This study is based on interviews with four managers in public elderly care and four managers in private elderly care. The aim of this paper is to examine how these managers are experiencing their leadership in relation to conflict management, and if the managers leadership differs depending on private or public elderly care. Leadership and conflict management are theories that have been used in order to analyze the empirical findings. Previous research that has been used in the study concerns “leadership/leadership styles”, “conflict management”, “to be active in the private/public elderly care”. Social workers often choose to work as a manager in private and public elderly care. The work as a manager is demanding with pressure from several/different parties and the manager faces new challenges. Conflicts are one challenge that mangers faces, and conflicts can be a sensitive topic. The study deals with the complexity that managers in the private and public elderly care faces, mainly based on the leadership role in conflict management. The results show that the interviewees leadership in this study, for the most part can be linked to the situational leadership style, which means that managers believe that leadership adapts to any situation that arises. They also experienced that the private elderly care has higher demands and that there is a bigger responsibility on the individual manger than it is in the public elderly care. There are many different support functions in the public elderly care that managers have the opportunity to take help from daily, that opportunity does not exist in private elderly care.

Syfte Denna studie syftar till att bringa mer kunskap kring hur managementkonceptanvänds inom privat äldreomsorg för att hantera de aspekter av sektornsregelmiljö som berör kvalitetsarbete. Teori: Analys och tolkningar vilar på grunderna inom nyinstitutionell teori samt vidaredess skandinaviska inriktning, särskilt vad avser översättning avmanagementkoncept. Vidare tar studien hänsyn till tidigare forskning kringimplementering av Total Quality Management, såväl som konceptetshuvudsakliga egenskaper. Empiri: Kvalitetsbokslut publicerade av Vardaga respektive Attendo tre år i följd, samtSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011: 9 Ledningssystemför systematiskt kvalitetsarbete, utgör undersökningens empiriska material. Slutsats: Regelmiljöns utformning gör tillämpning av Total Quality Managementpraktikerofrånkomligt inom äldreomsorgen. Det är vidare uppseendeväckandehur observerade företag utöver att enbart implementera TQM, även använderretorisk kommunikation som syftar till att legitimera praktikerna, sannolikt förbåde interna och externa ändamål. Vid sidan av TQM-retoriken, uttryckerföretagen även en annan inställning gentemot kvalitet, som snarare betonarvikten av professionell kunskap samt till viss del även problematiserarkvalitetsmätning. Detta indikerar möjlig översättning av kvalitetsbegreppet ochdess innebörd, ej helt osannolikt med syfte att hantera den problematik somframförts av TQM-kritiker. / Purpose: The study aims at bringing about more knowledge regarding the role played by management concepts within private elderly care, in handling the aspect of its regulatory environment concerning quality work. Theory: The analysis and interpretations rest upon the basis of neo institutional theory and furthermore its Scandinavian branch, mainly concerning the issue of translation of management concepts. Further, the study takes into account, previous research on implementation of Total Quality Management as well as main features of the concept. Data: Annual quality reports published by Vardaga and Attendo for three consecutive years were reviewed, as well as the regulations and guidelines SOSFS: 2011: 9 Management system for systematic quality work imposed by The National Board of Health and Welfare. Conclusion: The design of the regulatory environment makes application of Total Quality Management practices inevitable in the elderly care sector. Striking, is however how both companies more than just implementing the TQM, additionally are using rhetoric seeking to legitimize the practices, possibly in order to gain internal and/or external recognition. Alongside TQM rhetoric, the two companies also express a different approach towards quality, emphasising the importance of professional knowledge as well as suggesting quality can be hard to measure accurately. This indicates possible translation of the quality term and its meaning, possibly for solving issues presented by TQM critics.

Statistik visar att det saknas riktlinjer eller strategier inom många av Sveriges kommuner för hantering av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Studier pekar på att det finns ett ökat behov av forskning, kunskap och utbildning för biståndshandläggare och vårdpersonal som arbetar med äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem i Sverige. I syfte att belysa detta, genomfördes en enkätundersökning riktad till alla biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Jönköpings läns 13 kommuner för att undersöka deras upplevelse av den eventuella bristen och behovet av riktlinjer och stöd samt eventuella skillnader i handläggning av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Denna kvantitativa studie baseras på enkätsvar från 57 biståndshandläggare som deltog i studien. Data har analyserats genom rangkorrelationsanalys och jämförande analys för att undersöka eventuella samband och för att möjliggöra en kartläggning av biståndshandläggarnas upplevelser. Resultatet visar att övervägande delen av respondenterna upplever att det inte finns riktlinjer för hanterande av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem och att biståndshandläggarna generellt vill ha mer utbildning och kunskap inom området från kommunerna. Resultatet synliggör även att biståndshandläggarna i stort sett hanterar dessa ärenden på ett liknande oavsett bakgrundsfaktorer. / Statistics shows that guidelines or strategies are missing within several municipalities in Sweden concerning handling cases with elderly people with abuse or addiction problem. Research points at an increased need of studies, knowledge and education for social workers and caregivers who’s working with elderly people with abuse or addiction problem in Sweden. In order to illustrate this, a survey was handed out to all the social workers working with elderly people in the 13 municipalities in Jönköping County to examine their experience and possible lack and need of guidelines and support concerning cases with elderly people with abuse or addiction problem. Possible differences were also examined regarding how the social workers handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem. This quantitative research is based on responses from 57 social workers, participating in the survey. Data has been analysed through correlation analysis and comparative analysis to examine possible connections and enable to create a map of the survey.The result shows that the majority of the respondents experience that there are no guidelines regarding how the social workers should handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem and that the social workers in general want more education and knowledge about the subject from the municipalities. The result also reveals that the social workers mostly handle this kind of cases in a similar way regardless of background factors.

Job Crafting (JC) är en teori om hur anställda aktivt formar sina jobb. I denna tvärsnittsstudie undersöktes hur 530 anställda och chefer i svensk och spansk äldreomsorg skattade JC. Syftet var att undersöka hur land, position och JC kunde predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. JC mättes med Job Crafting Questionnaire, JCQ. Variablernas relation analyserades med multipel hierarkisk regressionsanalys. Huvudresultaten visade att variabelmodellen i viss mån predicerade psykisk hälsa och vårdkvalitet. Land gav högst grad av utfall. De svenska skattningarna visade lägre psykisk hälsa och vårdkvalitet än de spanska. Fler studier kan ge förståelse skillnaderna mellan länderna som framkom. För kunskap om JC behövs longitudinella studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Det kan visa sätt att hantera europeisk äldreomsorgs framtida rekryteringsbehov och arbetsvillkor.

Det svenska välfärdssamhället har sedan länge värnat om alla likas rätt att få sina levnadsbehov tillgodosedda. I de fall där äldre blivit inkapabla att själva ta hand om sina behov kan plats till särskilt boende sökas där den äldre får assistans i sin livsföring. Biståndsansökningar till dessa boenden hanteras av kommunala tjänstemän och ska enligt lag hanteras lika för alla, oavsett kommunal utförare.Studien undersöker och analyserar huruvida det råder skillnader mellan större kommuner i Sverige vad gäller planering av- och placering till särskilt boende.Slutsatsen är att skillnader föreligger då vissa kommunerna utformat en reaktiv strategi där en uppbyggnad av ej verkställda beslut rättas till i efterhand och som inte tar hänsyn till behov utan endast ålder. De kommuner som lyckats väga in hälsa och behov i sin planering och i förväg försökt skatta den framtida efterfrågan på särskilt boende har lyckats bättre. Studiens resultat är att det råder kommunala skillnader kopplade till planering och placering till särskilda boende / The swedish welfare state has a history of equal rights for living needs. In cases whereolder people become incapable to take care of their needs, there are specialaccommodations where the elderly can receive all forms of assistance. Theapplication to these special accommodations are managed by the municipal officialsand must be handled equal by law, regardless of local performers.This study examines and analyzes whether there are differences between the largermunicipalities in Sweden in terms of planning and placement to specialaccommodations.The conclusion is that differences exist because some municipalities have designed areactive strategy in which a buildup of unexecuted decisions has to be correctedretrospectively and does not take needs but age into to account. The municipalitiesthat managed to weigh health and needs in their planning and tried to estimate thefuture in advance regarding demand for special accommodations has been moresuccessful. The result of this study is that there are municipal differences in planningand placement for special accommodations

Bakgrund: Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste infektionerna hos äldre kvinnor. Escherichia coli (E-coli) är den vanligaste bakterien vid UVI. Äldre kvinnor lider när de är drabbade av UVI och det är sjuksköterskans uppgift att bland annat förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att beskriva riskfaktorer och förebyggande omvårdnadsåtgärder mot UVI hos äldre kvinnor. Metod: Litteraturstudie, med databassökning genom databaser speciellt inriktade på vård och omvårdnad, CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE och Medline. 15 artiklar har använts till resultatet. Resultat: Recidiverande UVI, diabetes, urininkontinens, smittspridning och förstoppning är riskfaktorer att drabbas av UVI. God hygien och regelbunden tillförsel av vätska ses som god evidensbaserad omvårdnadsåtgärd mot UVI. Ökad tillförsel av vätska förkastas, Tranbärstillägg behöver ytterligare forskning. Slutsats. Hög hygieniskstandard genom de basala hygienrutinerna är en viktig förebyggande åtgärd mot UVI. / Background: Urinary tract infection (UTI) is one of the most common infections for elderly women. Escherichia coli (E-coli) is the most commonly found bacteria when screening for UTI. Older women suffer when they have UTI and it’s up to the nurse to prevent sickness and to ease the pain. Aim: To describe risk factors and nursing care prevention against UTI for elderly women. Method: Based on science articles received from databases specified on care and nurse caring. CINAHL, PubMed, WEB OF SCIENCE and Medline. 15 articles is used for the results. Results: A prior history of UTI, diabetic, urinary incontinence, and constipation is risk factors to developed UTI. High hygienic standard is a good prevention against UTI. Regular infusion of liquid is good prevention to not develop UTI. Cranberry for prevention against UTI needs further research. Conclusion High hygienic standard through basic hygiene is an important prevention against UTI.

Samtidigt som antalet äldre med stora omsorgsbehov ökar, har äldreomsorgen rekryteringsproblem och hög personalomsättning, vilket är en utmaning för samhället. Att uppleva tillfredsställelse i arbetet har visat sig kunna minska personalomsättningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur undersköterskor upplever sitt arbete i äldreomsorgen samt vad som ger tillfredsställelse respektive skapar otillfredsställelse i arbetet. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med undersköterskor (n=6). Resultaten analyserades hermeneutiskt och utifrån Herzbergs tvåfaktorsteori samt Antonovskys teori om KASAM. Undersköterskorna i vår studie upplevde sig generellt tillfredsställda med sitt arbete. Resultatet visar att en viktig faktor som gav förutsättningar till arbetstillfredsställelse var goda mellanmänskliga relationer. Otillfredsställelse i arbetet skapades framförallt av bristande tid att utföra arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt. Vi argumenterar för att vårt resultat kan ge en vägledning till vad som ger tillfredställelse respektive skapar otillfredsställelse för undersköterskor i äldreomsorgen och därigenom bidra med kunskap till äldreomsorgen. / The number of older people with major care-needs increase, at the same time as elder care has problems with recruitment and high staff turnover. This is a challenge for society. Satisfaction at work has been shown to reduce staff turnover. The purpose of this study is to examine how nurse assistants perceive their work in elder care, and what creates satisfaction and dissatisfaction at work. The results, based on interviews with nurse assistants (n=6) analyzed hermeneutically using Herzberg’s two-factor theory and Antonovsky’s sense of coherence theory showed that most nurse assistants felt generally satisfied with their work. The result shows that an important factor giving the conditions for work satisfaction was good human interpersonal relationships. Dissatisfaction at work was mainly due to the lack of time to fulfill work tasks to a satisfactory level. We argue that our results can provide guidance to reasons for satisfaction and dissatisfaction for nurse assistants in elderly care and contribute to important knowledge to elder care.

Syftet med denna uppsats var att genom ett salutogent perspektiv få en ökad förståelse för, inom äldreomsorgen verksamma, biståndshandläggares arbetssituation samt att undersöka vad som kan bidra till att biståndshandläggares arbetssituation upplevs som lättare och mindre påfrestande. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer där sex biståndshandläggare verksamma i Värmland har intervjuats. Intervjuerna analyserades genom teman ur KASAM och resulterade i kategorier under varje tema. Under temat begriplighet framkom att biståndshandläggare får stöd från sina kollegor men att de också önskar att det fanns mer resurser för handledning. Biståndshandläggare utför mer än vad som ingår i arbetsbeskrivningen. Under temat hanterbarhet framgår att hög arbetsbelastning hanteras genom att biståndshandläggarna måste planera, strukturera och prioritera. Kollegornas stöd gör arbetet lättare att hantera då de genom att prata med varandra bearbetar känslomässigt påfrestande delar av arbetet. De uttryckte olika behov av att reflektera över sitt arbete. Biståndshandläggare har en stor frihet att planera sin egen arbetsdag och de samverkar med andra professioner. Under temat meningsfullhet framgår att biståndshandläggare finner mening i att göra skillnad för den enskilde. Vårt resultat visar att biståndshandläggarna är utsatta för stress i sitt arbete och att de också har förmåga att möta stressen, men förmågan att möta stressen minskar när arbetsbelastningen blir för hög. / The purpose of this paper was to, by using a salutogenic perspective, achieve a better understanding of eldercare, care managers’ work situation and to explore which factors contribute to the administrator's job situation being experienced as easier and less stressful. The method used were qualitative interviews where six care managers active in Värmland were interviewed. The interviews were analyzed by themes from the Sence Of Coherense and led to categories under each theme. Under the theme comprehensibility was found that care managers receive support from their colleagues but they wish for more resources for professional guidance counselling. Care managers perform more duties than what is included in their job description. Under the theme manageability it shows how administrators have to manage their, high workloads by planning, structurizing and prioritizing. The work is easier to handle when they recieve support from colleagues by talking to each other about strenuous parts of the work. They expressed different needs to reflect on their work. Care managers have a freedom to plan their own and they do collaborate and interact with other professionals. Under the theme meaningfulness the results show that care managers find meaning when they make a difference for their clients. Our results show that care managers are exposed to stress in their work and that they have their own resources cope with. The ability to handle stress is reduced when they feel that the work load is too high.

Elderly care and its first-line managers are an essential part of social work. As the demographic changes since the demands for efficiency in elderly care are increasing. The profession of the first-line managers is complex. They need to make well-balanced priorities for the good of the organizations and the wellbeing of patients and employees. Based on that our study aims at increasing the knowledge about how first-line managers of elderly care experience and handle their profession. Furthermore the study aims to explore how support around first-line managers can look like and how they achieve balance between their profession and private life. To answer the aim of the study six semi-structured interviews were performed with first-line managers, who are active in elderly care, equally many men as women. The first-line managers are active in publicly organized elderly care in three municipalities in southern Sweden. The results show that the first-line managers experience of their profession is positive, all of them experiencing a meaningfulness. However, the results show that the first-line managers are experiencing demands of availability and the management position in itself implies an exposure. Based on this study, we can conclude that the six first-line managers included in this study perceive their profession as stimulating and meaningful, which is also in line with previous research. Only two of six first-line managers have negative experiences related to their profession. The first-line managers use both work experience as well as a functioning support structure to handle the demands and expectations. In order to achieve a balance between profession and private life the professional distance to their employees is crucial.

<p>Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt. Samtidigt uppmärksammas en komplex situation, då männen åt ena sidan inte ser någon skillnad på sig själva gentemot sina kvinnliga kollegor arbetsplatsen, men samtidigt visar resultaten finns en tydlig skiljelinje mellan männen och kvinnorna.</p><p>Det framgår av resultaten att såväl kvinnorna som männen själva är delaktiga i och intresserade av att skapa denna gräns. Männen ser sig själva som skapare av kontroll och ordning, men generaliseras lätt till ”lyftkranar”, eller ”tekniska experter”. Studien visar även på att männen kan uppleva utanförskap, men att detta i viss mån är självvalt. Samtidigt tycks männen uppskatta särartspositionen, då de inte önskar fler manliga kollegor. Resultaten visar att relationen och förhållningssättet gentemot manliga kollegor kan vara väl så komplicerat som med kvinnliga kollegor.</p>