<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Utvärdering av ett äldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocess</p><p>Författare: Emmy Johansson och Susanna Paulsson</p><p>Nyckelord: äldreomsorg, personal, vårdtagare, organisatoriska förändringar, konflikt, maktutövning och förändringsmotstånd.</p><p>Den här studien är baserad på ett uppdrag från en mindre kommun som efterfrågar en utvärderingen inom äldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvärderingen står ett äldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgått en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. Vårt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av såväl de materiella som de organisatoriska förändringarna samt identifiera om dessa omändringar har fått någon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville även utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i något avseende och i så fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, äldreomsorgs- och enhetschef har använts för att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar.</p><p>Det framkommer i studien att personalen har upplevt förändringsfasen som turbulent, omvälvande och långdragen. De har mött förändringar på många olika plan såväl materiella som organisatoriska vilka har fått både negativa och positiva effekter. Splittring av personalgrupper, meningsskiljaktigheter vad gäller utförandet av arbetsuppgifter och strider med ledningen om takliftar var faktorer som väckt starkast reaktioner och orsakat djupgående konflikter. Positiva intryck gavs beträffande lokalernas utformning samt den nya arbetsorganiseringen med arbete både i hemtjänst och på äldreboendet. De upplever idag att de nya lokalerna har förbättrat arbetsmiljön och bidragit till ett bra arbetsklimat. Genom vårt resultat har det varit möjligt att urskilja ett antal aspekter där ett annorlunda agerande från ledningens sida eventuellt kunnat minska konflikternas omfattning och bidragit till en smidigare förändringsprocess. I analysen av vårt empiriska material har vi utgått från organisationsteori och framförallt fokuserat på motstånd till förändring, maktutövning och konflikt.</p>

<p>Inom äldreomsorgen liksom socialt arbete i stort är män underrepresenterade. Vilka konsekvenser för denna underrepresentation med sig? Forskning inom området tyder på att män i minoritet tillskrivs egenskaper av stereotypisk manlig karaktär och därför skulle befinna sig på positioner i arbetslivet kanske just i egenskap av att vara män och inte på grund av individuell kompetens. Studien syftar att hypotespröva huruvida denna tillskrivning av stereotypa manliga egenskaper sker eller ej, samt om tillskrivningen sker på olika sätt av de personer som befinner sig i mannens omgivning. Studien har genomförts med hjälp av en enkät som lämnats ut till enhetschefer och personal inom äldreomsorgen i två medelstora kommuner i södra Sverige. Enkäten baserades på ett antal egenskaper som enligt tidigare forskning och genuslitteratur förknippas med manlighet. Studiens resultat visar att tillskrivningen av egenskaper sker utifrån individ och inte utifrån kön, således kan vi utifrån studien konstatera att män inte tillskrivs stereotypa manliga egenskaper inom äldreomsorgen.</p>

<p>Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod. För att analysera vårt resultat använde vi oss av Gary L Kreps teori om organisatorisk kommunikation. Utifrån denna teori har vi analyserat vårt resultat med hjälp av begreppen mellanmänsklig- och gruppkommunikation, information, feedback samt verbal- och ickeverbal kommunikation. Huvudresultatet visar vad organisatorisk kommunikation har för betydelse för enhetschefernas placering. Informanterna har liknande uppfattningar om vad som är för- och nackdelar med att sitta i nära anslutning eller på distans från personalgrupperna. Exempel på faktorer som har betydelse för konsekvenserna av enhetschefernas placering är frekventa spontana besök, tillgänglighet, personalgruppernas självständighet och ledarens roll.</p>

<p>In our paper we chose to study care management in the old age care. According to the law for the social services the needs of elderly should govern the assistance they are granted. But research has shown that municipal guidelines govern the assistance and that the elderly have to adjust their needs to them. Thus there is a discrepancy between law and practice. The aim of this study was to understand how care managers relate to municipal guidelines, laws and the requests of elderly when the application for assistance is established. We wanted to understand what strategies they use to deal with situations when the aforementioned factors are not consistent. The theoretical approaches we chose were Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The method we used was qualitative and consisted of six informal interviews made with care managers in the municipality of Växjö, Sweden. Based on our interviews we identified eight different themes: the availability of resources, directing conversations and the use of routines, legitimize decisions, legitimize through the possibility of entering an appeal, legitimize through constructing the client, the adaptation of the objectives to the possibilities to perform them, diminishing their capability and professionalism. Our conclusion was that the requests of elderly did govern their assistance, as long as they coincided with the municipal guidelines. If the requests fell outside the guidelines it often required medical or social reasons for granting them. The municipal guidelines were never abandoned to create a uniquely designed assistance.</p>

<p>Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas. När resultatet analyserats utifrån Lipskys teori om frontlinjebyråkraten samt Agevalls fyra grader av autonomi framkom dock att mellanchefernas handlingsutrymme i viss mån ändå är begränsas av budget, lagar och politiska riktlinjer. Resultaten i denna studie pekar vidare på att de nya managementidéerna i kombination med tydligare politiska mål bidrar till att mellancheferna i framtiden kan komma att förlora ännu mer av sitt handlingsutrymme och att mellanchefen kan vara på väg att bli en baklinjebyråkrat.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas från ledningens sida så kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis på teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rättvis och att konflikter kan få konsekvenser för hela organisationen. Studien är av kvalitativ design och är utförd inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och målsättning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering. Dessa faktorer kan vara till hjälp för organisationen att utveckla konflikthantering som ett verktyg på arbetsplatsen. Genom att använda sig av en konflikthanteringsmetod utifrån den ledarskapsstil man väljer att använda som chef, kan en rutin utvecklas kring konflikthantering på arbetsplatsen som integrerar medarbetarna. På detta sätt minimeras risken för att konflikter ska eskalera på arbetsplatsen och få förödande konsekvenser. / The aim of this study is to investigate factors which may be of importance to enable conflict management in daily work. We believe that if opportunities are created and initiatives taken by management, the organization will be able to develop in a positive direction. The study is partly based on theories about the importance of clear structure, seen by employees as fair and that conflicts can affect the entire organization. The study is made by a qualitative design and carried out in elderly care in a municipality in southern Sweden. The analysis shows that factors such as: clear working structure, shared vision and goal, education in conflict management, clear and open communication, make time for conflict management, be professional and neutral, and to take responsibility and show respect have a significant impact on conflict management. These factors can be of help for the organization to develop their conflict management as a tool in the workplace. By using a conflict management method based on the leadership style one chooses to use as a manager, then a routine can be developed around conflict management in the workplace that integrates employees. In this way minimizes the risk that conflicts will escalate in the workplace and have devastating consequences.

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete. Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet. Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete. Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter. Det finns också en ovisshet kring huruvida de beslut och handlingar som undersköterskorna utför gentemot de äldre är till de äldres fördel. Andra konstateranden som kunnat göras är att det föreligger en maktobalans i förhållandet mellan undersköterskorna och de boende samt att ökade resurser och större förståelse för undersköterskornas arbete är viktiga aspekter för att kunna tillhandahålla en god vård och omsorg för de äldre.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen. Ett problem är att det finns ofullständig kunskap om satsningarna leder till de förbättringar som avsetts. Syftet med studien är att beskriva första linje chefers uppfattning av satsningen på den Nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Som metod användes kvalitativa intervjuer av 6 första linjens chefer. De analyserades sedan enligt modell av Lundman och Hällgren Granheim (2012). I analysen framkom två kategorier och sju underkategorier. Resultatet visar att cheferna är positiva till satsningen men har bristande förutsättningar för utbildning och implementering. Diskussionen lyfter fram bristen på tid för implementering av värdegrunden i verksamheterna. Chefernas ansvar för implementeringen försvåras av tidsbrist när det gäller kunskapsinhämtning, både för cheferna själva men även i personalgrupperna. Konstaterandet att det fanns brister inom äldreomsorgen och att chefer behöver stöd för implementering, ledde till regeringens satsning på implementering av den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen. Trots detta så har första linje chefers förutsättningar för förändringsarbete inte ändrats.

The aim of this study is to examine how assisting nurses reflects and talks about physical restraint in dementia care in Sweden. This study is based on three focus group interviews with a total of 13 people working in the eldercare in Sweden. The theoretical framework is a conflict, created by Rosmari Eliasson, between seeing the older persons as a subject and an object and that the conflict doesn’t have a solution. My results show that there is a difficult area to work in which attempts to protect persons with impaired decision-making capacity from harming themselves or be harmed in any other way and at the same time respect the individual and his autonomy.  There is a thin line between on one had to harm someone and on the other hand to protect the elderly person. The staff that are working with the elderly people feel forced to use physical restraint as a way of harm reduction, but at the same time they are violating the elderly people’s autonomy. In many cases the physical restraint is justified as a protective measure and the staff doesn’t see the physical restraint as a way of restrict and constrain the elder person.