I och med den stora personalomsättningen inom välfärdsjobben i offentlig sektor (SKL, 2018) är studiens syfte att ta reda på om upplevelsen av, samt förutsättningarna för, medarbetarinflytande bland undersköterskor inom kommunal äldreomsorg har någon inverkan på deras intentioner att stanna i organisationen. Studien utgår från en kvalitativ intervjustudie. Studiens resultat visar på att majoriteten av undersköterskorna upplever en känsla av medarbetarinflytande, samt goda förutsättningarna till det. Hälften av undersköterskorna upplever att tilldelat ansvar samt möjligheten att föra sin talan till sin chef, vilka tillhör förut­sättningarna till medarbetarinflytande, har en inverkan på viljan att stanna kvar. Utifrån studiens slutsats är det viktigt att verksamhetschefer främjar tillit via kommunikation samt utdelning av ansvar till sina medarbetare. De största motivationsfaktorerna för medarbetare att stanna kvar i en organisation är det ömsesidiga ansvaret med chefen samt de sociala interaktionerna med vårdtagare och kollegor.

Syfte med studien är att undersöka hur det sociala stödet upplevs av verksamhetschefer i den privata äldreomsorgen och om stödet har betydelse för att bibehålla ett hållbart arbetsliv.Studien undersöker vilken typ av socialt stöd och från vem som verksamhetscheferna upplever att de får stöd ifrån.Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem verksamhetschefer som arbetar på olika äldreboenden inom samma organisation. I intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide för att få en större förståelse. Teoretiska perspektiv som används i studien är krav-kontroll-stöd och James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd.I huvudresultat framkommer det att verksamhetscheferna upplever att socialt stöd har stor betydelse för att kunna ha ett hållbart arbetsliv som chef. Cheferna uppger att deras sociala stöd främst kommer från regionchef, HR-center, kollegor, gruppchefer och medarbetare.Stödet som verksamhetscheferna får är främst ett värderande och informativt stöd. Generellt upplevs stödet bra men brister finns ibland i det emotionella och värderande stödet. Resultatet av vår studie konfirmerar vad tidigare forskning säger, vilket är att socialt stöd har stor betydelse för att chefer ska kunna bibehålla ett hållbart arbetsliv och att hälsan kan påverkas positivt av socialt stöd.

Äldreomsorgen har länge varit reglerad av marknadsstyrning och ekonomiska vinster där effektivitet utgör en kärna. En följd av detta beskrivs bland annat vara nedskärningar och minskade resurser. Detta trots att befolkningsgruppen äldre blir allt större. Hur detta påverkar individer beroende av denna välfärd anses därför angeläget att beforska. Syftet med denna studie var att få en djupare kunskap och förståelse om hur äldre upplever att viktiga behov för ett gott åldrande blir tillfredsställda i särskild boendeform, samt vad dessa behov har för betydelse för välmående. Resultatet baserar sig på fyra semistrukturerade intervjuer som genom kvalitativ innehållsanalys bearbetats. Genomgående i studien har tidigare forskning av området samt teoretiska perspektiv så som aktivitetsteori, disengagemangsteori och socialgerontologi präglat tolkningen av resultatet. Av resultatet framgår att äldre boende på särskilt boende överlag är nöjda och att upplevelsen av tillfredsställelse gällande viktiga behov är relativt god. De sociala behoven har i studien beskrivits som det mest essentiella. / <p>2019-01-15</p>

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård. Vi anser det betydelsefullt att utforska vilken betydelse distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap har vid samarbetet med vårdpersonal. Syftet med uppsatsen är att synliggöra distriktssköterskans/ sjuksköterskans arbetsledning av vårdpersonal inom kommunal hälso- och sjukvård. Denna litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt från 13 vetenskapliga artiklar och övrig litteratur inom valt ämnesområde. Datamaterialet har granskats utifrån en kvalitativ innehållsanalys samt kategoriserats. Distriktssköterskans/ sjuksköterskans ledarskap avspeglar samarbetet med vårdpersonalen. Ett starkt ledarskap är viktigt för utvecklandet av ett gott samspel och samarbete mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal. Återkommande faktorer med betydelse för ledarskapets inverkan på samspelet med vårdpersonal visade sig vara ledarskapsroll, kommunikation, teamarbete och utbildning. En öppen och klar kommunikation med regelbunden återkoppling mellan distriktssköterskan/ sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kopplas till framgångrika prestationer. I ett välfungerande teamarbete där distriktssköterskan/ sjuksköterskan har förmåga att motivera vårdteamet genom kompetensutveckling, uppmuntran till egna initiativ, samt delgivande av gemensamma mål och visioner stärks teamet. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Sedan slutet av 1980-talet har den svenska välfärden implementerat en förvaltningspolitisk doktrin om styrning- och ledning lånade från det privata näringslivet. Till dessa idéer räknas bland annat mål-och resultatstyrning, konkurrensutsättning, beställar- och utförarmodeller och kundvalsmodeller. Målet med dessa reformer kan sägas ha varit att öka effektivitet och kvalitet. Dessa förändringar som beskrivits utgör en del i en reformvåg som går att observera i flera länder och har inom forskningen med ett samlingsnamn kallats för New Public Management (NPM). Uppsatsens syfte är att undersöka hur reformer och idéer inspirerade av NPM påverkar enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen och deras arbetssituation. Uppsatsens empiri utgörs av fem kvalitativa intervjuer med enhetschefer i den kommunalt drivna äldreomsorgen i en svensk kommun. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enhetscheferna upplever en rad centrala NPM-inspirerade reformer som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade enhetscheferna beskrev ett decentraliserat budgetansvar, mål- och resultatstyrning inom kommunens äldreomsorg samt fokus på efterkontroll, vilket har lett till mer administrativa arbetsuppgifter. Dessutom visar uppsatsens resultat att de intervjuade enhetscheferna hade en delvis positiv bild av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen. Visserligen visar uppsatsen att förutsättningar för konkurrens mellan privata och kommunala utförare uppfattades vara orättvis. Men alla de intervjuade enhetscheferna menade samtidigt att konkurrens eventuellt kunde bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgens verksamheter.

The life expectancy in Sweden is higher than ever, and the share of the population that is over 65 years old is steadily increasing. Also on the rise in Sweden is the number of persons over 65 years old that abuse alcohol. To handle this growing problem the authorities of Sweden need to cooperate efficiently. This paper aims to study how social workers within the social services and the elder care in the two municipalities Botkyrka and Haninge experience cooperation inbetween their organisations, and what they experience to be the key elements to succesful cooperation. Axelsson and Axelssons theoretical model of cooperation, coupled with previous studies are used to formulate themes which in turn are used for a thematic analysis of the gathered empirical data consisting of 12 interviews. The results indicate that Botkyrkas social workers experience a lower amount of cooperation than Haninges and that communication, information, distinct rules and a sufficient, common budget are the key elements to succesful cooperation. / Livslängden i Sverige är högre än någonsin, och andelen av befolkningen som är över 65 år ökar stadigt. Antalet personer över 65 år som missbrukar alkohol stiger även det i Sverige. För att hantera detta växande problem måste Sveriges myndigheter samarbeta effektivt. Syftet med denna uppsats är att studera hur socialarbetare inom socialtjänsten och äldrevården i de två kommunerna Botkyrka och Haninge upplever samarbete mellan sina förvaltningar och vad de upplever vara de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete. Axelsson och Axelssons teoretiska samverkansmodell kombinerad med tidigare forskning används för att formulera teman som i sin tur används för en tematisk analys av de samlade empiriska data som består av 12 intervjuer. Resultaten tyder på att Botkyrkas socialarbetare upplever mindre samverkan än Haninges och att kommunikation, information, tydliga regler och en tillräcklig gemensam budget är de viktigaste förutsättningarna för framgångsrik samverkan.

<p>The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion?</p><p>The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av ett datoriserat kvalitetssäkringssystem. Vi var intresserade av hemtjänstpersonalens kunskaper om kvalitetssäkringssystemet samt vad systemet hade åstadkommit. En del studier i tidigare forskning lyfte fram frågan om kvalitet kan mätas med användning av ny teknik. Andra studier hade visioner om att den nya tekniken skulle kunna förändra, utveckla och förbättra äldreomsorgen. En kvantitativ metod användes med enkätformulär. Studien var begränsad till ett datoriserat kvalitetssäkringssystem/Smith-systemet. I undersökningen ingick 71 hemtjänstpersonal från tre olika län. Resultatet prövades utifrån ett kvalitetsperspektiv där TQM-teorin samt Argyris teori om organisatorisk lärande ingick. Resultatet visade att majoriteten av hemtjänstpersonalen ansåg att Smith-systemet var ett verktyg för dokumentation av utförda arbetsuppgifter och redovisning av arbetstid sam säkrade kvaliteten inom hemtjänsten. Smith-systemet underlättade inte tidsplaneringen och skapade inte heller mer tid för omsorgsarbete. Yrkesrollens status och kompetens höjdes inte med användning av Smith-systemet. Hemtjänstpersonalen upplevde sig inte mer delaktiga i kvalitetsarbetet och de ansåg inte heller att de utvecklats i sin yrkesroll genom användningen av Smith-systemet. Det behövs ytterligare studier för att det ska vara möjligt att kritiskt granska dess effekter.</p>

<p>The overall purpose with this study was to examine the influence elderly people have over their granted home help. Specifically, the aim was to examine in what extent the image of the elderly as a <em>unique individual</em> emerges in the plans where the home help is described [“genomförandeplaner”]. A plan which is personally designed is used as an indicator of personal influence. A text analysis inspired by Michel Foucault’s discourse concept, was carried out and the study adopts the concepts <em>standardization</em> and <em>categorization</em> as well as the theory of “Sense of coherence”. The result showed that the content of the plans mainly lacks a personal imprint, which is to be understood as a form of standardization. Furthermore, the analysis reveals that the content that is excluded and included creates an image of the elderly as someone who is not a unique individual. This study highlights the value of establishing more salutogenic infused plans. Also other studies, emphasize that elderly in need of care wants to be able to predict and influence the help they receive, which in turn is a condition for the elderly to achieve a Sense of coherence.</p>

<p>The purpose of this essay has been to examine the public`s view of the Swedish eldercare during 2006. This study uses discourse analysis as a research method, the reference material has been articles from the newspaper Dagens Nyheter. The aim of the research has been to find central themes, conflicts and consensus in the discourse of eldercare. The analysis resulted in four main subjects which were based on four main questions; the questions of responsibility and execution, the question of contents, and the question of where the eldercare should take place. The analysis of conflicts and relations of consensus in the discourse of eldercare resulted in two different main views; the traditional and a more modern. The traditional view of eldercare includes terms like caring, safety and dignity. The modern, on the other hand, uses terms like consumption, quality and freedom of choice. It was found in the analysis that the modern view appeared to be more prominent than the traditional view in the discourse.</p>