Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar de psykosociala arbetsvillkorenför personal inom äldreomsorg. Studien är en systematisk litteraturstudie som består av 14vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av innehållsanalys. Studiens resultatvisar på att samma faktorer kan agera som möjliggörare för positiva arbetsvillkoren eller riskeraatt bidra med negativa arbetsvillkor för personalen beroende på villkorens utformning ochexistens.

Bakgrunden till denna studie är ökningen av sjukskrivningar i Sverige på grund av psykisk ohälsa. Problemet härleds till arbetsmiljörelaterade orsaker där arbetsrelaterad stress är orsaken till över hälften av all sjukskrivning i Europeiska Unionen. Stress är inte bara en hälsorisk för individen utan medför även en ekonomisk börda för samhället. Inom sektor vård och omsorg har stress och ökad arbetsbelastning uppmärksammats som den största faktorn för sjukskrivning. Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av faktorerna krav, kontroll och stöd i relation till psykosocial arbetsmiljö och stress hos anställda undersköterskor inom äldreomsorgen. För att precisera syftet ämnade studien att besvara frågeställningen i vilken arbetssituation undersköterskorna befinner sig i utefter Karasek och Theorells (1990) modell. Den metod som använts för studien är en kvantitativ metod där data samlats in från en mellanstor kommun i Västra Götaland. Det empiriska resultatet visar att undersköterskorna upplever höga krav, litet kontrollutrymme samt högt socialt stöd. Undersköterskorna befinner sig i arbetssituationen spänt arbete, vilket är psykisk påfrestande för individen då hen inte har handlingsutrymme nog till att möta de höga kraven som ställs. Upplevelsen av det sociala stödet skiljer sig från tidigare studier, vilket har bidragit till slutsatsen att det sociala stödet inte kan analyseras fristående för att förstå den fulla kontexten av en arbetssituation. Tidigare forskning påvisar att det sociala stödet kan fungera som en slags försäkring mot arbetsrelaterad stress, föreliggande studie visar att arbetsrelaterad stress kan uppstå oavsett hög upplevelse av socialt stöd. Således visar studien att en kombination av krav, kontroll och stöd är väsentlig för att förstå en organisations psykosociala arbetsmiljö. / The background to this study is the increasing sick leave in Sweden due to mental illness. The problem derives from issues related to work environment and the fact that work-related stress causes more than 50 per cent of all sick leave in the European Union. Stress is not only an individual health problem but also an economic burden to society. Increased workload and stress haves been observed to be main reasons behind sick leave in the health- and social sector. This study examines nurses’ experiences in old age care. The focus is on demand, control and support in relation to psychosocial work environment and stress. The analysis draws on the model made by Karasek and Theorell (1990). The examination was performed on a municipality in Västra Götaland. A quantitative method based on questionnaires has been used to collect data. The empirical result shows that nurses experience high demands, low control and high social support. The nurses experience high strain which is mentally exhausting for the individual who cannot encounter the high demands because of the low acting space. The finding of high social support however separates from several previous studies and has led to the conclusion that social support cannot be analyzed detached from the other factors if the aim is to understand the full context of a work situation. Previous research has proved that social support works as an insurance against work-related stress; this study presents that work-related stress can arise regardless of nurses’ experience of high social support. Therefore the study demonstrates that a combination of demand, control and support is essential to the understanding of an organization’s psychosocial work environment.

Detta är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex manliga respondenter i åldern 23-45. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur manliga undersköterskor upplever könsskillnader och psykosociala faktorer inom äldreomsorgen. En kvalitativ design valdes framför en kvantitativ då vi även hade intresse att undersöka vad män värdesätter i sin yrkesroll, hur män upplever sin minoritet som undersköterska och hur män upplever psykosociala faktorer som samvetsstress och psykosocial stress. Vårt studieresultat visar att männen skiljer sig från den kvinnligt kodade normen vad gäller yrkesutövning och psykosociala faktorer. Resultatet visar även att det behövs fler män inom vården och att ytterligare forskning kring manliga undersköterskor anses vara optimalt för att kunna öka rekryterings möjligheterna av manliga undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom vår studie kunde vi finna stora brister i forskning kring psykosocial faktorer som behandlar män. Vi finner att ytterligare studier kring mäns psykosociala faktorer bör utövas genom observation då männen själva har svårt att identifiera sin egen psykosociala upplevelse. / This is a qualitative study conducted by semistructured interviews with six male respondents in ages of 23-45. The aim of the study is to increase the understanding of how male nurses experience gender differences and psychosocial factors in elderly care. A qualitative design was chosen instead of a quantitative because we also had an interest in investigating what men value in their professional role as a nurse in elderly care, how they experience their minority as male nurses and how men experience psychosocial factors such as stress of conscience and psychosocial stress. Our study results shows that men are different from the female coded norm in terms of professional role and psychosocial factors. The results also shows that more men in the elderly care are needed, and further research on male nurses is considered optimally in order to increase the recruitment opportunities of male nurses in the elderly care. Through our study, we found major lack in psychosocial research that is dealing with men's psychosocial factors. We find that further studies on men's psychosocial factors should be performed through observation because the male in our study find it difficult to identify their own psychosocial experiences.

När jag letade efter inspiration att skriva om äldreomsorgen hittade jag efter en tids sökande en kunskapslucka. Jag fann begreppet personcentrerad vård väldigt brett och omfattande, och blev förvånad när jag insåg att det inte fanns forskning som innefattar hemtjänsten inom äldreomsorgen. All kunskap jag hittade gällande äldre och personcentrerad vård handlade om äldre som bor i särskilda boenden eller äldre som har en demenssjukdom. Jag kunde inte hitta något som berörde äldre som inte har en demenssjukdom och som bor i ordinärt boende. Därför valde jag att med min uppsats belysa just detta område. För att genomföra min undersökning använde jag mig av en kvalitativ metod. Jag genomförde semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som arbetar i hemtjänst med personer som inte är har en demenssjukdom och bor i ordinärt boende. Den insamlade empirin analyserades sedan med hjälp av analysmetoden tematisering. I min undersökning kom jag fram till att det finns en hel del fördelar med att sträva efter en personcentrerad vård även i äldreomsorgens hemtjänst som berör personer som inte har en demenssjukdom och som bor i sitt ordinära boende. En personcentrerad vård möjliggör bland annat att de äldre i större utsträckning får behålla sitt självbestämmande, omsorgspersonalen upplever att de äldre är nöjda med den omvårdnad och service som ges vilket även innebär att omsorgspersonalen upplever tillfredsställelse i sitt arbete. Genomförandeplanerna som upprättas utifrån individens behov och önskemål är till stor hjälp vid strävan mot ett personcentrerat arbete då behov och önskemål konkretiseras. Det framkom även i min undersökning att det finns en del hinder för att möjliggöra genomförandet av en personcentrerad omvårdnad. Bland annat uttryckte mina respondenter att tidsaspekten är avgörande för arbetet, men även kollegornas värdegrunder och stöd från chefer kan vara ett hinder. Förutom detta är det även viktigt att organisationen styrs utifrån liknande mål och värderingar genom organisationens alla nivåer för att det ska vara möjligt att sträva mot en vård som är personcentrerad. / While I was searching for inspiration to write about the elderly care, I after a while found a gap of knowledge. I considered the concept ‘person-centered care’ to be comprehensive and ample, and therefore I was surprise to find an absence of research that involved the home care within the elderly care. All of the knowledge I found considering elderly people and person-centered care, involved elderly people who live in residential homes or elderly people diagnosed with dementia. I had trouble finding research that referred to elderly people who are not diagnosed with dementia and that live in ordinary accommodation. Therefore I decided to illustrate this area in my essay. To accomplish my investigation I utilized a qualitative method. I implemented semi structured interviews with caregivers that are working in home care with elders who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. I later on analyzed my empirical material using the analysis thematization. During my investigation I concluded that there are benefits regarding the aspiration for a person-centered care even within the home care of the elderly care that refer to people who are not diagnosed with dementia and who live in ordinary accommodations. A person-centered care creates possibilities for the elders to in a greater extent keep their self-determination, the caregivers experience a greater satisfaction among the elders regarding the care and service they are provided, which also means that the caregivers experience a greater satisfaction with the care and service they provide. The implementation plans that are prepared for the elders needs and requests, function as an instrument to concretize the needs and request, which enable an aspiration for person-centered care. As well as I found that there are benefits with a person-centered care, some obstacles emerged concerning the implementation of a person-centered care. Inter alia some of my respondents expressed that the aspect of time was crucial, but also the values among colleagues and the support from the manager can have an impact and be seen as an obstacle regarding the implementation of a person-centered care. Except for these obstacles it is also important that the layers of the organization strive for resembling goals and values to enable an aspiration for a person-centered care.

The purpose of this case study is to investigate how employees feel about working in an organization with a value foundation where there is a discrepancy between the value base and the employees' perceived reality of the workplace. The case study has been conducted with four semi-structured interviews of employees, all of whom work in the same business within the healthcare-concern Ambea, one of the market-leading private care companies in much of the Nordic region. To understand the phenomenon we have used the sociological concepts of alienation with the dimension meaninglessness, powerlessness, normlessness and alienation from oneself and identity of regulation. In the analysis we find that the employees use different strategies to counteract the feeling of alienation and different role conflicts. / Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur anställda upplever att det är att arbeta i en organisation där det finns en diskrepans mellan organisationens värdegrund och dess praktik.  Fallstudie har utförts med fyra semistrukturerade intervjuer av anställda som alla arbetar i samma verksamhet inom vård- och omsorgskoncernen Ambea, ett av de marknadsledande privata omsorgsföretagen i stora delar av norden.  För att förstå fenomenet används de sociologiska begreppen alienation med dimensionerna meningslöshet, maktlöshet, normlöshet och främlingsskapande från sig själv samt identitetsreglering. I analysen finner vi att de anställda använder olika strategier för att motverka känslan av alienation och olika rollkonflikter.

Äldreomsorg är en lagstyrd verksamhet där socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen lyfter fram de äldres delaktighet som en viktig grundprincip. Utgångspunkten är att äldre ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, känna sig trygga och känna välbefinnande.  För att nå dessa mål har de äldre bland annat rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:543).

Abstract Rätten till heltid inom äldreomsorgen en positiv utveckling för jämställdheten. Äldreomsorgen är ett kvinnodominerat yrke som är organiserat runt deltidstjänster. Arbetet med att strukturera ett schemasystem som fungerar för både organisationen och vårdarbetarna har visat sig vara svårt. Arbetstider och rutiner ställer höga krav på personalen som redan innan har haft en hög arbetsbelastning. Vi ville med vår studie undersöka hur förändringen har påverkat undersköterskors schema och hur det påverkar dem. Detta för att öka kunskapen om schemats betydelse för ett hållbart arbetsliv.    Studiens fokus var på de undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts, samtliga respondenter var kvinnor i olika åldrar. En tematisk analys användes för att analysera empirin. Resultatet visade att undersköterskor upplever systemet som tidskrävande, stressande och att det är kort framförhållning. Det de lyfter som positivt är att alla timmar är med på schemat. Det vi har kommit fram till i vår slutsats är att det är positivt att få alla arbetstimmar i schemat men det behövs en förändring och förbättring i det nuvarande schemasystemet för att förbättra personalens möjlighet till en hälsosam balans mellan arbete och privatliv.

Denna studies syfte är att genom en kvalitativ fenomenologisk ansats undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen och socialsekreterare inom relationsvåldsenheter på socialtjänsten arbetar med äldre kvinnor utsatta för partnervåld. Syftet är vidare att studera yrkesverksammas olika erfarenheter av hur stödet till äldre kvinnor utsatta för partnervåld utformas inom respektive enhet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex biståndshandläggare verksamma inom äldreomsorgen och tre socialsekreterare som arbetar med relationsvåld på socialtjänsten. Genom ett organisationsteoretiskt perspektiv, med centrala begrepp från teorier om organisationsstruktur och gräsrotsbyråkrati, har resultatet analyserats för att ge en större förståelse för kommunernas utredningar och hur insatser till våldsutsatta äldre kvinnor utformas. Det framkommer i studien att intervjupersonerna är verksamma i kommuner där arbetet fördelas genom specialiserade enheter för äldre och för våld. Det formella ansvaret för utredning och riskbedömning av våldet i undersökta kommuner ligger hos socialtjänstens enhet för relationsvåld. Organisationsstrukturens utformning kan påverka utredningsprocessen eftersom intervjupersonernas erfarenheter är att denna uppdelning kan ha betydelse för hur ärenden inkommer och kan hanteras i kommunerna. Enligt intervjuade biståndshandläggare och socialsekreterare är samverkan många gånger en förutsättning för att möjliggöra utredning och insatser vid våldsutsatthet. Insatserna är uppdelade mellan enheterna och behöver enligt intervjupersonernas erfarenhet ofta anpassas för att kunna vara ett stöd för kvinnor som är både äldre och utsatta för våld av en partner. Arbetet mot partnervåld har blivit ett aktuellt ämne i socialt arbete under covid-19-pandemin och meningen med denna studie är att ge större förståelse för kommunernas utredningsarbete och stödinsatser till äldre kvinnor utsatta för partnervåld.

No description available.

SAMMANFATTNING Palliativ vård omfattar idag även andra sammanhang än hospicevård och vård för människor med cancersjukdom. Hospicevård har länge varit synonymt med vård i livets slut- palliativ vård och idag gör den palliativa vårdfilsofin sig gällande även för äldre människor inom kommunal omsorg. På en korttidsavdelning har patienterna många olika behov av omvårdnad och åtgärder relaterat till diagnos. När det finns avsedda platser för vård i livets slut, innebär det att omvårdnadspersonalen även ska arbeta utifrån en palliativ värdegrund. Omvårdnadspersonalen arbetar således i ett sammanhang med mångskiftande omvårdnadsåtgärder och behov. Studiens syfte varatt beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en korttidsavdelning. En empirisk studie med kvalitativ ansats, vilken genomfördes med semistruktureradintervju i fokusgrupp. I studien deltog sex omvårdnadspersonalvilkaarbetade på en korttidsavdelning på ett vård-och omsorgsboende. Korttidsavdelningen deltog i ett projektmed platser för svårt sjuka äldre, med syfteatt vårda i livets slutskede.Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori, två kategorier och fem underkategorier. Resultatetvisade att ett blandat patientklientelpå samma avdelning skapade en komplex arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Ständiga växlingar av förhållningssätt, mellan patienter som vårdades i livets slutskede och patienter som vårdades på korttidsplats påverkade arbetsmiljön. Vidare framkomomvårdnadspersonalens synsätt, känslor och strategier i samband med vård av patienter ilivets slutskede. Studien visade omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda svårt sjuka äldre i livets slutskede på en korttidsavdelning, samtidigt med andra patientklientel på avdelningen. Erfarenheterna visadeattständiga prioriteringar mellan olika patientklientel medförde att omvårdnadspersonalen upplevde känslor av otillräcklighet. Känslor av otillräcklighet var även ett skäl till att de inte ansåg sig uppfylla god vård i livets slutskede. Trots detta,visade det sig att studiens deltagare trivdes med sitt arbete på korttidsavdelningen. De fann det utmanande och intressant och att byta avdelning var inte ett alternativ för någon av deltagarna.Studiens resultat visar att det finns behov av att förbättra förutsättningarna för att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede i äldreomsorg.Detta är en viktig aspekt, utifrån möjligheten att kunna tillgodose god palliativ vård utifrån gällandenationella riktlinjer. Dock är intentionen med att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede, värd att begrunda.