt. Detta leder till att medarbetarna kan utvecklas, lära sig, känna sig delaktiga och sträva mot ett gemensamt mål på arbetsplatsen.

Denna studie baseras på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer inom särskilt boende i äldreomsorgen. Studien har genomförts utifrån syftet att undersöka chefers attityder och värderingar till den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen och vad de anser om möjligheterna att genomdriva förändringar i linje med densammaIntervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. I analysen har även systemteori och organisationsteori använts som teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att kunskapen kring värdegrunden ansågs vara god. Inställningen till värdegrunden varierade men ett av de mest frekventa svaren var att det föreligger ett behov av en nationell värdegrund inom äldreomsorgen. Den ansågs även bland annat kunna kvalitetssäkra och utgöra ett påtryckningsmedel för förändring. Vad som även framkom i resultatet var att det ansågs föreligga vissa faktorer som antingen möjliggör eller hindrar implementering av den nationella värdegrunden. Hindren kunde med hjälp av systemteori kopplas till olika nivåer. Resultatet visade även att det ansågs ha genomförts förändringar i linje med värdegrunden. Dock poängterades även att det fanns vissa utvecklingsområden för förändring.Det råder brist på forskning kring den nationella värdegrundens inom äldreomsorgen och dess mottagande och effektivitet. Studien bör således endast ses som ett första nedslag i en lokal kontext.